Avsnitt #241 - Pension: en sammanställning av våra, forumets och Pensionsmyndighetens bästa tips

Tycker det var ett väldigt bra avsnitt. Lagom informativt, lagom långt, och inte alltför nördigt. Perfekt för nybörjare (och alla andra såklart) att lyssna på. Min partner fick många nya ögonöppnare tack vare detta avsnittet.

3 gillningar

Ja det var bra. Men jag tror man ska vara väldigt försiktig, om man har 20+ år kvar i arbetslivet, med att räkna med att man får en pension som går att leva på. Även om man får dom där korvörena som staten lovar idag, kan man nog inte räkna med att dom går att leva för. Turligt nog så bäddar ju de flesta här för att kunna klara sig själva, låt oss hoppas att staten inte lyckas stoppa oss.

Rädda sig den som räddas kan!

2 gillningar

Inte riktigt så det fungerar som jag förstått det i en annan tråd där jag korrekt tillrättavisades efter at ha trott att det var som du skrev här.

Inkomstpensionen ökar med ökande löner i Sverige. Så där runt 1.5-2% om året.
Den 1.6%iga förskottsräntan som är inbakad i inkomstpensionen är designad för att ge konstant köpkraft.

Om man tar bort förskottsräntan så skulle ens köpkraft alltså öka under pensionsåren, i takt med att lönerna går upp i Sverige, vilket de som skapat systemet tyckte var dumt, eftersom man sannolikt behöver mer av de pengarna tidigt i pensionen.

Se tex denna rapporten

image

I övrigt håller jag med dig och @ErikDahlen att TP kan vara bra att ta ut under längre tid 10-20 år eller livsvarigt för att inte bränna alltför mycket i början. Eftersom TP tyvärr inte går att pausa (annat än i några få undantagsfall med banker som tex. på Avanza) så bör man kanske hålla på en del och inte starta allt samtidigt. Det kan skapa mer flexibilitet i framtiden. Under förutsättning att man ha ett antal TP konton att laborera med såklart.

4 gillningar

Intressant rapport som även den talar för att man bör fundera på tjp utbetalningar under längre tid om man tror sig bli gammal.

Den förväntade livslängden är numera drygt 20 år för dem som går i pension vid 65 års ålder. För dem som når mycket hög ålder blir skillnaden mellan pension och genomsnittlig inkomst då mycket kännbar. Givet att inkomsttillväxten är 1,6 procent hinner lönerna öka närmare 40 procent mer än pensionerna. Eftersom ett vanligt mått för att mäta fattigdom är att relatera inkomster till genomsnittet i samhället innebär 20 års ”eftersläpning” en betydande ökad risk för relativ fattigdom. Det bidrar också till att andelen som definieras som relativt fattiga är som högst bland de äldsta pensionärerna. Den effekten blir större ju längre den genomsnittliga pensionstiden blir. Bland de ensamstående äldre är kvinnor idag överrepresenterade och i genomsnitt har kvinnor lägre pensioner än män, i alla åldersgrupper.

Ps,
Det var nytt för mig att även tjp hade förskottsränta samt olika förväntad livslängd.

3 gillningar

Japp, just TP livslängdsantagandena är luriga.

  • Dels finns skillnaderna mellan kollektivavtalade TP mellan olika avtalsområden, bolag och Trad/Fond som varierar tex från 22 år till 23 år 9 månader inom ITP1. Spannet är olika för olika avtal
  • Dels kan icke-kollektivavtalade TP livslängd ändras i princip när som helst (dvs ens pension sänks under uttag). Även för kollektivavtalade antar jag att livslängdsantagande kan ändras i samband med nya upphandlingar som typiskt sker vart 5e år men osäker på om det påverka redan tagna försäkringar

Jag har landat i att jag inte litar på det utan satsar på 20 års uttag på de stora TP klossarna. Så vet jag att inte det kan ändras åtminstone.

Visst, det blir antagligen att spara undan en del privat så att säga (om man känner sig pigg en bit efter 65 och räknar med att blir mer än 85), men i detta fallet litar jag mer på mig själv och skatteeffekter blir inte så stor.

Åtminstne vet jag att det är 20 år och inte 22-23 som plötsligt ändras till något högre bara för att vi förväntas i snitt leva längre :slight_smile:

Det är så sjukt många rörliga delar i pensionssystemet så jag har landat i att försöka låsa det som går att låsa. Man är ju ändå kraftigt beroende av omvärlden mht både löneutveckling (inkomstpension) och börs/ränte marknader (TP)

Jättebra sammanställning :blush::+1:
Jag har har suttit och klurat lite med lite tankar och kommentarer efter att äntligen lyssnat på avsnittet.

