Är det rätt att övervikta mot ens hemmamarknad (s.k. Home Bias)?

Hej alla! Jonas, VD på Opti, som skriver.

Grymt bra diskussion ni har. En perfekt anledning att smita ifrån familjen såhär i mellandagarna. Jag och Jan skrev lite kort om detta häromdagen och jag tänkte passa på att dela vår (Optis) syn på detta med, utifall ni är nyfikna.

Det (för) korta svaret är:
Att home bias, precis som ni säger, förväntas sänka den riskjusterade avkastningen. Men som ni smarta människor redan varit på så finns det fler perspektiv än så. På Opti har vi en viss home bias pga ett av dessa: Portföljerna är optimerade ur perspektivet för en svensk normal investerare vars kostnader och framtidsdrömmar troligen uttrycks i kronor.

En övervikt mot den svenska ekonomins utveckling ger då ett visst skydd mot att ”hamna efter” den egna ekonomin. En övervikt bevarar alltså den egna köpstyrkan, men den får inte bli för stor för då blir kostnaden då blir för hög (uttryckt i förlorad förväntad riskjusterad avkastning). Där kommer optimeringsarbetet in, och det är där vi på Opti landar på de mellan-låga nivåer Jan visat ovan (efter 40 000 framåtblickande Monte Carlo simuleringar per portfölj).

Home bias kan vara positivt för oss som är normala investerare som bor och lever i Sverige.

Det längre svaret är:
Välkommen till en av de mest och hett debatterade frågorna hos oss på Opti. Detta är något vi tänkt på en hel del, och det är en svår fråga som inte har ett enda rätt svar. Med risk för att visa för mycket av min ingenjörsbakgrund :), men tänker att ni om några kan uppskatta ännu mer tankar/nyans i frågan. Huge wall of text to follow…

Först måste vi ta ett steg tillbaka och fråga oss vad ”rätt” är. Vilket är frågan vad vi egentligen optimerar för? Grova exempel med mycket förenklade svar:

  1. Riskjusterad avkastning: Du ska ha maximal diversifiering, och då inte bara över aktier utan teoretiskt över alla tillgångsslag, kapitalviktat (dvs rejält med räntor, en del råvaror mm)
  2. Absolut avkastning (OBS, ”chans till”): Du ska söka kombinationen av maximal historisk volatilitet och maximal förväntad framtida sharpe. Enklare uttryckt så rejält med risk inom någon hyfsat bred tillgångsklass, t.ex. aktier från emerging/frontier markets och/eller småbolag. Som sagt, slarvigt förenklat nu, bear with me…
  3. Trygghet: T.ex. kontanter eller statsobligationer (ev reala snarare än nominella) om du vill täcka inflation och kanske lite till.
  4. Din egen köpstyrka: …och det är här det börjar bli riktigt intressant.

Vad som är ”bäst” beror alltså på vad vi optimerar för. Frågan går således tillbaka till oss som personer, våra ekonomiska mål och hur vi lever. Och vi kan ha olika svar. Hittills verkar tråden ha debatterat främst nr 1 (maximera riskjusterad avkastning) och till och från nr 2 (absolut avkastning) och nr 4 (personlig köpstyrka).

Okej, nog med helikopterperspektiv! Får se hur många som följt med hittills.

Så. Om man optimerar för nr 1-3 ovan så har home bias ingen plats i en portfölj. Vi på Opti har hittills inte sett tillräckligt många/bra studier som skulle stödja home bias – precis som ni också sagt (tex @PetterViktig, Aen, HL74 m.fl.). Och ur perspektivet optimering för tex riskjusterad avkastning är således home bias fel (…men strikt talat så är överviktning av aktier det också då, men det är lite off-topic och rör mer vilken risk ens ekonomi och nattsömn tillåter en att söka:).

När vi tittar på den egna ekonomin blir det mer intressant. Som en svensk investerare med en relativt normal ekonomi så har vi troligen de flesta av våra befintliga och framtida kostnader i Sverige, och storleken på dessa kommer i viss mån bero på hur den svenska ekonomin utvecklas. Vi vill alltså helst öka vår köpstyrka (dvs vårt kapital) relativt vår omgivning.

(Passus men som ni redan sagt så har vi i detta forum troligen redan gjort det viktigaste för att uppnå det: Vi investerar, vi gör det brett och regelbundet, och vi undviker korkade beslut när marknaderna skakar. Det sista är faktiskt något vi aktivt jobbar med att stödja alla som investerar genom Opti med. Som exempel hade vi högre insättningar än uttag även i feb/mars när Corona slog till som hårdast.)

Hur ökar vi vår relativa köpstyrka? Vi vill konkret växa våra pengar snabbare än vår omgivning. Om vi enbart fokuserar på investeringsmomentet av det så rör det alltså – allt annat lika – sannolikheten till högre avkastning. Och det är nu när sannolikhet/risk enters the stage som det börjar bli intressant på riktigt.

