Studiemedel ligger över existensminimum. I de här sammanhangen är varje hundralapp oerhört betydelsefull.
Vad gäller hur svårt det är - kanske uttryckte jag mig slarvigt. Jag menade inte att leva på existensminimum någon månad eller två - det skulle nog de flesta klara av. När det gäller skuldsanering handlar det om åratal. När det handlar om överskuldsättning utan skuldsanering handlar det om decennier. Och för de som kallas evighetsgäldenärer (c:a 80 000 personer) - hela livet ut.
Har inte skrivit här på länge men läst debatten. Har även lyssnat på poddar i ämnet och satt mig in i frågan.
Uppfattar det som nära koncensus att låneföretagen behöver styras upp. Deras metoder och räntor är inte ok. Den insikten var ny för mig efter avsnittet! Tack för det @Lena
Samtidigt lever åsikten kvar att de här personerna behöver mer hjälp. Nu har de säkert använt skräckexempelen men om man inte förstår att lån skall betalas tillbaka eller på riktigt anser att hela anledningen till att man är i skuld är för att fakturan skall betalas den 20:e ”Det finns ju ingen som har pengar kvar den 20:e” så hjälper det inte om räntan är 0. De kommer att hamna i skiten iaf.
Hur ökar vi förståelsen för ekonomi i de här grupperna? Ekonomi som skolämne?
Det här är intressant, eftersom utbildning ofta förs fram som ett verktyg för att förbättra motståndskraften mot dåliga krediter.
Då är det ju bra att inventera kunskapsläget - vad utgår vi ifrån?
Enligt flera studier som OECD sammanställt är den finansiella förståelsen låg hos en stor del av befolkningen. Nästan hälften missuppfattar detaljer i ett vanligt kontoutdrag. Var femte person förstår inte sitt eget pensionsbesked. Undersökningar från Finansinspektionen bekräftar bilden: hälften av de svenska konsumenterna saknar grundläggande finanskunskap, till exempel om hur ränta fungerar.
Det område på kreditmarknaden som kanske ställer högst krav på att konsumenten informerar sig och fattar övervägda beslut är snabblån: korta, dyra krediter. Där är, enligt Konsumentverket, den typiska snabblånekunden en 37-årig ensamstående kvinna med barn.
Det kan aldrig vara fel med utbildning. Men jag undrar - hur ska den utbildningsinsats se ut som nämnvärt förändrar kunskapsläget ovan?
Eller styrkeläget. Även om det lyckas - hur kommer dessa välutbildade medborgare mäta sig mot bankers och finansinstituts juridiska avdelningar?
Som sagt, aldrig fel med utbildning, men någon lösning på överskuldsättningsproblemet är det inte.
Visst, att känna skam är nyttigt, det får vi med oss med modersmjölken - förhoppningsvis. Men att ha det inskrivet i lagen är att gå för långt.
En annan aspekt varför det är förhållandevis lätt att få skulder avskrivna i ett bolag och inte som privatperson är att företaget förväntas generera mer pengar i andra led, vilket en privatperson inte förväntas göra då denne är en slutkonsument. Kan denna slutsats vara en grund för de stora skillnaderna mellan den varierande synen på skulder?
Utbildningsinsatsen i mina ögon kallas skolan. Den fungerar utmärkt för att utbilda i allt annat så varför inte i privatekonomi?
Varför kan vi ha bild och musik som särskilda ämnen men inte privatekonomi?
Vi har betydligt större problem i Sverige idag med att folk är dåliga på privatekonomi jämfört med att de är dåliga på att rita eller sjunga.
Jag tror att Jan och Caroline pratade om det i avsnitt #342. Vi måste skilja på problem och lösning.
Problemet är att folk inte förstår konsekvenserna och tar dåliga beslut.
Det är själva grundproblemet. Hade folk förstått konsekvenserna hade de inte tagit lånen oavsett vilka villkor som givits.
I det material som jag tagit del av sedan avsnittet så hade det inte hjälpt med 0 i ränta, de personerna hade 0 koll på sin privatekonomi och behöver egentligen en god man/förmyndare.
Trots att de fått hjälp av anhöriga så fortsätter de oftast.
Sen är en av lösningarna på kort sikt att tajta till lånemarknaden ordentligt, där är vi eniga. Men det ordnar ju fortfarande inte grundproblemet.
Jämför detta med det klassiska fiskexemplet:
Ge en familj en fisk och de är mätta idag.
Lär en familj att fiska och de är mätta hela livet.
Detta att styra upp lånemarknaden är att ge familjen en fisk. Utmärkt nödhjälp men den nödhjälpen behövs om och om igen.