1. Aktieandel inför och under uttag av pension.

Tumregeln 10% aktieandel per sparår kvar kan slå fel när det gäller att anpassa risken strax före och under pensionsuttag. Det lät på dig lite som att man skulle addera år före uttag + år i uttag rakt av för att sedan ta totala antalet år med tumregeln 10% aktieandel per år.

För mig är inte ett år före uttag med 100% kapital inte samma som ett år i uttag där kapitalet sjunker varje år. Jag hade det uppe i en tidigare tråd. Jag har landat i att ett år under uttag egentligen bara är “värt” 1/3 investerings-år (titta på triangeln längst ner i trådlänken ovan). Detta eftersom “medel kronan” under uttag egentligen bara är investerad 1/3 av uttagstiden.

Alltså för mig blir tumregeln inför/under uttag:

Aktieandel = 10% x (antal år kvar till uttag + 1/3 x planerade uttagsår).

Exempel, säg att man är 60 år, planerar uttag av en TP om 5 år och tänker ta ut den under 10 år. Aktieandelen blir då 10% x (5 + 10/3) = 83%.
Året efter när man är 61 år blir den 10% x (4 + 10/3) = 73%.
Väl framme vid uttag blir tumregeln 10% x 10/3 år = 33%.

Därefter menar jag att man inte ska sänka aktieandelen under 33% eftersom man tagit höjd för att medel kr bara är investerad 1/3 av tiden utan man håller den på 33%.

Tycker man det är komplicerat så kan man istället titta på aktieandel i Vanguards generationsfonder som andra med mig haft uppe i olika trådar, tex här. Vanguard är något mer aggressiv med 50% aktieandel vid 65 (=uttagstart) och planar ut på 30% från 70 år.

image

En del tittar säkert också på [allokeringen i AP7 Sofa, som är mer aggressiv än Vanguard, och som jag förstår det pga. av att Pensions myndigheten tänker “Inkomstpension + PPM” där inkomstpensionen är “säker” så de vågar dra upp aktie allokeringen i PPM delen.
För en 65 åring ligger aktieandelen i Sofa på 67% vid uttagsstart och för en 70 åring på 50%

Kontentan är att man kan behöva göra sina egna val men att det kan vara rimligt att hålla sig inom gränserna för de tre olika “tänken”.

  • Mest konservativ (lägst aktieandel) är min modifierade tumregel (surprise :slight_smile: ). Lämplig för de som inte vill ta för hög risk, tex. om tjänstepensionen är en väldigt stor del av totala pensionen.
  • I mitten ligger Vanguards generationsfonds allokering som helt garanterat är den mest forskningsbaserade. Det är nog den som de flesta bör följa.
  • Mest aggressiv är AP7 Sofa aktie allokeringen (som bygger på “kombo” tänket PPM + Inkomstpension). Kan vara lämplig att använda för de som har mycket av sin pension i säkra tillgångar tex. lågrisk Trad lösningar eller förmånsbestämd pension (tex. ITP2)

2. Pausa eller ändra uttags tid för pensioner

För de flesta är det bara Allmän pensionen dvs. Inkomstpensionen och PPM som har en flexibilitet att anpassa under uttaget. De går att pausa både inkomstpension och PPM, både helt och partiellt (25, 50, 75, 100%).

Tjänstepensioner går nästan aldrig att pausa eller ändra uttags tid. Det är som en nyårsraket, när du väl tänt på så far den iväg. Så är det för alla de stora tjänstepensions bolagen (LF, SPP, AMF etc).

Avanza är det enda undantaget jag vet, där man kan göra en anpassning en gång vid det 5e uttags året om man vill korta eller förlänga uttags tiden dvs. att kunna plocka ut mer pengar snabbare med kortare uttags tid, eller sprida ut uttag längre in i framtiden med lägre årligt uttag som följd. Man kan läsa om det på Avanza här under “Ändra utbetalningsplan”.

Det jag vill tipsa om är alltså:

  • Man har en flexibilitet i att kunna dra ner pensionen genom att pausa eller minsta uttaget från Allmänpensionen, om man behöver pga. tex. arbete i pension och för att undvika statlig inkomstskatt.

