Avsnitt 225 - När livsgnistan släcks av att bli dollar-miljonär!? | Intervju med vår vän och bloggranne Elisabeth Svensson

FOTA - finansiellt oberoende tidigt avsked?

Då kan man säga “Jag har fått FOTen” när nå’n ytlig bekant frågar vad man gör nu för tiden. #tomasledin
Då lär man får empati samtidigt som man slipper reda ut hur man “bara har mage…” :upside_down_face:

5 gillningar

Det har jag inte sagt, men temporärt, direkt efter att FIRE har uppnåtts kan det ju kännas så, om man inte redan då har satt upp nya mål. Har du aldrig själv känt det så? Efter att exempelvis ha jobbat länge med en massa övertid och så är man klar, det är lätt att känna tomhet ett tag innan man återhämtat sig och fått upp hungern efter något nytt mål.

1 gillning

Då förstår jag hur du menar, men det kommer inte hända mig då jag aldrig fått något slags välmående av att löneslava. Vissa älskar det, som min sambo tex. Han kommer aldrig sluta arbeta på ett eller annat sätt.
Jag kommer däremot spendera min första fria månad med att gråta hysteriskt av lycka, upplevelsen för mig kommer vara jämförbar med när en religiös får möta sin gud.
Min gud är Frihet utan tvång och måsten.
Alla är olika :blush:

Jag ska ha 4 räkningar, eventuell hyra/ amortering på litet torp, mobil, kreditkortet och hemförsäkringen. De ska vara de enda “måstena” i mitt liv. Sen kanske jag skaffar en liten bil också, för jag är alldeles för rastlös för att bara sitta o glo ut genom fönstret hela dagarna :blush:

1 gillning

Min fru och jag är båda 100% inställda på att inte jobba i en vanlig anställning till vi blir 65. Vi kan också kalla oss före FIRE-anhängare då vi har byggt upp våra nuvarande liv till att endast spendera pengar på sådant som är viktigt för oss, allt annat sparas, samt att tuffa på i våra yrken fram till den dagen vi inte behöver det längre, när avkastning på sparandet täcker våra levnadskostnader. Detta kanske blir om 5 år.

När kommer vi att gå i “pension”? For oss existerar inte den normala definitionen av detta, dvs jobba tills 65 år, tacka för dig, få en avskedsmiddag och adios från företaget du har jobbat på i 30 år. Vi slutar med våra vanliga anställningar när vi har tillräckligt sparat, samt när vi själva känner för det. Min fru vill fortsätta jobba som timanställd, då jag vet att hon har svårare för att bara “vara” och njuta av livet som det är, hon är betydligt mer rastlös än vad jag är. Sen har vi ju två barn som kommer att vara i skolåldern båda två vid denna tiden, där kommer en hel del tid att gå.

Om någon frågar det klassiska “vad jobbar du med”… vad ska man svara då? Folk definieras ju ofta idag av vad de gör, det är ju den klassiska benämningen i alla möjliga tv-program, ett namn och en jobbtitel (lyxfällan, vem vill bli miljon är, arga snickaren osv). Jag kommer nog att svara lite beroende på vem som frågar, antingen “livsnjutare”, “dagledig” eller varför inte “jag pysslar med investeringar”…
Kanske svarar jag “pensionär”… vem vet.

/H

3 gillningar
  • Vad jobbar du med?
  • Jag är pensionär.
  • Men du ser ju så ung ut.
  • Tack!
11 gillningar

"And when nobody wakes you up in the morning, and when nobody waits for you at night and when you can do whatever you want.

What do you call it - freedom or loneliness"

Charles Bukowski

3 gillningar

Fortfarande ingen som kan svara på min fråga? Är hon dollarmiljonär eller bara HALV dollarmiljonär?

Från AB:

tillsammans med sin man, bli dollarmiljonär

I våras stod det klart att paret skulle nå sin första dollarmiljon redan i år

Jag tycker att detta är viktigt, då folk jämför sig med detta, och kanske bara läser rubriken. Det är ju heller inte dollarkursen jag funderar på utan snarare på rubriknivå om att livsgnistan släcks av att bli dollar-miljonär och om den då är rent missledande om de räknar ihop summan av två personers kapital.

Nästa fråga:

Är man ekononomiskt oberoende om man är halv dollarmiljonär? Beror förstås på hur gammal man är etc. Personligen skulle jag inte känna mig trygg med den nivån men det beror ju på vad man har för vanor, pensionskapital m.m.

2 gillningar

Har svårt att ignorera det faktum att (speciellt) som kvinna vara 35 år och barnlös troligen kan leda till en del ångest, stress och tomhetskänslor. Har läst många som ångrar sig att de fokuserat på karriär och inte fokuserat på familjeliv.

Modern feminism, socialism och kapitalism (m.f) har tyvärr lyckats indoktrinera många unga tjejer att karriären är viktigast och att befodran och VD-poster är högsta prio, familjeliv kan minsann komma senare.