ELLER
Så lär vi folk om privatekonomi och eget ansvar(lär dom att fiska) så kan de undvika skitlån hela livet och ingen kommer vara intresserade av skitlånen vilket gör att de försvinner.
För att sammanfatta, tajta gärna till lånemarknaden ordentligt. Men någon lösning på problemet är det inte.
Jag tror personligen precis som du att oavsett alla utbildningsinsatser i världen så kommer det ändå alltid att finnas människor som hamnar i överskuldsättning och skuldsanering med nuvarande slappa utlåningssystem.
Förhoppningsvis (och troligen) färre, men förmodligen inte så markant många färre som man gärna vill tro. Att den sortens problematik mirakulöst skulle upphöra oavsett vilka förebyggande åtgärder som sätts in, det tror jag är en smula naivt att inbilla sig.
På samma sätt som jag skrev högre upp i tråden så är det iaf min uppfattning att det alltid kommer att finnas personer som behöver skyddas från sig själva och där är sannolikt den effektivaste åtgärden att omgående strypa/förbjuda alla dessa oseriösa utlåningsverksamheter i alla dess former.
Somliga kommer triggas av följande; att en viss andel av befolkningen saknar grundläggande förståelse för ekonomi beror rimligen inte bara på bristfällig utbildning utan även iböand på IQ som det rimligen inte går att göra mycket åt.
Dagens samhälle är inte anpassat för lågintelligenta och det är olyckligt, de råkar illa ut förhållandevis ofta vilket leder till sorg och extra utgifter för dem och samhället.
Jag håller helt med om att utbildning inte är någon mirakelmedicin. Det kommer finnas hopplösa fall.
Är tex själv usel på att laga mat trots hemkunskapen i skolan!
Men bara för att vi inte når 100% så skall vi väl inte ge upp?
Kan vi rädda 95% så är väl det jättebra?
Att bara skylla på dåliga villkor hos företagen är att göra det för lätt för sig åt andra hållet.
Vi ska såklart inte ge upp, men mha enbart utbildning i skolan så tror jag att man kan vända på steken och vara glad om man räddar 5% av det klientel som hamnar hos KFM och blir aktuella för att söka skuldsanering.
Ska man ha en chans att rädda 95% då krävs det nog först och främst att det blir stört omöjligt att ta blancolån på de premisser som nu sker.
Men självklart så bör alla få en grundläggande skolutbildning i privatekonomi ändå
Vi behöver inte fastna vid utbildning utan min poäng var just att samtliga skuldsatta som var med i det materialet jag gått igenom framstod som att det inte spelat någon roll hur låg räntan än var. De hade trasslat till det ändå.
Vad man skall göra åt det? Utbildning var en idé, den är inte vattentät så kom gärna med fler men något måste göras åt själva problemet.
Begränsa utlåningen låter rimligt. En fundering är om många då bara istället går till brottslingar och lånar, I så fall är det inte en helt klockren lösning. Gissar så sällan skulle vara fallet dock.
Jag må var krass men min tro är att för den typen av låntagare så finns det inte så mycket att göra på låntagarfronten, de kommer precis som du skriver att trassla till det ändå oavsett räntenivå eller utbildning.
Det är på långivarsidan man måste lägga krutet och det är den enda effektiva “lösning” som jag kan se. Så att de som vill låna utan att förstå varken villkor eller konsekvenser helt enkelt inte kan få den här typen av lån med oskäliga villkor där låntagarna blir skinnade när de sedan följdriktigt trasslar till det. Vilket inte är speciellt svårt att lyckas med för den som har små marginaler och tar lån med ockerränta.
Jag säger inte emot dig men hur skall det gå till?
Det räcker inte med att införa maxränta för det innebär enbart att de hinner köpa lite mer istället.
De ska inte beviljas några lån alls, om de inte har ekonomi för att klara återbetalning och företag som beviljar snabba lån med ockerränta till olämpliga personer borde förbjudas direkt.
Att räntan är blir hög för utlåning till den typen av låntagare är ju enkelt att fatta för vsh då det är en högrisksatsning. Men att samhälleliga myndigheter sedan träder in och driver in sådana oseriösa företags skuldkrav åt dem, det är mycket mer svårbegripligt.
Dessa företag skulle få stå sitt kast helt enkelt då de inte kan ha gjort ens enklaste kontroll av kredithistorik/betalningsförmåga på den de lånar ut till. På så sätt skulle sannolikt den oseriösa lånebranschen sanera sig själv ganska fort.
Ja, till saken hör ju att svenska befolkningen har högst finansiell läskunskap i hela världen. Att satsa på utbildning är lovvärt, men frågan är hur mycket högre som går att nå när man redan är bäst i världen.