Avsnitt #241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens bästa tips

Då ligger dagens avsnitt uppe. Ett försök till att att sammanfatta det som vi pratat om här i forumet kring pension.

Ett stort tack till alla er som bidragit till det genom diskussioner här i forumet. Tänker specifikt på @JFB, @Monica, @smaspararguiden, @Thomas86, @OscarW, @SNS, @Ove, @bspastikern, @Geert och fler som jag glömt eller inte kan tagga in.

Sammanfattade forumtrådar:

Sammanfattade artiklar på bloggen

9 gillningar

Sidan 20 och 21 är samma (tips 12) i den upplagda presentation samt tips 13 saknas. Antar blivit något fel vid uppladdning :joy: :innocent:

Sen fungerar inte din länk inom forumet :thinking:

1 gillning

Jag vill bara lyfta upp att när det kommer till tjänstepensionen för de som jobbar under teknikavtalet så har man förhandlat in extra 2.4%. Så man får alltså 6.9% av årslönen avsatt till tjänstepensionen. Kam vara bra att veta för den det berör.

Korrektion: Man förhandlade ned åldersgränsen för när man kan börja tjäna in tjänstepension från 25 till 23 års ålder. För att få igenom denna förändring så gav man upp 0.3% och därför är det “bara” 2.1% som gäller nu (alltså totalt 6.6% av årsinkomsten som avsätts).

5 gillningar

Och detta upp till 7,5 ibb väl (dvs ca 45k/mån) och sedan är det 30 % på summan över det.

1 gillning

Stämmer bra skulle jag tro :+1:

Hallå!

Tycker att avsnittet är super bra! Tänker främst på människor som har ångest över sitt pensionssparande och med en snabbguide. Förhoppningvis kommer att försöka ta tag i sitt pensionssparande.

Tänker främst min åldersgrupp unga vuxna :slight_smile:

Allt gott!

2 gillningar

Håller med, 4.5% av lönen i tjänstepension är ”bare minimum” medan för höga löner kan det raka iväg till nästan 20% av lönen. Det avhandlades i en annan tråd som en diskussion kring vad man behöver förhandla om i de fall arbetsgivaren inte har kollektivavtalad tjänstepension, så jag repeterar mitt inlägg därifrån:

Om man utgår ifrån ITP1 (privatanställda tjänstemän) som är ett stort avtalsområde så ökar avsättningen markant med lönen. För att få en fingervisning om vad man kan behöva förhandla om - om man inte har kollektivavtalad tjänstepension- så man inte säljer sig för billigt, så är en ITP1 baserad tabell nedan. Läs mer om ITP1 tex. på Unionen.

Pensions premie som inbetalas beroende på månadslön

  • under 44.4 kkr/månad = 4.5%
  • 50 kkr/månad = 7%
  • 60 kkr/månad = 11%
  • 70 kkr/månad = 14%
  • 80 kkr/månad = 16%
  • 90 kkr/månad = 17%
  • 100 kkr/månad = 19%

I högre lönelägen så behöver man alltså förhandla mer i häradet 10-20% av lönen i tjänstepension än de 4.5% som gäller upp till brytpunkten som för 2022 är 44 400 kr/månad. Eftersom det kan vara svårt att omförhandla tjänstepensionens “procent av lönen” vid framtida löneförhöjningar så kan det vara bra att ta höjd och förhandla fram en procent som är högre än ens nuvarande lön.

Pensionsmyndigheten finns en räknare om du vill ha mer exakt för din lön

1 gillning

Bra avsnitt, men någon kommentar på sakerna.

  • Min uppfattning är att så gått som ingen tjänstepension går att pausa eller ändra utbetalningstid, så därför viktigt att hitta en bra nivå på 10 år och livsvarigt direkt.
  • Om vi bortser från en lite minoritet så har de flesta minst hälften av pensionen som inkomstpension. Därför skulle jag säga att alla borde försöka ha så mycket aktier som möjligt i övriga pensionsdelar. Alltså, alla borde ändra bort från såfa vid 55 år. Och fortsätta med rena aktiefonder på i tjänstepensionen och sitt privata sparande.
  • Jag tror många hade klarat sig bättre av att flytta från ett stort och dyrt hus till en billig bostadsrätt istället för en hyresrätt. Man får ut lite mindre kapital att leva för, men månadskostnaden blir också betydligt lägre.
4 gillningar

Ett väldigt bra avsnitt som alla borde läsa.