Självklart finns en del som varken vill eller kan ha barn, vilket bör respekteras. Att sätta karriär och pengar framför fortplantning är dock i Min värld att “maxa fel stats”.

Känner dock inte elisabeth, så finns kanske någon särskild anledning till beslutet att vänta/avstå.

3 gillningar

Det här med att mha satta mål lyckas dölja sin ångest ett tag tror jag är supervanligt. Med bara målet i sikte så ser man inte det underliggande (existerande) problemet, men så fort man lyckats nå målet så finns det liksom ingenting som döljer det längre, och de där tankarna kommer.

Det finns vad jag förstått ett gäng forskning på att voluntärer ofta råkar ut för depression (med signifikant ökning av självmord) efter stora event där de varit funktionärer, t ex OS/fotbolls-VM, osv. De har jobbat mot ett datum/några veckors event länge, och när eventet är över så blir det bara kvar ett stort tomrum som behöver fyllas med något annat. Minns inte var jag läste detta, men någon kanske har källor?

Overachievers som hela tiden hittar nya mål tror jag kan åka i den här berg-och-dal-banan ett bra tag, tills det kommer en längre paus där man inte kommer undan längre, t ex vid utbränning eller FI.

Jag tycker det är så tanklöst när folk reagerar med “stackars rika, blir du olycklig av dina pengar så ge bort dem då”. Det är ju högst troligt inte det det handlar om, och det skulle bara göra saken ännu värre. När folk känner sig nere får man ta det på allvar.

6 gillningar

Det finaste du kan bli som kvinna idag är - en man.

3 gillningar

Jag uppskattar även mjuka inslag.

Men antaget given fakta, så har hon ökat sin förmögenhet från 1 MSEK till 1 MUSD på 6 år.

Det är en snittavkastning på 41.42%.

Där har du kärnan i ett program som skulle intressera, och troligtvis sänka youtube genom överbelastning.

1 gillning

Nej, väger man in tillgängliga fakta även via artikeln i Aftonbladet så verkar det som att hennes personliga förmögenhet ökat från 1 MSEK till c:a 0.5 MUSD. För att hon räknar ihop två personers kapital för att hävda att de tillsammans är dollarmiljonärer. Halva avkastningen alltså, det är inte någon orimligt hög snittavkastning.

Väldigt bra skrivet. Dagens feminism har gått käpprätt åt skogen kan man säga :joy:
Med det inte sagt att en kvinna inte får vara/bli precis vad hon vill i livet eller karriärmässigt. Jag skiter fullständigt i om en kvinna beter sig traditionellt kvinnligt eller gör traditionellt kvinnliga saker. Men den sorgliga sanningen när man som fristående tänkare utan att ha valt sida så är det tyvärr just detta dagens feminism verkar sträva efter: att kvinnor ska bli män. Vilket känns lite som om man snubblat och irrat bort sig i skogen?
Borde inte feminism vara att hylla kvinnan och hennes värde hur hon än må framstå /välja att vara?
Som bög har man förstås en helt annan infallsvinkel och tänkande kring detta än en heterosexuell CIS-man…

1 gillning

Ja jag tänkte också på det. Inte så svårt med Fire om den ena är civilingenjör och den andra läkare och inte har några barn(vilket också nästan kräver bil t ex). Barn är ju en enorm kostnad, inte bara ekonomiskt men även om man ser till tid och energi vilket behövs för karriären. Jag vet att det sades i avsnittet att mannen inte jobbade heltid men han har säkert en lön långt över medianen ändå. Tycker detta borde sagts i avsnittet någonstans.

Men oavsett så tyckte jag det var ett intressant avsnitt med saker som jag inte tänkt på innan. Men jag skulle vilja efterfråga en intervju med en helt vanlig person, typ sjuksköterska, polis, snickare osv, 30k i månaden, två barn, CSN lån, Villa, Volvo och som nått, eller nästan nått, FIRE. :relaxed:

4 gillningar

Har inte hunnit lyssna än men ska göra det i bilen ner till Malmö strax. För mig låg fokuset alltid på FI delen. Både pensionering och att dra sig tillbaka har inte attraherat mig.

Just nu håller jag på med mitt bolag som är superkul, men jag vet också att jag inte vill leda det operativt i all evighet utan börjar resan mot en mer renodlad ägarroll till våren och över tiden kommer jag inte jobba heltid där (deltidsarbetande styrelseordförande typ :wink: ).

För mig kommer det att ge tid för andra projekt som jag i bakfickan och vill prova parallellt. FI betyder att det inte gör så mycket om det inte ger någon särskild inkomst, det är friheten att kunna prova saker utan pressen att det måste funka. Det är dock vare sig pensionering eller att dra sig tillbaka.

Jag kan hålla med om att det är att dra sig tillbaka från det man håller på med just nu, men för mig så får jag fortfarande associationen “pensionering” när jag hör retire early/ dra sig tillbaka. Men jag tror att vi menar samma sak, bara att olika personer får olika associationer, och därför har kanske vissa lätt att använda FIRE-begreppet, andra inte.

1 gillning

Intressant avsnitt som vanligt.