Högre diversifiering höjer sannolikheten att vi får en viss avkastning för vår risknivå i framtiden. Så även om diversifiering kan sänka den maximala absoluta avkastningen så höjer det sannolikheten att vi får en rätt god avkastning. Med andra ord så ökar chansen att vi ekonomiskt ”hamnar före fler”. (Men minskar sannolikheten att vi ”hamnar före nästan alla” jämfört med att investera mycket smalare/med högre risk – beroende på tidshorisont och massa andra komplicerande variabler, bör sägas).

Varför då en viss home bias hos Opti? Home bias kommer, som namnet antyder, ofta ur en förväntan att hemmarknaden ska ge en högre avkastning än andra. Många som argumenterar för Sverige gör det alltså ur perspektivet att ”Svenska aktier har gått bra” och en indirekt tro på att det kommer fortsätta. Men historisk avkastning är som bekant inte någon garanti för framtida avkastning. Och med samma resonemang kan vi lika väl ha 100 % Sverige (som PetterViktig lyfte som idé), eller varför inte 100 % Australien? Jo, på grund av risken/sannolikheten.

Allt handlar i slutändan om riskhantering och sannolikheter. (För övrigt det som gör finans så jäkla intressant i mitt tycke.) En sådan risk är att globala aktier utvecklas mycket sämre än svenska, vilket skulle minska den relativa köpstyrkan för en strikt global investerare. Sannolikheten talar emot det långsiktigt (riskjusterat) – men det är fortfarande än risk! Men om vi vänder på det och enbart äger Sverige så kommer vi sätta oss på samma investerartåg som väldigt många andra – ett tåg vi vet förväntas gå sämre (riskjusterat).

För att hantera denna risk ser vi alltså argument för någon form av ökad vikt i Sverige. Om man håller med om det så är nästa fråga hur mycket. För mycket så blir det för dyrt i form av offrad förväntad riskjusterad avkastning (sannolikheten att ”hamna före många”). För lite så är vi tillbaka i risken att hamna efter om Sverige skulle gå som tåget.

Vad är rätt nivå? Det är grymt svårt att få fram, och oklart om det ens går då det i viss mån är individuellt. På Opti närmar vi oss iallafall problemet genom att utgå ifrån extremt långa tidsserier på historisk volla och sharpe på tillgångsslagsnivå, med inspel av förväntad framtida sharpe, för att försöka uppskatta risken och optimera den för en svensk investerare. Utifrån detta görs 40 000 framåtblickande Monte Carlo simuleringar där vi bl.a. jämför bredden i utfallen (utfallsrymden), och söker en balans mellan avkastning och säkerhet för en svensk investerare. Easy peasy!

Är vår nivå rätt? Det är som sagt supersvårt att säga, och beror på perspektivet vad man optimerar för. Det jag i alla fall kan säga är att vi inte bara dragit till med något. Och vi ser också samma sak som i Vanguard-artikeln som @ramagon citerade, dvs att rimliga nivåer av home bias inte verkar komma med någon större kostnad i form av förlorad förväntad riskjusterad avkastning (högre nivåer förändrar dock detta).

Phu, det blir långt! Men jag hoppas jag både lyckas förklara vårt tänk utförligt, och ge er full insyn i det.

Vår överviktning av Sverige i Opti-portföljerna beror alltså inte på en förväntan om framtida avkastning, utan det fyller en risksänkande funktion. Ovanstående förklarar även indirekt varför vi är så hellbent på att Opti-portföljerna ska vara ovanligt väldiversifierade. Det är därför vi skiljer oss i att ha även ha t.ex. råvaror, globala HY-obligationer, valutasäkring av alla ränteinvesteringar etc, trots att det kostar lite mer. Vi tror helt enkelt att det över tid gör att en Opti-investerare kommer ”mer före”.

Mina fem cent – ta det för vad det är!

Cheers,
Jonas, VD Opti

DS. Som ni observerar finns det en viss relation till logiken bakom valutasäkring. Argumentet för valutasäkring av obligationer i utländsk valuta är dock starkare underbyggt – och lättare att räkna på. I kontrast till vad någon sa tycker vi inte att ”valutachans” är något man ska söka. Valutasäkring ska istället göras för att valutors annars höga volatiliteter (relativt obligationer) förstör den riskdämpande funktion som obligationerna ska fylla för aktier. Vilket även ger en hint om varför vi valutasäkrar obligationer men inte aktier. Oh well, det är ett djupt hål det här :). Den nyfikne kan läsa mer på vår blogg, googla “Opti globala obligationer” (lyckas inte lägga in länken, forumet klagar på >2 länkar trots att jag bara har lagt in denna). DS.

PPS. Vi har ett antal större kunder som har specialportföljer helt utan home bias. Vad som skiljer är att dessa kunders extremt stora förmögenheter (vanligen >1 miljard SEK) och intäkter/kostnader (oftast genom bolag) redan påverkas mer av den globala ekonomin än den svenska. Det finns således ingen “svensk köpstyrke”-risk att hantera på samma sätt. DDS.

34 gillningar