Är det inte bara gå in på valfri aktie och titta på hur kursen varierar dag för dag som bevis för detta? En uppgång dag 1 på 3 % säger inget om aktien kommer gå upp eller ner dag 2?
Är det inte lite det du visar i din graf? Att det goda resultatet år 1 inte är en garanti för år 2? Fast bara i annat tidsperspektiv?
Sedan finns bättre och sämre perioder i kursförändring men det är ingen garanti för framtiden.
Det finns studier som jämför 5-årsperioder och 1-årsperioder. Detta är ”bevis” (såsom forskning kan visa - dvs för de studerade förutsättningarna). Det finns såklart fler möjliga scenarion att studera. Det är fritt fram.
Motivera baserat på vad som är rimligt och mina egna erfarenheter kring trend/momentum, att effekten finns i genomsnitt men är en färskvara. Att effekten sålunda klingar av med tiden. Men då det saknas datapunkter vet man förstås inte hur kurvan ser ut. Jag pratar inte interpolation med exakthet utan mer i principiella termer om att det borde finnas en avklingande kurva. Håller du med?
Nu var det inte jag som hävdade det där med “God avkastning igår säger inget om bra avkastning idag”, utan @janbolmeson. Jag undrar fortfarande vilka fakta han stöder detta på.
Jag tror vi pratar förbi varandra. Min poäng är att all insikt man försöker dra baserat på tidshorisont kortare än 1 år inte kan förlita sig på den studien. Därmed kan man inte interpolera varken i exakt eller inexakt mening. Speciellt inte om man försöker dra en slutsats som står i direkt motsats till vad den enklaste extrapoleringen från studien är (vilket såklart inte nödvändigtvis behöver vara den riktiga effekten heller).
Det du gör här är att du antar att det finns en effekt vilket medför att det borde finnas en avklingande kurva. Men om din antagna effekt inte existerar så kommer det inte finnas en avklingande kurva då den faktiska avkastningen man får (framtida) är i så fall helt okorrolerad med den uppdelning du har gjort enligt historisk avkastning.
Absolut är det så. Men i ett rimligt scenario finns det en avklingande kurva, dock vet vi inte hur den ser ut vare sig i fallet Vestman och Flam, ännu mindre i fallet SPIVA eftersom Craig Lazzara inte ens talade om hur han kom fram till slutsatser på kortare tidsperiod än 5 år mot nästa 5 år. Kanske tyckte han inte att han behövde det då han representerar indexförvaltare och talade till i första hand redan frälsta (RT).
Jag tror inte ens det är nödvändigtvis så att det är ett rimligt scenario att kurvan skulle vara avklingande. Låt oss säga att jag väljer att köpa de 10% av fonderna som haft bäst resultat det senaste året idag och sedan kollar hur det gått för mina fonder om en månad. Visst dessa fonders rullande 12-månaders avkastning är säkerligen fortfarande bra även om fonderna gått dåligt/mediokert senaste månaden (eftersom det fortfarande inkluderar 11 av de 12 månaderna jag sorterade på), dvs denna kurva skulle kunna se “avklingande” ut. Men eftersom jag bara får resultatet under tiden jag ägde dem (senaste månaden) så skulle det likväl kunna blivit ett väldigt dåligt utfall för mig. Däremot om senaste 12 månaders resultat säger något om nästa månad så finns det såklart möjlighet att tjäna pengar om man kan utnyttja detta mönster. Det är svårt att utröna då kostnader spelar in en hel del samt vad som ser ut som trender även kan uppstå i helt ömsesidigt oberoende utfall.
Där med inte sagt att jag tror att börsen är helt slumpmässig. Använder mig själv till viss del av varianter av momentum/trender (men då i relativt begränsad utsträckning).
så ser man ju också att det är fullt tillräckligt givet en tillräckligt lång sparhorisont? Varför ta onödiga risker? Nackdelen med högriskprojekt såsom tech är ju också alla dessa svarta svan-händelser. Anta att någon faktiskt nå någon form av “singularitet” med någon AI, i så fall lär detta företags konkurrenter falla snabbt - allt medan index håller sig jämt.
Jag har lyssnat och tycker att det var ett lättsamt och informativt samtal. Häftigt att få en sådan kille att ställa upp, bra gjort! Jag kan nog säga att det mesta som han sa var relevant.
Problemet med konflikten mellan aktiv och passiv förvaltning är, som jag uppfattar det, att man köper någons kompetens. Det duger inte enligt mitt synsätt. Då hamnar man i en situation där man har oddsen mot sig - om man nu köper en aktivt förvaltad fond.