Utan koppling till detta avsnitt men föe mig verkar FIRE rörelse oftast handla om:

  1. Ha en hög lön, helst egen firma och andra sidoinkomster.
  2. Lev snålt i många år för att sedan ha råd med “allt” när du når FIRE (och kanske även spendera extravagant)
    • Bo så billigt som möjligt.
    • Skaffa inte bil.
    • Skaffa inte barn.
    • Snåla på mat & konsumtion.
  3. Spara så mycket som möjligt.

Låter enkelt, förmodligen svårt i praktiken. Jag är en av dem som egentligen inte ser syftet med FIRE. Jag tycker det är mer meningsfull att leva livet här och nu (medan man är hyfsat ung) än att ha massa pengar kvar att spendera när man är nära pensionen. Jag menar inte att spendera allt man har och hamna i lyxfälla, utan njuta av livet utan att snåla och om möjligt spara en slant värje månad. Man vet aldrig om man har otur och dör i förtid (olycka, hjärtinfarkt, cancer osv). Då vill jag helst inte ha massa pengar kvar på mina konton. Så tänker jag i alla fall.

4 gillningar

Tack Angaudinn och jag intygar, Björn är en skön snubbe :grinning_face_with_smiling_eyes:
Och tack för distinktionen mellan retirement och retire. Den har jag faktiskt inte funderat på tidigare men det “make sense” :grinning:

3 gillningar

För att svara på din fråga, jag vill ju inte hålla dig vaken om nätterna i onödan Pelle :wink:. Vid mitt senaste bokslut (sep 2021) hade jag ett totalt kapital på +8,5 mkr och Björn på +3,5 mkr. Räcker det som svar för att stilla din nyfikenhet då det verkar vara viktigt för dig i sammanhanget :slight_smile:

9 gillningar

Några av de senaste inläggen (innan Elisabeths) visar både på hur vi lätt tolkar amerikanska akronymer och rubriker efter eget huvud. Det vore ju också konstigt annars.

För mig är FIRE väldigt mycket annat än att dra sig tillbaka. Jag tycker det gränsar nära till både minimalism och miljötänk, saker som ligger mig varmt om hjärtat av helt andra skäl än ekonomiska.

Jag och särbon pratade om ämnet igår och jag återberättade programmet i stora drag. Vi kom in på det här med höjd pensionsålder också. En sak som jag insåg under samtalet var det här med att när jag var barn var mäns medellivslängd 72 år. Min farfar ansågs väldigt gammal när han dog vid 83. Idag är männens medelålder 81.

Då är det inte heller konstigt att pensionssystemet behöver förändras (och då har jag inte räknat invandringens påverkan på ålderspyramiden och inbetalning till systemet). Samtidigt vet vi att vi utbildar oss allt längre. Jag hittar inte siffrorna för detta, men summa summarum är iaf att det är rimligt att antaga att en högre pensionsålder s a s “möts” av en längre skoltid och då ligger antalet år i arbetslivet konstant. Det som växer är skoltid och pensionering. Inte konstigt att det kostar mer än det smakar, sett ur statskassans synvinkel. Då blir eget sparande ännu viktigare.

Vi konstaterade också i vårt samtal att vi båda började lönearbeta tidigt. Då är det kanske inte heller så konstigt att man vissa dagar känner att man har gett det man har att ge och funderar över nedtrappning och liknande.

Meeen, man får väl bita ihop så man har råd att värma villan nu i vinter. :rofl:

Helt ärligt så har jag aldrig varit intresserad av att skaffa barn, jag har heller aldrig haft en biologisk klocka som tickat. Men med det sagt så har vi nu bestämt oss för att ändå försöka så vi får se hur utfallet blir. Och oavsett vilket så lever jag och Björn ett fantastiskt liv tillsammans. Som för alla andra ibland kantas av svåra och jobbiga känslor. Livet med andra ord :blush:

Och forskningen talar sitt tydliga språk. Barn eller inte barn gör ingen skillnad för lyckonivån på sikt. Däremot försämras lyckan under några år när man fått barn.

Dessutom tycker att fokuset känns ganska förlegat att tänka tanken att kvinnor inte ska få maxa karriär och pengar framför fortplantning. Ingen skulle reagera om en man gjorde så. Bara en liten take :wink: Dock så har karriär aldrig varit mitt primära mål utan ett liv med frihet att designa dagarna som jag vill, oberoende av om det inbringar inkomst eller ej (den biffen är liksom redan fixad).

Sedan tycker jag tyvärr att många skaffar barn utan att tänka över konsekvenserna. Om vi väljer att skaffa barn så vill jag tillbringa tid med dem. Inte jobba i ett ekorrhjul för att knappt hinna umgås med mina barn. Så för mig har ekonomisk frihet nästan varit en förutsättning för att ens tänka tanken att sätta ett barn till världen :slight_smile:men det är så jag resonerar och för mig kanske det varit enklare eftersom jag, som sagt, aldrig känt av min biologiska klocka ticka.

13 gillningar