Då ligger veckans avsnitt uppe. 
Det är en fortsättning på förra veckans avsnitt där vi diskuterar vardagsekonomi utifrån Nick Magiullis bok: “Just. Keep. Buying.”. Det blir däremot en ganska lång anpassning och utläggning till svenska förhållanden, särskilt eftersom jag (tydligen) hade en del åsikter om det här med bra och dåliga lån.
Vi sammanfattar även sådant som varit uppe i tidigare trådar i forumet som när man kan / bör köpa ett boende. Mitt eget guldkorn var att Nick tog resonemanget om sparande på bankonto / räntor / aktier till en ny nivå. Vi har ju tidigare i forumet konstaterat följande:
- Kort sparhorisont (0-3 år): bankkonto med insättningsgaranti
- Lång sparhorisont (>10 år): 100 procent aktieindexfonder.
- Vet-inte-sparhorisont (4-9 år): 50 procent räntor och 50 procent aktieindexfonder.
Men det var mest på känsla och tumregler. Nick tar det vidare genom att räkna om det i tid. Resonemanget lyder i korthet som att givet vi har t.ex. 2 % inflation och ska spara 36 000 SEK och kan spara 1 000 SEK/mån så kommer vi ha 36 000 SEK efter 36 månader, men köpkraften på dessa har urholkats, så det som jag skulle köpa för 36 000 SEK kostar nu ca 38 000 SEK. Det betyder att jag behöver spara 2 månader extra.
Frågan att ställa sig blir då:
- Är det värt för mig att spara dessa två månader extra för att vara garanterad pengarna när jag behöver dem?
Det svaret ska jämföras med:
- Vad är den genomsnittliga historiska perioden jag hade behövt spara för att komma upp i samma summa med hjälp av räntor / aktier?
Han konstaterar att upp till just 36 månader är det högre odds för att få en kortare sparhorisont med bankkonto och insättningsgaranti. Efter 36 månader så är det bättre med räntefonder och därefter med aktier. Lite nörderi, men det gav mig i alla fall ett nytt perspektiv på hur man kan förklara det. Sedan utgår han från amerikanska räntor, men jag utgår från att det är liknande i Sverige.
) då jag kände att min pik om 99 öre per 1 kr räckte. Som sagt föredrar jag att undvika sådana formuleringar då alla kommer med olika kunskapsnivåer och vad som är självklart/trivialt/rättframt/etc. för den ene behöver inte alls vara det för den andre. Man förlorar ingenting på att helt enkelt bara kalla det ett “Exempel”.