Som jag skrivit ett antal gånger tidigare tycker jag att man ska ansvara för sin förvaltning själv om man väljer aktivt förvaltade fonder. Väljer man passiva fonder kan man vara mer passiv. Man är inte aktiv bara för att man väljer aktivt förvaltade fonder utan genom att löpande jobba med att välja bort dåligt presterande fonder och köpa bättre. För mig är en fond bara ett redskap för mig att nyttja för att få avkastning. Oavsett fond. En diskussion om detta finns det ingen jordmån för här, eftersom det alltid slutar i personangrepp, men det är och har varit mitt synsätt länge. Jag har ingen forskning som stöder min åsikt, eftersom det bara är just en åsikt, så den som anser att allt som uttrycks här måste finna stöd i “forskningen” (jag vet att de finns) får bita ihop.
Detta förhållningssätt tycker jag inte att han berör i intervjun och därför blir den lite haltande, sett från min horisont. Men det ligger kanske inte heller i hans uppdrag.
Ett problem är väl att det verkar vara svårt att hitta stöd för att byte av tillgångar i form av aktier,fonder(aktiva/passiva) eller andra tillgångar med syfte att öka sin avkastning utan att ta extra risk faktiskt fungerar (förutom för ett fåtal med tid, resurser och kompetens). Om man nu inte bara vill tro på ” någon random snubbe på Internet” då vill säga.
Genomsnitt och median är inte alls samma sak. Det är inte konstigt, men inte heller självklart. För att slå index (genomsnitt) måste man stockpicka exakt de aktier som utvecklas bättre än snittet. Och de är ganska få!
Att slå index är inte alls omöjligt, men svårt. Man har oddsen emot sig.
Detta var egentligen inget nytt, du har pratat om det flera gånger @janbolmeson. Men uppfriskande att höra det med andra ord ur en annan mun.
Jag gillade också liknelserna med zebran och basketen.
Först och främst ett stort tack @janbolmeson för ytterligare ett fantastiskt bra avsnitt! Oddsen stämmer enligt min uppfattning på pricken med forskningsdata som presenterades.
Men jag är nog lite trög som inte riktigt fattade jämförelsen med zebran. Den förutsätter enligt mig mer “allt annat lika” än i verkligheten jmf med förvaltning av pengar för att på kort sikt vara jämförbar. Plus att evolutionen på lång sikt förändrar både de jagade och de jagande hyfsat lika.
“När lejonet fångar den långsammaste zebran ökar den genomsnittliga hastigheten i hjorden. Så nästa vecka, när lejonet är hungrigt igen, blir det svårare att ligga längst fram i flocken eftersom de långsammaste zebrorna redan har tagits bort.”
Varför skulle det vara säkerställt att den genomsnittliga hastigheten i hjorden ökar för att det långsammaste djuret vid ett tillfälle försvinner? Sannolikheten att en eller flera av de andra djuren trampar snett under den pågående vilda jakten och hamnar på efterkälken eller skadar sig på något annat sätt till nästa vecka är väl väldigt mycket större än när dom går runt och betar fredfullt? Eller någon blir sjuk, nya svaga(re)/starka(re) individer föds hela tiden, etc. Sannolikheten att den som vid tillfället är starkast (bästa generna) skadar sig borde vara mindre än att någon annan på förhand mindre stark individ gör det? Utan allt annat lika borde det då inte alltid vara säkert att den genomsnittliga hastigheten i hjorden ökar vid ett visst givet tillfälle, den kan väl lika gärna minska?
Nu blev det väldigt OT och mina kunskaper i statistik och sannolikhetslära är väl inte de starkaste…
Som utgångspunkt har du rätt. Ingen kan driva en fond utan kostnader. Indexfond utan kostnader är percentilen 50 på avkastningsgrafen. Med kostnaderna ligger den på en högre percentil för att det finns inga billigare sätt att diversifiera och mitigera osystematisk risk samtidigt.
Ofta kan indexfonden dock vara de facto jättenära indexet för att majoriteten av indexfonderna har en mandat eller policy att utesluta ”de värsta bolagen” dvs de bolag som har en ekonomisk kris, som har compliance issues osv.
Jao, men faktiskt inte alla. T.ex. Plus alla bolag (nån av plus fonderna, inte exakt säker på vilken) slog sitt jämförelseindex p.g.a. att de intäkter man fick från aktieutlåning var högre än själva förvaltningsavgiften.