Under devisen “den man älskar, den agar man” vill jag ändå ha två synpunkter.

I artikeln anges att man förväntas leva 15-20 efter 65-årsdagen. Lite snävt kan man tycka. Pensionsmyndigheten räknar väl med knappt 20 år just nu, om jag minns någorlunda rätt. Samtidigt är väl kalkylen för AMF och andra bolag att om en en 60- eller 70-talist uppnår 65årsdagen, så skall hen leva närmare 25 år till. Personligen tycker jag nog att 15-25 hade varit en rimligare skrivning.

Att man redan tidigt i 50-årsåldern ta lån för att man cirka 15 år senare gardera sig för att få nej till en låneansökan känns väl oerhört tidigt? Personligen har aldrig någonsin råkat ut för att en 60-åring fått avslag på ett bolån. Detta under förutsättning att Kvar att leva på-kalylen uppfyller kraven förstås.

Men detta är som sagt bara synpunkter i marginalen.

4 gillningar

Jag tycker nästan detta rådet är lite väl konservativt. Alla som har en bostad med låg belåning men inte så stort privat kapital borde vid 50+ låna upp 1 miljon eller så och placera det i en vettigt portfölj. (Kanske 60/40 eller nåt.) Det är alltid klokt att sprida risker och ha allt i bostaden är dumt.

Det var inte det mitt inlägg handlade om. Huruvida lån på 1 miljon är klokt eller inte, får varje individ bedöma själv. Mitt inlägg gällde om banker beviljar lån eller ej till " äldre" personer.

Jag känner t.o.m. en pensionär som fick lån på storbank. Fick fråga på några ställen men till slut gick det. De har OK pensioner och hade nollbelånat hus.

Sen kan man ju undra om inte reglerna behöver ses över. Tex. att man alltid borde kunna få belåna säg 30% av bostadens värde så länge pensioner räcker för att gå runt i vardagen. Det borde rimligen vara noll risk för banken eftersom bostadslånen och bostaden hänger ihop. Ingen arvinge som kan sticka med pengarna från bostadsförsäljningen utan att först lösa lånen. Om bopriserna går ner mer än 70% för att sådana bostadslån skulle överstiga bostadens värde, så har nog bankerna andra större problem än pensionärer med låg belåningsgrad :slight_smile:

5 gillningar

Det är dock inte belåningsgrad som avgör om och eventuellt ligger till hinder för att pensionärer (nuvarande och snart blivande) får låna. Kreditgivaren ska framförallt se till betalningsförmåga och där har belåningsgraden inte annat än möjligen en indirekt betydelse då det kan påverka räntesats och amortering.

Konsumentkreditlagen säger till och med uttryckligen:

Kreditprövningen får inte till övervägande del grunda sig på att den avsedda säkerhetens värde överstiger kreditbeloppet eller att säkerheten antas komma att stiga i värde.

1 gillning

Jag håller med om att man nog skulle göra det. Jag har ett exempel på en pensionär som jag känner som inte fick lån på huset för att fixa med försäljningen. Då huset var obelånat och skulle säga inom ett halvår/år så borde det nog varit ganska säkert lån.

Okej, då missförstod jag dig. Men du dig ändå vidare på samtalsämnet.

Jag håller inte med dig alls att varje person själv för bedöms vad som är klokt. Man för själv avgöra hur man vill göra, men vad som är klokt eller inte är en objektiv sak som antingen är falsk eller sann.

Håller med, det som också är lätt att missa är att man har fått ett förskott på inkomstpensionen som medför att pensionsökningen sen räknas ner med 1,6% per år jämfört med löneökningarna.

Som medför att en OK inkomstpension idag kan vara en dålig inkomstpension om 10 år.

Det är ju precis det jag menar :slight_smile:

Om lagar behöver ändras och bankreglementen ses över så får man väl göra det så att folk med solida finanser kan få låna, oavsett ålder. Annars är det ju åldersdiskriminering.