  • Man kan skapa sig en flexibilitet att kunna öka pensionen om man behöver under några år genom att inte starta alla tjänstepensionerna samtidigt. Om man kan hålla en mindre/rimlig del orörd så kan man starta den med kortaste 5 års uttags tid för att stärka pensionen en period.

3. Tjänstepensions lingot

Garvade när du @janbolmeson dribblade bort dig i TP lingot med valcentraler mm. Inte av elakhet utan av igenkänning. TP har ett nytt lingo som man kan behöva typ en Wiki för att förstå. Nedan några av de viktiga punkterna för att hitta rätt om det är något du vill uppdatera i artikeln.

Jag tänker typ en “101” för tjänstepensioner med fokus på kollektivavtalade eftersom det är det allra vanligaste. Finns säkert mycket andra på forumet som kan pch vill lägga till saker :slight_smile:

Kollektivavtalad tjänstepension och inte
90% av alla som arbetar har kollektivavtalad tjänstepension (Konsumenternas) så för de flesta är det inget problem för dessa är bra. Inom den privata sektorn är det cirka 85% av alla som arbetar som har kollektivavtalad tjänstepension, vilket är väldigt högt i en internationell jämförelse (Arbetsvärlden).

Efter en googling så verkar det vanligast att inte ha kollektivavtal på småföretag och i vissa brancher som IT, Media, Bygg och generellt privata tjänstesektorn. Enligt Unionen så erbjuder omkring hälften av dessa ingen tjänstepension alls vilket borde innebära att den andra hälften erbjuder en företags specifik tjänstepensions-lösning.

  • Vad gör jag om arbetsgivaren inte erbjuder någon tjänstepension?
    Byter jobb till ett företag som erbjuder det, eller förhandlar själv om högre lön för att kompensera för tjänstepensionen. Minst 4.5% av lönen avsätts till tjänstepension men det kan vara betydligt högre för riktigt höga löner. Det kan alltså bli en tuff förhandling. Man kan räkna på vad tjänstepensions avsättningen typiskt hade varit för en här på Pensions myndigheten.

  • Vad gör jag om min arbetsgivare har sin egen tjänstepensionslösning?
    Ber dem om mer information för att ta reda på hur mycket de avsätter (jämför med vad det typiskt är för avsättning med länken ovan), vad är kapital/skal-avgiften (ska helst vara 0% av kapitalet per år), vilka fonder du kan välja mellan (helst en del indexfonder med 0.2-0.4% i avgift per år), samt om du har rätt att flytta pensionen senare (om du blir missnöjd med fond utbud mm). Allt som oftast kan dessa egna lösningar vara bra eller nära motsvarande kollektivavtalade. Om de inte är det så står du inför ett val mellan att köpa läget eller förhandla om högre lön för att kompensera dig för mellanskillnaden.

Vad menas med Avtalsområde?
Så kallas den typ av verksamhet som arbetsgivaren är inom och vilken typ av jobb man har. Typ privata företag, kommunalt, regioner, statligt. För arbetare, tjänstemän, osv. Man kan läsa om de olika avtalsområdena och vem som typiskt tillhör vad här på Konsumenternas under Avtalsområden längst ner på sidan.

Om jag fortfarande inte vet vilket avtalsområde jag tillhör eller har tillhört tidigare, vad gör jag då?

  • Logga in på MinPension.se. Klicka på Intjänad pension i toppen. Klicka sedan på Tjänstepensions boxen. Gå till respektive tjänstepension i tabellen och klick på den lilla blå pilen per pensionskonto, så visas mer information. Där står vilket kollektivavtal (om något) som alla dina respektive tjänstepensioner tillhör. OBS! Om man bytt jobb mellan olika typer av verksamheter så kan ens tjänstepensioner tillhöra olika avtal.
  • Om jag fortfarande inte vet vilket avtalsområde jag tillhör? Fråga HR, facket eller chefen.

Vad är en Valcentral?
Ett företag vars uppgift det bland annat är att:

  • Upphandla kollektivavtal för ett visst avtalsområde dvs. att förhandla med banker och försäkringsbolag för att få fram den billigaste och bästa lösningen. Detta görs typiskt vart 5e år eller så.
  • Att hjälpa oss som har en av deras tjänstepensioner vilka val som finns (kundtjänst)
  • Att hantera flyttar av ens pension och andra val man kan göra (typiskt loggar man in för att göra detta).

Nedan är en lista på vilken Valcentral man tillhör beroende på ens Avtalsområde som är tagen från Konsumenterna.

