Avsnitt #251 - Om bra och dåliga lån, husköp och spara till konsumtion | Just. Keep. Buying. Del 2

Då ligger veckans avsnitt uppe. :blush:

Det är en fortsättning på förra veckans avsnitt där vi diskuterar vardagsekonomi utifrån Nick Magiullis bok: “Just. Keep. Buying.”. Det blir däremot en ganska lång anpassning och utläggning till svenska förhållanden, särskilt eftersom jag (tydligen) hade en del åsikter om det här med bra och dåliga lån.

Vi sammanfattar även sådant som varit uppe i tidigare trådar i forumet som när man kan / bör köpa ett boende. Mitt eget guldkorn var att Nick tog resonemanget om sparande på bankonto / räntor / aktier till en ny nivå. Vi har ju tidigare i forumet konstaterat följande:

  • Kort sparhorisont (0-3 år): bankkonto med insättningsgaranti
  • Lång sparhorisont (>10 år): 100 procent aktieindexfonder.
  • Vet-inte-sparhorisont (4-9 år): 50 procent räntor och 50 procent aktieindexfonder.

Men det var mest på känsla och tumregler. Nick tar det vidare genom att räkna om det i tid. Resonemanget lyder i korthet som att givet vi har t.ex. 2 % inflation och ska spara 36 000 SEK och kan spara 1 000 SEK/mån så kommer vi ha 36 000 SEK efter 36 månader, men köpkraften på dessa har urholkats, så det som jag skulle köpa för 36 000 SEK kostar nu ca 38 000 SEK. Det betyder att jag behöver spara 2 månader extra.

Frågan att ställa sig blir då:

  • Är det värt för mig att spara dessa två månader extra för att vara garanterad pengarna när jag behöver dem?

Det svaret ska jämföras med:

  • Vad är den genomsnittliga historiska perioden jag hade behövt spara för att komma upp i samma summa med hjälp av räntor / aktier?

Han konstaterar att upp till just 36 månader är det högre odds för att få en kortare sparhorisont med bankkonto och insättningsgaranti. Efter 36 månader så är det bättre med räntefonder och därefter med aktier. Lite nörderi, men det gav mig i alla fall ett nytt perspektiv på hur man kan förklara det. Sedan utgår han från amerikanska räntor, men jag utgår från att det är liknande i Sverige.

3 gillningar

Jobbigt att betala 99 öre varje år på ett lån på 1 kr :wink:

4 gillningar

Snacka om otur när jag tänkte… :flushed::flushed:

Det ska ju självklart vara 100 kr. :man_facepalming:

Jag bläddrade i bildspelet och studsade på det s.k. triviala exemplet…

Även exemplet med insättningen är fel.

Jodå @janbolmeson, helt rätt, man säger precis så angående Ordspråksboken, kapitel och vers. :nerd_face:

lyssnar vidare

Jag ser f ö fram emot svenska pensionsavsnittet. Om det inte redan är klart så skulle jag uppskatta lite matematik kring pensionens påverkan om man går t ex 5, 10, 15 eller 20 år i förväg. #FIRE

4 gillningar

Jag tycker att man ska vara försiktig med resonemanget att inflationen minskar bolånet. Detta fungerar ju bara om lönerna hänger med upp i samma takt.

Riksbanken tror att större delen av inflationen är av tillfällig natur pga höjda kostnader för el och bränsle. Arbetsgivarorganisationerna kommer att ta fasta på detta i lönerörelsen och hävda att man har ökade kostnader och måste hålla igen för att rädda kvar jobben. Kvar står man då med ännu mer pengar som måste betalas varje månad eftersom i princip allt man handlar liksom bolån, el, värme etc.också blir dyrare, utan att man får en motsvarande högre lön. Detta bör då också slå på sämre förväntad avkastning på börsen via indexsparande åtminstone. Det kanske ordnar upp sig på sikt men de närmaste åren tror jag att de med mindre marginaler får räkna med att spara sig ur det här, och spara rejält.

Sen om man har studielån eller lån på Avanza för 0%, det hjälper ju inte så länge index backar, det är rena förlusten trots 0% i ränta om man satt in pengarna i något som har negativ värdeutveckling.

Alltså att man måste väga in det aktuella läget också. Kanske har vi ett antal jobbiga år framför oss nu där vi inte kan förvänta oss att det ser ut som det gjort de senaste 10 åren och att man då anpassar “rådgivningen” mot den situationen.

1 gillning

Byter man 1 kr till 100 kr så blir det rätt, och själva principen är det inget fel på. Dock undviker jag att kalla saker “triviala” huvudsakligen på grund av att vad som är trivialt för mig kanske inte är trivialt för någon annan. Det kan i sin tur öka på frustrationen om man som läsare/lyssnare inte förstår något som ska vara “trivialt.”