I nuläget tittar man på betalningsförmågan, men det är ju en gissning om framtiden. Vem vet om en person har kvar sin inkomst under de 20-50 år som lånet kommer att löpa?

Trots det mäts risken ändå ofta mot tillgångens värde dvs. belåningsgraden för bostaden. Man kan undra hur banker vet att 85% belåningsgrad för en 30 åring är säkrare än 30% belåningsgrad för en pensionär.

Vad jag förstår är det många “unga” som inte ens försöker amortera ner under 50% belåningsgrad ens som pensionärer, så återigen undrar jag hur det då kan vara så farligt att låna ut en lägre del till befintliga pensionärer.

Sen kan man ju också undra hur banker idag då får låna ut på aktier med XX% av nuvärdet beroende på hur säker aktien bedöms vara.

Poängen är att om vi har ett samhälle där en viss regel/lag inte längre “makes sense” så får vi väl ändra på lagen, efter en ordentlig utredning så det blir rätt för framtiden tänker jag.

PS: Jag är inte pensionär, har inga lån, och tänker inte ta några heller, men ser det orimliga i nuvarande situation. Åldersdiskriminering typ.

Tycker det var ett väldigt bra avsnitt. Lagom informativt, lagom långt, och inte alltför nördigt. Perfekt för nybörjare (och alla andra såklart) att lyssna på. Min partner fick många nya ögonöppnare tack vare detta avsnittet.

3 gillningar

Ja det var bra. Men jag tror man ska vara väldigt försiktig, om man har 20+ år kvar i arbetslivet, med att räkna med att man får en pension som går att leva på. Även om man får dom där korvörena som staten lovar idag, kan man nog inte räkna med att dom går att leva för. Turligt nog så bäddar ju de flesta här för att kunna klara sig själva, låt oss hoppas att staten inte lyckas stoppa oss.

Rädda sig den som räddas kan!

2 gillningar

Inte riktigt så det fungerar som jag förstått det i en annan tråd där jag korrekt tillrättavisades efter at ha trott att det var som du skrev här.

Inkomstpensionen ökar med ökande löner i Sverige. Så där runt 1.5-2% om året.
Den 1.6%iga förskottsräntan som är inbakad i inkomstpensionen är designad för att ge konstant köpkraft.

Om man tar bort förskottsräntan så skulle ens köpkraft alltså öka under pensionsåren, i takt med att lönerna går upp i Sverige, vilket de som skapat systemet tyckte var dumt, eftersom man sannolikt behöver mer av de pengarna tidigt i pensionen.

Se tex denna rapporten

image

I övrigt håller jag med dig och @ErikDahlen att TP kan vara bra att ta ut under längre tid 10-20 år eller livsvarigt för att inte bränna alltför mycket i början. Eftersom TP tyvärr inte går att pausa (annat än i några få undantagsfall med banker som tex. på Avanza) så bör man kanske hålla på en del och inte starta allt samtidigt. Det kan skapa mer flexibilitet i framtiden. Under förutsättning att man ha ett antal TP konton att laborera med såklart.

3 gillningar

Intressant rapport som även den talar för att man bör fundera på tjp utbetalningar under längre tid om man tror sig bli gammal.

Den förväntade livslängden är numera drygt 20 år för dem som går i pension vid 65 års ålder. För dem som når mycket hög ålder blir skillnaden mellan pension och genomsnittlig inkomst då mycket kännbar. Givet att inkomsttillväxten är 1,6 procent hinner lönerna öka närmare 40 procent mer än pensionerna. Eftersom ett vanligt mått för att mäta fattigdom är att relatera inkomster till genomsnittet i samhället innebär 20 års ”eftersläpning” en betydande ökad risk för relativ fattigdom. Det bidrar också till att andelen som definieras som relativt fattiga är som högst bland de äldsta pensionärerna. Den effekten blir större ju längre den genomsnittliga pensionstiden blir. Bland de ensamstående äldre är kvinnor idag överrepresenterade och i genomsnitt har kvinnor lägre pensioner än män, i alla åldersgrupper.

Ps,
Det var nytt för mig att även tjp hade förskottsränta samt olika förväntad livslängd.

3 gillningar