Det förutsätter att du är en så pass skicklig analytiker att du lyckas välja en fond som inte läggs ner. 40 % av alla svenska fonder läggs ner inom 10 år, så risken hög att det skiter sig fullständigt med AF-kalkylen.
1 gillning
När fonder läggs ner så flyttas man i allmänhet in i en av bankens liknande fonder, dock. Det har hänt mig flera gånger i mina tjänstepensioner över åren.
Det gäller att ha en del tur så att den nya fonden faktiskt är värd att ligga kvar i 
1 gillning
Det finns fler faktorer än skatten som påverkar avkastningen. Den största fördelen med ISK enligt mig är att det inte finns nån tröskel för att byta aktie/fond. Min bild är att många med AF-konto sitter på gamla dåliga aktier/fonder som de inte skulle köpa i dagsläget, men som de inte vill byta eftersom det då skulle utlösa en skatt. Jag har själv varit där. Det var väldigt skönt att riva av plåstret och flytta till ISK.
1 gillning
Ja, fast nu när man kan ha en bred globalfond för under en promille om året så undrar jag vad det är du förväntar dig ska locka till byte i framtiden till den grad att det är värt att betala en procent om året i skatt fram till dess för att förenkla det eventuella bytet?
1 gillning
Det är långt ifrån alla som köper en bred, billig, global indexfond som första köp. Många gör mindre genomtänkta köp i början (om de nånsin lär sig). Och sen sitter de med innehav de inte vill sälja av eftersom det då “blir en massa skatt”. Bättre att slussa in nya personer på ISK.
Plus att tröskeln för löpande ombalansering är lägre. Annars är risken att du sitter med en skev risk bara för att du inte vill utlösa skatt.
Att AF är fördelaktigt om man äger en billig global indexfond utan att sälja i 30 år ser jag som ett specialfall. De som berörs av det har ofta koll.
Misstänker att den siffran är betydligt lägre för indexfonder. Det startas en massa aktiva fonder och de som inte slår index bakas in i de som lyckas som ett sätt att manipulera historiken. Indexfonder har inte behov av detta.
Ja, en aktiedepå har en inbyggd “krockkudde” vilket gör att man får lägre risk än vid sparande i ISK. Vill man få sparformerna mer jämförbara kan man belåna sin aktiedepå tills dess att man når samma risknivå, upp till cirka 42 % beroende på avdragsmöjligheter. Gör man det behöver man inte vänta årtionden för att aktiedepå ska bli skattemässigt fördelaktigt, det kan räcka med bara några år. Krånglet med K4-blanketten kommer man dock inte undan 
På senare tid har jag även insett en annan fördel med aktiedepå. Den möjliggör ett sparande som är bättre än skattefritt om man avser skänka pengarna till ett allmännyttigt ändamål. Ger man bort innehaven till en allmännyttig stiftelse utgår aldrig beskattning eftersom skatteskyldigheten övertas enligt kontinuitetsprincipen och mottagaren inte är skyldig att erlägga kapitalskatt.
För mig är detta starka argument för att välja aktiedepå framför ISK. Men ISK har fördelen att man slipper deklarera sina försäljningar och kan byta innehav utan skattekonsekvenser.
3 gillningar
Kan du lägga ut hur du kom fram till den siffran?
Ja, om du har högsta avdragsmöjligheten på kapitalförluster är 42 % den högsta belåning för vilken utfallet efter skatteåterbäring inte blir sämre än motsvarande obelånade innehav på ISK. Du kan läsa mer om detta i ett inlägg jag skrev för flera år sedan på min blogg:
Glöm ISK – spara skattefritt i aktiedepå
I praktiken skulle jag inte rekommendera någon att låna upp 42 % i samband med köp, bland annat för risken för “margin calls” och fördröjningen med skatteåterbäringen. En mindre belåningsgrad för att växla delar av “krockkudden” i aktiedepån mot högre förväntad avkastning är däremot något jag själv skulle kunna överväga.
Tänk på att belåningsgraden avser tillfället för köpet och att den kommer att minska i takt med att innehaven stiger i värde. För att resonemanget ska fungera även i ett positivt ränteläge behöver man troligen årligen motta utdelningar eller sälja av lika mycket som räntekostnaden.
2 gillningar
Intressant uträkning! Nu uppfyller jag inte något av de två villkoren (och misstänker att få här uppfyller båda), men tankegången är intressant.
1 gillning
Nej. ETF:er omfattas inte av schablonskatten för fonder i en AF.
Enligt skatteverket ska de det Börshandlade fonder – ETF | Skatteverket
4 gillningar
Enligt Skatteverket ser det ju ut som det är samma regler som för fonder.. Vad får dig att säga att de inte omfattas av samma regler @Amsepamse ?
Jag hittade också en hemsida när jag googlade som sa samma som ansepamse sa, vilket var felaktig information. Nån annan länkade rätt information från skatteverket sen. Vet inte varför jag inte tänkte tanken på att leta där först. Men ibland är det lättare att googla 
1 gillning
Aha!
Då har det ändrats!
Tack för länken och infon!
1 gillning