Jag tror generellt att alla dessa råd måste ta hänsyn till det långa perspektivet. Dvs bolån och värdepapperslån för att investera i aktier så gäller fortfarande att man inte gör det på kort sikt. Det är ju definitivt förenat med högre risk jämfört med “endast” 100% aktier.

4 gillningar

Off topic

Hallå @janbolmeson

Lyssnade inledning av poddavsnittet, hörde att man kunde bli patreonmedlem för en lägre summa ifall man exempelvis är student. Försöker med lägre summa men det går inte.

Bifogar skärmbild :slight_smile:

Då får du rikta den kritiken till JB. Hans exempel är rubricerat “Trivialt exempel” i bildspelet. Det var hans benämning jag refererade till. Sen var exemplet i sig trivialt men då måste man ju också säkerställa att det blir rätt för annars kanske även de som trodde att det var trivialt funderar på varför det inte blir som de själva tror…

Jag tror att man behöver tänka både på generellt och aktuellt perspektiv.

Nu äntligen hittade jag knappen

Direktlänk till att gå med Patreon:

2 gillningar

Det var ju precis det jag gjorde? Kolla vem jag citerat
image

och det är samma exempel som jag refererade till ovan

3 gillningar

OK då. Jag har väl iofs inget emot att kalla det trivialt men om man inte klarar att räkna rätt själv på siffrorna så slår det ju fel. En annan brist för de som inte är så slängda i procenträkning eller inte förstår hur ränta fungerar är att han inte sa något om att det avsåg ett år, vilket jag tolkar som underförstått bortsett från räknefelen. Alternativt hade han bara kunnat gjort en uppställning direkt på ränteprocenten och visat skillnaden uttryckt i ränta och sen exemplifierat med några olika belopp.

Det blir ju såklart lite extra pinsamt om man gör fel när man kallar det trivialt. Jag försökte istället belysa ett annorlunda perspektiv där jag inte ytterligare klankade ned på detta (som jag nu har misslyckats med eftersom jag måste förklara mig :joy:) då jag kände att min pik om 99 öre per 1 kr räckte. Som sagt föredrar jag att undvika sådana formuleringar då alla kommer med olika kunskapsnivåer och vad som är självklart/trivialt/rättframt/etc. för den ene behöver inte alls vara det för den andre. Man förlorar ingenting på att helt enkelt bara kalla det ett “Exempel”.

1 gillning

Alla som semi-slaviskt följer Lyxfällan är inte ett dugg förvånade. :upside_down_face:

7 gillningar

Diskussionen angående “ägande” av Kinesiska aktier blir tyvärr väldigt lik diskussionen med amerikanska aktier.
Bästa exemplet är jag kommer på är Gamestop, så tack vare den har varit så otroligt kortat(troligen också “Naked shorted”) så kan ej Avanza garantera på något sätt att du som köpare av aktien faktiskt äger den. Men antar att detta infaller på samtliga Amerikanska värdepapper, visst man får exponering emot, men ej bekräftat ägandeskap.
Detta gör att man tappar sin rätt att tex rösta i bolaget:

Detta är en väldigt intressant men tyvärr skärmande.

En intressant sak med detta avsnitt är detta med sparande till konsumtion som ska ligga på sparkonto när sparhorisonten är kortare än 3 år. Jag har börjat med ett sådant system för projekt och semester, dvs att spara ihop till de närmaste årens konsumtion på sparkonto. Kruxet är att det effektivt tar bort sparutrymmet för investeringar… Hur resonerar ni andra där? Alltså balansen mellan att spara till konsumtion inom tre år jämfört med investeringar på 10 års tid eller mer.

1 gillning

Jag förstod det som att det triviala i exemplet var att vi inte tog med en massa andra faktorer (skatt, avdrag, blabla) och dessutom räknade på 1 krona vilken ingen hade orkat med i verkligheten. Även om matten gick fel förstod iallafall jag poängen, att goda lån existerar och det kan vara värt att räkna på istället för att gå till bibeln för att utröna investeringsbeslut.

2 gillningar
  1. Jag hade försökt se till att ha ett bas långtidssparande som investeras på ett separat konto.

  2. Beroende på hur viktig konsumtionen är för dig (hus vs bröllop vs vore nice med kanarieöarna) så hade jag viktat mellan kontant och investering (på ett annat konto), och om investeringarna gått åt skogen så skulle kanarieöarna få vänta.

  3. Ytterligare ett sätt är att ha som mål att ha en viss mängd i buffer hela tiden, och sedan låna av dem pengarna för att täcka upp för konsumtion - givet att du känner att det är rimligt att fylla på dem igen på lagom tid.

2 gillningar

bild

Intressant graf från Investerarfysikern, speciellt när man pratar köp av bostad och synen på bostad som investering kontra investering. Väldigt intressant utveckling när man tittar på ännu längre data tillgängligt från tidigare nämnda Amsterdam-marknaden.

5 gillningar