Att ha pengar vid sidan försämrar din chans. Man ska ha precis så mycket likviditet man måste, inte mer.
1 gillning
Nej jag nämde inte den traditionella IRA:n men det är också vanligt.
Poängen är så här.
Alla tre typ av pensionskonton vi nämde konton växer utan årlig beskattning. Det är skönt! Tjänstepension, IPS, pensionsförsäkring, och ISK och KF konton beskattas värje år på hela portföljens innehåll.
Utöver det finns det flera sätt att undvika skatt helt i hållet på den traditionella IRA och en 401(k) konto som inte finns i Sverige.
En till analys från USA som pekar på hur ikke fungerande 4% strategin är för dem mesta i USA.
Så klar om du har ett bra pension har kan det kanske vara annorlunda.
Vad är det du inte gillar med Vanguards Dynamic Spending? Jag tycker den verkar mycket bra. Vill du berätta mer om varför du tycker så?
Jag har kört en hel del Monte Carlo simuleringar - inte super avancerat, t.ex. utan skewness i avkastningen, men det duger för att karakterisera withdrawal strategier, dock med minimi-uttag på inflationsjusterad 3.2%. 3.2% är ungefär constant dollar varianten som historiskt varit ofelbar och motsvarar också mina planerade essentiella utgifter.
Datat visade att Vanguard Dynamic Spending med 5% top och -2.5% bottom och inflationsjustering är betydligt sämre än andra dynamiska strategier. Både när det gäller överlevnadschans, ffa. vid tidshorisonter över 30 år, samt medianuttag. Det syns tydligt när man tittar på enskilda uttagskurvor att den ökar inkomsten för långsamt när det går bra och sedan knappt justerar nedåt när det går dåligt. När den har väl justerat uppåt går det alldeles för långsamt att justera nedåt igen, t.ex. om man har en -50% crash år 25. Jag misstänker det är för att -2.5% justeringar äts upp av inflationsjusteringen. Med andra ord är den bra på att konservera SORR. Jag har även modifierat VDS med -5% bottom och inflation-skips efter röda år. Det hjälpte lite men är fortfarade långt ifrån optimalt. Och som sagt, vid 30 års horisont syns dessa problem inte mycket, men vid 40+ år blir de riktigt tydliga. En VDS strategi med 4% grunduttag har sämre statistik än t.ex. GK eller endowment med 4.5% om jag minns rätt. Bättre än 4% regeln dock.
Så det är inte så mycket tycke utan datat visar det. VDS låter bra på papper, men är matematiskt inte konstruerat på ett lika bra sätt som Endowment/stiftelse, GK eller risk-based guardrails. Själv gillar jag en 70-30 endowment mest, väldigt responsiv samt dödsenkelt att följa.
Men de flesta i USA har ju närmast ingenting med vår pensionssituation att göra.
Sedan håller jag i stort med om det som sägs i det korta klippet. Så regeln är relevant, men mest relevant är det att räkna utifrån sin egen situation och ekonomi.
Tack för input. Jag har kört mina simuleringar med -10% och +5% för VDS, då jag avskrev de andra rätt tidigt, av anledningar jag nu glömt. Men kanske värt kolla på dem igen.
Kör man helt utan buffert med emdowement?
Det kan man väl handhava som man vill, precis som med vilken annan strategi som helst.
Endowment betyder egentligen bara att man har ett fast uttag som justeras efter portföljen varje år. T.ex. Jag tar 70% av föregående års uttag och 30% av 4% av min portfölj. Finns flera varianter. Att ha buffert vid sidan är helt oberoende av det.
Helt oberoende är det väl inte. Har man buffert på 1-2 års utgifter minskar man ju riskerna ytterligare med SORR men samtidigt minskar man avkastningen. En uttagsstrategi måste man väl innefatta alla delar, hur man tar ut pengar, hur man fördelar mellan kontotyper och eventuell buffert på sparkonto som man använder på olika sätt baserat på hur börsen har gått
Iirc minskar man inte SORR av att evigt ha pengar vid sidan så, men att ha ett bond tent runt åren man löser ut sig för att sedan successivt öka till 100% aktier igen gör det.
1 gillning
Jag vet inte vad lirc betyder, men det jag tänker är att “bufferten” på räntekonto ska vara istället för räntefonder där man har 1-2 år som man tar eller stoppar in i beroende på hur börsen har gått för att slippa nalta av portföljen ifall det går dåligt. Gäller väl framförallt i början av fire
IIRC = If I recall correctly 
3 gillningar
Jaha, så du menar, 1-2 års “räntebucket”. Jag tänkte mera typ 3-12 månaders utgifter på sparkonto som man har hur som helst för likviditet, FIRE eller inte, inte för att köpa aktier vid nedgång.
Om man tittar på forskningen (ffa Beyond the Status Quo pappret) är det gynsamt att ha några extra % i korträntor/sparkonto kring början av pensionen om och bara om man kör med constant dollar (4% regeln exakt). Där ska man ha 27% på sparkonto dagen man går i pension och trappar ner det till 0% efter tror 7 år.
Om man däremot kör en dynamisk uttagsstrategi behövs inget extra på ränte/sparkontodelen utöver likviditet. 100% aktiefonder är då matematiskt bäst, framför allt om man går i pension tidigt (jf. även Big Erns forskning). Anledningen är att SORR blir mindre riskabelt vid tidigt FIRE tack vare en bra dynamisk strategi (inte Vanguard Dynamic Spending som sagt, där stannar SORR kvar), däremot blir inflationen till den största risken.
Uttagsstragerierna berättar just hur du tar ut dina pengar, inte hur du allokerar dem, även om det är kanske ännu viktigare!
Räntekontot spelar ju med i bilden hur man tar ut. 27 procent var betydligt mer än jag trodde. Det motsvarar typ sju års utgifter om man sätter mina siffror i det där.
Du svarade iaf på frågan. Hundra procent aktiefonder om man kan köra flexibelt uttag. Är dock inte säker på att det är något jag vill göra. Beror iofs på hur mycket det fluktuerar men det vore ju tråkigt att behöva leva ett tråkigt asketiskt liv bara för att börsen har fallit