Alltså om man vet vilket Avtalsområde man tillhör så vet man också vilken Valcentral man ska kontakta. Enklast är att gå in på Valcentralens websida och logga för att se vilka val jag kan göra där. Alternativt ringer man deras kundtjänst om man är bortkollrad. De är till för att hjälpa oss!

I sista kolumnen så ser man vad respektive Valcental erbjuder en att välja mellan. Typiskt har de 3-5 alternativ för traditionell tjänstepension och 3-5 alternativ för fondlösning. I praktiken innebär de att de förhandlat fram avtal med 3-5 banker/försäkringsbolag där pengarna kan placeras.

En traditionell försäkring innebär att man överlåter investeringarna till försäkringsbolaget mot en avgift och de placerar typiskt i en mix av aktier, fastigheter och räntor. Bra för den som är helt ointresserad eller vill undvika göra fel. En fondförsäkring innebär att du själv placerar pengarna i fonder du valt dvs. helt eget ansvar.

Hur tar jag reda på vilket av Valcentralens alternativ som är bäst för mig?

Enklast är att ringa sin Valcentral och fråga dem.

Om man först vill ta reda på mer fakta själv så har Konsumenternas (igen) en fantastisk tjänst där man får väldigt mycket information om de olika försäkringsbolagen/bankerna man man välja mellan på denna länken. Klicka på Pension. Välj kollektiv avtalad tjänstepension under “pensionsområde”. Välj ditt Avtalsområde under “typ av sparande”. Därefter kan du göra tre olika saker.

  • Jämförpris för att räkna exakt på din situation och se hur alternativen rankas.
  • Efterlevandeskydd där du kan räkna på vad efterlevandeskydd och återbetalningsskydd till familjen kostar och hur det påverkar pensionen
  • Hel översikt om man själv vill gå igenom alla alterantiv och titta på olika parametrar.

När kontaktar jag vem för att göra det jag vill?

  • Valcentralen kontaktar man när man vill flytta sin pension från ett försäkringsbolag/bank till ett annat, om man vill göra andra ändringar (tex. återbetalningsskydd) eller man behöver få mer information. Du gör de valen du vill. De hanterar processen och meddelar dig när det är klart.
  • Banken/försäkringsbolaget där man har kapitalet kontaktar man (loggar in) när man vill ändra på tex. sina fonder, öka/sänka aktieandel, byta fonder mm.
  • Minpension.se loggar man in på för att får en överblick på alla ens pensioner, ta reda på mer detaljer om dem och göra simuleringar på hur ens pension kan se ut.

Hoppas det adderar något :slight_smile:

12 gillningar

Tack för shoutout @janbolmeson , fast utan svåruttalat alias. :slight_smile:

Det var jag som skojade om skorna. Det kändes som något en omtanksam mamma vill försäkra sig om, men att hon sedan glömt att 35 år passerat och att pågen kan stå på egna ben.

1 gillning

Lurigt det där med pensionssparande eftersom det är så himla individuellt vad som är rätt att göra. Känns som att tipsen som ges i avsnittet handlar om att maximera kapitalet, men är det alltid rätt?

För mig som har hög sparkvot privat där jag tar hög risk eftersom jag har en stor del av kapitalet i aktier ser jag inget behov av att spara även tjänstepensionen i aktiefonder, då tycker jag att det är mycket bättre att ta del av garantierna som kommer med traditionell förvaltning.

Går börsen bra (eller till och med bara hyfsat) kommer jag att ha med marginal mer än tillräckligt med bara mitt privata sparande den dagen det blir dags, så då spelar det verkligen ingen roll att jag fått lite mindre avkastning i tjänstepensionen.

Om det däremot går åt skogen för världens börser innan jag går i pension (vi vet trots allt inte vad som händer på 35-40 års sikt) så kickar garantierna i tjänstepensionen in istället för att BÅDE det privata kapitalet och tjänstepensionen ryker.

Känns bara onödigt att ta risk i jakt på avkastning som man ändå inte räknar med att behöva. :slight_smile:

5 gillningar

Vi som tillhör TPA-18 inser att de verkar förvalta extremt stockkonservativt, så det blir till att gambla på egen hand. :upside_down_face:

1 gillning

Exakt så!

Alla sitter i olika lösningar, oftast efter många år på arbetsmarknaden dessutom med många lösningar av varierande kvalite (min fru och jag har 20 pensionskonton totalt sett, alltifrån usla oflyttbara traddar till skarpa effektiva fondlösningar)

Så precis som du säger - man måste ha koll på VAD man har pensionerna i så man får risken ”rätt”

Ligger mycket av pensionerna i ”säkra” alternativ (inkomstpension + traddar) så är det nog lämpligt att ta högre risk med privat sparande och eventuella nya tjänstepensioner (läs fondlösning).

