Helt klart. Jag tror det tagits upp i tidigare avsnitt av podden att ökad livslängd och senare barnfödande skapar just detta. I DNs artikel nämns det också. Där spås det leda till lägre skuldkvoter, snarare än dyrare priser.
Men inflationen är bara en matematisk normering. Den påverkar alla tillgångar och skulder lika. Oavsett om det är aktier eller bostäder.
Jag förstår inte varför alla ska påpeka att bostadspriserna gått ner si och så mycket de senaste åren på grund av inflationen. Hade det varit bättre att ha ägt en indexfond istället? Nej inte alls, samma normerande gäller ju där oxå. Eller haft pengarna i madrassen? Nej ingen skillnad där heller.
3 gillningar
Jag tror priset på bostäder fallit för att styrräntan höjts i vårt land så att det blivit dyrare att köpa bostad
Sedan har den höga inflationen maskerat fallet så att det knappt märkts
På något sätt känns det som sunt på aggregerad nivå. Jag hoppas dock att en del av arven går ett led ner där det gör mer nytta.
Fortsätter sverige lyckas så bra som vi gjort med flera branscher som tech, fordon, försvar,… så kommer ju vi fortsätta dra hit höginkomsttagare och specialister som borde pusha upp priserna. Tror Stockholm snart har samma topplöner som London och då fortsätter priserna upp. Världen blir mer global.
Det faktum att 1800 miljarder kronor i bostadsvärde ska föras vidare, men att en tredjedel av 40-talisterna inte äger sitt boende, borde fungera som en katalysator för klassklyftor (rätt eller fel).
De 2/3-delar som ärver (typ 60/70-talister, som i sin tur hjälper sina barn, 90/00-talisterna) får en fin hävstång. Detta arv kommer sannolikt att återinvesteras i bostadsmarknaden.
Köpare utan resursstarka föräldrar kommer att få det ännu svårare att slå sig in på (eller ta sig vidare på) ägarmarknaden. De tvingas ta större lån eller hänvisas till hyresmarknadaden.
I krympande kommuner/glesbygd där befolkningen minskar och många hus från 40-talisterna kommer ut på marknaden samtidigt, så kanske man kan förvänta sig prisfall utan lokal köpkraft.
Dvs, i den typen av scenario finns det risk att en del av det förväntade arvet på 1800 miljarder “brinner inne” för att husen i vissa kommuner helt enkelt inte går att sälja till förväntade priser.
4 gillningar
Undrar om det har så stor effekt på totalen. Om vi tänker oss att ett hus i storstadsregionerna motsvarar 5-10 glesbygdshus i värde och det är större delen av 40-talisterna som bor i i storstadsområde så är det inte särskilt mycket av de där 1800 miljarderna som är i glesbygd nu heller.
Detta att en majoritet ärver, liksom att en majoritet äger bostäder, talar för att återinförande av fastighetsskatt och arvsskatt blir svårare så länge demokratin består. Jag har en känsla av att förlorarna är flyktinginvandrare och deras barn, utan att ha någon statistik att luta mig mot.
2 gillningar
Sverige präglas knappast av att dragit hit specialister och höginkomsttagare….
Vi har liksom nästan 8 % arbetslöshet, väldigt få utav dessa är specialister utan personer som konkurrerar om enkla jobb som städare och som redan är upptagna
Knappast grupper som kommer att lyfta bostadspriserna till skyarna i framtiden
1 gillning
Jag pratar inte om de generella, ni pratar ju om priserna ska upp. Bolag som spotify, loveable,.. har dragit hit personer med top 1% löner i sverige.
Det påverkar således främst danderyd, Lidingö, bromma, vasastan,…
Vet du detta?
Låter som en ren spekulation 
1 gillning
Loveable erbjuder folk över 100k/mån med typ 5 års erfarenhet.. Spotify erbjöd också dessa löner förut. Folk flyttar hit för jobb på dessa bolag. Se legora,..
Jag menar att vet du att dessa personer har påverkan på priserna ?
100 000 är för övrigt ingen jätteovanligt lön för svenskar i Stockholm heller. Räcker med att vara chef eller presterande banktjänsteman etc
Ju fler svenska globala företag som lyckas desto fler höginkomsttagare i sverige som borde driva upp priserna. Globala företag behöver fightas om globala talanger med globala löner. Åtminstone ett skikt som ligger högt i europa?
Otroligt spännande tråd du har skapat!
För det första så har barnafödandet per kvinna varit lågt tidigare. Då runt 1930 talet när det var krig. Nu har vi haft krig i Ukraina och man ser en ganska stor sänkning från 2022 till nu även om det är en trend som har varit även innan dess. Man ska dock vara ödmjuk kring att detta kan vända tillbaka. Om några år kanske barnafödandet är upp en del igen.
Vad jag har läst mig till så pågår det en utredning från regeringen vad detta beror på. Man kan se en stor skiftning från 2015 då sociala medier slog igenom med stor kraft (även om det har funnits tidigare). Stort fokus på ”jag” istället för ”vi” kom då och även möjligheten att se hur ”andra” lever lyxliv. Dvs att man måste ge upp något om man får barn. Det var inte lika tydligt tidigare när skaffa barn var norm.
Bostadsmarknaden spelar stor roll då det nu är kutym att barnen ska ha vars ett rum (kom på 90-talet). Det innebär att det sällan blir mer än 2 barn för då nås inte denna målsättning då de flesta bostäder inte har 4 sovrum.
Att man får barn senare spelar också stor roll då man inte hinner med att få det tredje barnet samt att möjlighet till sladdbarn inte längre finns för de flesta för då har man hunnit bli för gammal.
Vi får se om barnafödandet vänder upp igen men jag tror inte att det går upp till över 2 barn med anledning av just normen av eget rum samt att man får barn senare i livet än man fick förr.
Invandring löser inget då invandrarna också får 1.4 barn per kvinna så det förstärker snarare problemet. Samt att alla länder i världen förutom afrikanska länder har låga fertilitetstal.
Om man når upp till runt 1.85 barn per kvinna så blir det en ganska ordnat minskning. Lägre än så så får vi ganska dramatiska fall. I Sydkorea med fertilitetstal om 0.7 barn/kvinna talar man om att en kull på 100 barn blir 12 barn på några generationer. Alltså att det går enormt fort.
EKONOMI
Ovanstående tar tid så jag är ändå positiv kring bostadsmarknaden. Sådana förändringar tenderar att gå långsamt så vi hinner justera bostadsvärden och utbud över tid. Det kommer inte att gå från en dag till en annan. 40-talisternas bostäder kommer ut under 20-30 årsperiod. Så det blir inte så dramatiskt även om utbudet ökar. Vissa fritidshus behålls i familjen, vissa permanentboende tas över av barn/barnbarn. De som säljs sker som sagt över 20-30 år.
Fördelningen av 40-talisternas pengar bör ändå jämna ut fördelningen då pengarna delas upp på i snitt 2-3 barn. Dvs att det blir mer jämlikt i landet även om det ärvs av 25-35 % av befolkningen. De som ärver är 60-70 år ofta så det kanske fördelas ut på barnbarnen och då blir fördelningen från 40-talist till 80-00 talister från 2 till 6-9 st. Då smetas förmögenheterna ut rejält.
Otroligt spännande fråga för oss som är intresserade av ekonomi.
3 gillningar
När volymerna aggregeras på det vis som DN (och andra) gör så framstår arvsfördelningen som omvälvande, men på individnivå kommer det knappast bli rusning till bankomaten.
För den mindre del av arvtagarna vars föräldrar äger t.ex större skogsfastigheter eller bostäder i attraktiva områden har den resa från tillgångsmeritokrati som beskrivs pågått hela 00 -talet, medan de som ärver i avfolkningsområden befinner sig på samma sluttande plan.
Många bra spaningar. Fertiliteten är låg, nära tidigare bottnar men inte mer. Det gör att problemet inte tas på allvar i många länder, även Sverige. Det kommer bli besvärligt för ekonomin på många sätt. För individerna, barnen som faktiskt finns, lär det dock finnas bra möjligheter.
Borde göra ett gemensamt andelsspel. Gambla tillsammans. 
Jag har redan en fast rad. Lekhinken behöver sin andel. 
Jag tror också det lär finnas jobb för de nya generationerna. Problemet blir kostnaderna för de äldre kommer ta en större och större andel av statsbudgeten. Pensioner påbörjas redan nu senare och senare. Man kan behöva effektivisera eller dra ner på välfärden för att ha råd.
Men människan är kreativ. Jag väljer att se positivt på det. Jens Nylanders arbete med att ta fram alla kommuners/regioners fakturor visar på besparingsmöjlighet på 80 miljarder bara genom bättre upphandlingar. Sen kommer AI innebära produktivitetsförbättringar också.
Men som du säger så måste man ta problemet på allvar och inte bara sänka välfärden. Jag hör från vänner och andra om de långa väntetiderna för att få hjälp att skaffa barn. Det är ju nr 1 att fixa. Att ha en ruskigt effektiv apparat kring denna fråga. Bara det kommer leda till fler barn och betydligt snabbare takt.
1 gillning