I mitt fall så ligger väldigt lite i ”säkra” (låg inkomstpension efter många utlandsår och lite i en usel gammal trad) och väldigt mycket i fondlösning. Just därför har jag varit tvungen att tänka på att reglera ner risken i TP fondlösningar (mer räntefonder även om det gör ont :slight_smile: ).

Kontentan är: Vi har alla gjort mer eller mindre medvetna val. En del val går att ändra på. Andra inte. Man måste därför ha överblick på totala kapitalet (pension + privat) och anpassa risken i de olika portföljerna för att hamna rätt på totalen.

Nackdelen med det svenska pensionssystemet, som jag ser det, är framförallt att det blir väldigt fragmenterat för individen med en mängd olika slattar (stora och små) med helt olika regler vad/om/hur det går att anpassa till ens behov.

I övrigt är det väl ett bra system med bra avsättningar så länge man inser att man även behöver spara privat om man vill ha samma levnadsstandard i pension :slight_smile:

3 gillningar

Från dagens aftonbladet gällande lån över 60 år,

Vad ska man säga? Skulle nog vara bra med ändrade regler :pray:

1 gillning

Det talas i avsnittet om hur mycket lägre i procent månadsutbetalningarna blir om man går i pension ett år tidigare. Ganska stort effekt i min mening. Jag antar att det är en följd av att inbetalning upphör, värdetillväxten får ett år mindre på sig, samt det faktiska uttaget.

Jag skulle för jämförelse vilja veta hur det blir om man slutar jobba tidigare men låter pensionen ligga orörd genom att leva av andra medel, d.v.s hur mycket påverkas pensionen av att exempelvis gå vid 55 men att inleda uttag först vid “normal” ålder?

1 gillning

Jag har gjort simuleringar på minpension.se för just sådana fall.
Ställ in att du har 100kr/månad i lön för att simulera att du slutat jobba och prova olika år för start av pensionsuttag.

3 gillningar

Den frågan blir lite mer komplex / oviss (iaf för mig) när man omfattas av ITP2 som baseras på din slutlön. Är det någon som har koll på om / hur mycket det straffar sig att sluta jobba tidigare men leva på besparingar innan man går i pension alternativt att gå ner på halvtid inför pensionen?

1 gillning

Alecta har en simulator för det om du loggar in med bankId.

3 gillningar

Har tittat på deras simulator tidigare och nu igen, men hittar inte möjligheten att reglera inparametrar avseende lön och arbetsgrad sista åren innan pension. Har du en ledtråd till vilken sten man skall vända på? Simulator eller förklarande text funkar lika gott.

Alectas simulator för ITP2 är baserad på den lön som din arbetsgivare har anmält, sedan ställer du in år och månad för start av uttag samt uttagslängd.
Den besvarar alltså frågan ungefär hur mycket tjänstepension per månad du får ut om du börjar ta ut vid en given tidpunkt med de inbetalningar som har gjorts för dig.

Om du är 60 och går ner till 80% via flexpension skall ITP2 inte påverkas.

Jag brukar tänka på även den allmänna pensionen som en “hög med pengar”. Den stora skillnaden om du då jobbar ett år längre är att den behöver räcka ett år kortare vid en given beräknad livslängd.

Tänker man då kanske 24 års pensionsuttag istället för 25 år om man jobbar ett extra år så blir skillnaden förenklat för det ungefär 24/25 = 4%. Sen blir det lite bättre pga mer inbetalningar, uppräkningar mm.

Ahhh… detta höll jag på att fråga dem för några år sen, dvs vad händer om man slutar vid 50, sen börjar uttag vid 55. Fick inte hjälp med detta tyvärr. Jag tyckte bemötandet var dåligt överlag måste jag säga. Fick mer svar av Collectum om hur Alectas pension fungerar :grinning:

Nej, jag har inte heller hittat hur man simulerar varierande lön/arbetsnivå fram till pensionering.
Det jag lyckas ställa in är nuvarande lön samt start för pensionsuttag. Om man är relativt nära att sluta jobba eller gå ner i deltid går det att simulera genom att ställa in nuvarande lön. Men om man räknar med att jobba några år till för att sedan trappa ner arbetet innan man börjar ta ut pension är det svårare att simulera på minpension.se. :frowning_face: