Avsnitt #252 - Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? | Med räkneexempel

4% regeln är framtagen för att en nybliven amerikansk pensionär på 1990-talet förväntades leva max 30 år efter pensioneringen. Med 4% (plus inflation) uttag per år räcker pengarna säkert i 30 år, men om du har maximal otur kan pengarna alltså ta slut år 31, det vill säga du lever även på kapitalet och inte bara på avkastningen. Valet att ha endast 50% placerat på börsen är för att annars räcker inte pengarna säkert om det blir en stor börskrasch i början av din uttagsfas. Med större andel på börsen kommer du antagligen att få en högre avkastning, men till priset av att det finns en risk pengarna tar slut innan det gått 30 år.

1 gillning

Tack för ett utförligt svar🙏. Ha en fortsatt bra dag!

Önskar
Christopher

1 gillning

Problemet jag har om jag ska börja räkna på detta är väl “steg 0. Bestäm när du ska gå i pension”

Eftersom jag som 24 åring inte vet om jag kommer att vilja gå i pension vid 50 eller 70 så blir kalkylen rent spekulativ och kan inte säga hur mycket jag bör spara även om jag har full koll på utgiftsnivå och framtida inkomst. Frågan blir ju då om jag ska spara i underkant eller överkant.

Jag har alltid resonerat som så att jag sparar så mycket jag kan för att i framtiden ha valmöjligheten om detta kapital ska finansiera tidig pension, en sommarstuga, en jordenruntresa, eller något helt annat. Detta lär jag ju inse längst vägen så att “ha för många nötter” bör inte vara något problem så länge man inte inser det för sent. Inser jag vid 50 att jag inte vill gå i pension än så kan jag lätt flytta över överskjutande del av kapitalet som inte behövs för pensionen till konsumtion. Alternativt vrida ner sparkvoten under resterande arbetsliv. Att göra tvärt om och nu spara i underkant för att vid 40 vrida upp spartakten känns betydligt svårare, speciellt med statistiken som säger att det då är tid för de största utgifterna.

6 gillningar

Bra avsnitt. Jag gillar strävan efter att förenkla detta (men känner att det kanske hade gått att förenkla det ännu mer :sweat_smile:). Summeringen av stegen i den första posten i denna tråd är t ex ännu bättre :+1:

Jag håller dock inte med om att det är så enkelt som att det är bättre att höja sin lön än att spara. Det är en tradeoff som inte är ett-till-ett. En sparad tusenlapp per månad är värd minst 2 gånger så mycket som en tusenlapps löneökning, kanske till och med mer än 30 gånger så mycket värd!

  • En löneförhöjning har effekt de månader du jobbar
  • En sparad tusenlapp har effekt de månader du jobbar OCH de månader du är i pension.

Fundera på detta, med 30 års (360 månader) planerad pension:

  • Om man har 30 år kvar till pensionen:
    • En sparad tusenlapp har effekt 360 månader (när man jobbar), sedan 360 månader när man är i pension.
    • En tusenlapp i löneökning har bara effekt i 360 månader
    • (360+360)/360 = Spara 1000 kr/mån är samma som en löneförhöjning på 2000 kr/mån
  • Om man har 1 år kvar till pensionen:
    • En sparad tusenlapp har effekt 12 månader (när man jobbar), sedan 360 månader när man är i pension
    • En tusenlapp i löneökning har bara effekt i 12 månader
    • (12+360)/12 = Spara 1000/mån är samma som en löneförhöjning på 31000 kr/mån!

(Jag ignorerar ränta-på-ränta, inflation och annat, för dessa saker bör ta ut sig genom att de finns på båda sidor av beräkningen. (Stämmer det?))

Ökar man tiden för pension så blir det i slutet ännu mer förstärkning på en sparad tusenlapp; för 50 år – mer än 50 ggr.

@janbolmeson, Nick var inne på detta tidigare i boken, och du försökte förklara det (och försökte sedan förtydliga det i efterföljande avsnitt), men var du helt med på den praktiska betydelsen?

Ovanstående förstärkningseffekt på savings ratio är kärnan i FIRE. Även om man kör FAT-FIRE måste man vara medveten om hur varje månatlig utgiftskrona kostar så mycket mer än en lönekrona, speciellt i slutet av sin jobbperiod. En höjd månadsbudget kostar extra varje månad resten av livet.

Edit to add:

Här är samma resonemang fast åt andra hållet:

5 gillningar

Bra formulerat @axr. Återkommer!

1 gillning

Är väl en läggningsfråga. Jag är helt ointresserad av utdelningsaktier och ser utdelningen bara som något trist jag måste hantera via manuell återinvestering. Dessutom kan det leda till att man sitter med fel innehav, aktier som inte utvecklas bra utan bara behålls för att få utdelningen. Då har jag hellre aktier eller fonder med bra kursutveckling, då är det inget motstånd mot att sälja av även vid nedgång då man antagligen fått bättre uppgång tidigare och kan få det igen.

Min filosofi bygger på noll motstånd till att sälja för att hela tiden prioritera att jag ligger i rätt innehav. Skulle en aktie råka ha utdelning så får jag ta det men jag ser det mest som en nackdel och hade hellre sett att jag hade fått en automatiskt återinvestering i aktien precis som man får med flertalet fonder.

4 gillningar

Under tiden man bygger upp sin framtida pension behövs ingen utdelning, den är bara i vägen.

Men när man glidit över gränsen till frihet är det helt underbart när utdelningarna ramlar ner i bufferthinken per automatik. Har man valt rätt aktier så stiger inte bara kurserna så sakta utan även utdelningarna går upp, normalt med 5-7% per år. Ett utmärkt tillskott som ger lite extra “peace of mind”, tycker i alla fall jag som redan är där. Numera köper jag sällan en aktie som inte har en säker och växande utdelning. Varför leta nålar vid 60+?

3 gillningar
4 gillningar

Något ska man väl göra som pensionär, jag skulle bli uttråkad av att bara vänta på utdelningar. Som att titta på när färg torkar. Men vi är alla olika. Troligen skulle jag bli betydligt mer aktiv på börsen som pensionär, eftersom jag då har mer tid dagtid för handel i aktier, ETF:er etc.

Tack för mycket intressant avsnitt. Med risk för att jag varit lite disträ när jag lyssnat, så är mina reflektioner

  • 30% skatt för pension är väldigt högt räknat för de flesta. 200-400 kkr per året landar snarare på 20-25% i skatt, speciellt efter 66 år (i nuläget) när skatten sänks. Tänker att man kunde räkna på 25% skatt på pension upp till ca 400 kkr/år. Behöver ju inte göra kapitalbehovet onödigt stort.

  • Likaså som någon annan var inne på. Årsbehovet är ju inte 100% av lönen utan lön - sparande. Dvs 90% av lönen i exemplet.

  • Det ligger en risk i att man konsumerar och därmed höjer sitt årsbehov efterhand som man får löneökningar. Här tänker jag att man borde lägga in regeln från Nick M ”spara hälften av dina löneökningar”. Säg 1% av de typiska 2% som varit normen senaste åren.

  • Ovan ger dock en viss, runt 1% om året, årsbehovs ”creep”. Men detta skulle man kanske i en så här förenklad modell kunna kvitta mot att man konsumerar 1% mindre om året i pension. Tänker att dessa kan ta ut varandra för att räkna fram kapitalbehovet på ett enkelt sätt kanske?

  • Avkastning på kapitalet. För mig ok att räkna 7% reell avkastning på 100% aktieandel under insparande åren. Det är åtminstone den siffran jag hört mest. Så för en 50/50 portfölj kan det väl vara rimligt att räkna med 4% varav 3.5% (hälften av de 7%) från aktiedelen och marginella 0.5% från räntedelen. Kan väl vara rimligt. Dock, bör man väl i modellen ta upp att man praktiskt sett behöver styra om från 100% aktier till 50% tex under de 5 åren före pensioneringen. Det händer ju inte av sig själv.

Borde man inte kunna göra en enkel räknesnurra av modellen? Där man kan mata in sina egna värden och eventuellt modifiera grundantaganden för att räkna fram sitt kapitalbehov. Det skulle nog kunna hjälpa många :slight_smile: … även om man riskerar att till viss del tappa poängen med att räkna själv.

Lite tankar för vad det är värt :slight_smile:

7 gillningar

Åh, vad kul med ett sånt här avsnitt!!
Det här är en så aktuell och intressant fråga. Jag upplever att just oron att inte veta om pengarna kommer att räcka är destruktiv och att den kan botas eller åtminstone lindras om man följer era steg.

Precis som du säger så är den inte exakt, men den är bra mycket mer precis än att inte veta alls.

Några frågor/kommentarer:

  • Hur tänker du kring att räkna 25 årskostnader utifrån dagens pengavärde, istf att räkna upp den med inflation? Har man långt kvar till pension så kan det göra stor skillnad. Då tex 20 tusen i månaden i dag ger långt ifrån samma köpkraft som 20 tusen om 20 år.

  • Jag gillar verkligen hur ni tar in det här med att unna sig idag, kontra i framtiden. Det kan var så väl värt det att tex gå ner i tid idag för att leva lite fattigare i framtiden. Den livskvaliteten ska man inte underskatta.

  • Att kunna minska sina utgifter är verkligen en true win-win då det leder till ökat sparande i nutid och minskat kapitalbehov i framtiden. Det är något som verkligen gör skillnad! (flytta till billigare boende, förhandla bolån/försäkringar etc eller minska på onödig/slentrianmässig konsumtion.

  • Precis som @JFB konstaterat är skatten på pension lägre än 30% så det kan göra ganska stor skillnad. För Anna skiljer det nästan 500 tusen i kapitalbehov

Tack för ett bra inlägg! Det kommer att hjälpa många! :slight_smile:

4 gillningar

Det är nog mer ett känslomässigt problem än ett verkligt problem. Det har ingen betydelse på vilket sätt avkastningen kommer, i utdelning eller värdeökning.

Det är ju svårt att veta hur länge och mycket pengar man behöver. När man är död behöver man tex ingenting och man vet inte hur länge man lever. Man kan också förutsätta att man inte behöver så mycket pengar efter typ 80 som innan, även om man är i livet och är frisk.
Så min plan är dels att ta ut den allmänna pensionen så fort det går, i mitt fall som är 60 år så blir det from 63. Detta oavsett om jag jobbar eller inte. Det är för att jag ser det som en ganska osäker fordran och det gäller att få ut det från systemet så fort det går. Sedan tänkte jag leva utan att snåla till 75-80 (om jag ens blir så gammal) sedan blir det fattigt och jag kan leva på bidrag, för det verkar ju vara helt acceptabelt att snylta på andra.

1 gillning

Bra avsnitt så här långt (1/3 kvar). :slight_smile: Och bra att @carolinebolmeson styr upp det här med periodiserade utgifter. Jag möter samma förvirring hos folk som tror att man sparar till semester. Jag föredrar termen “lägga undan” isf.

Bra skarpa exempel med Anna också och bra att ni använder medelsvensson och inget annat tokexempel. Nu hamnade jag på minpension igen och höftade siffror och tycker det här ser ganska soft ut trots vårens börssiffror.

Det enda smolket i bägaren tycker jag fortfarande är det jag har svårt att påverka eller inte kan påverka. Hur blir det med fastighetsskatten, ISK-skatten, förmögenhetsskatten, ättestupan? :wink:

Börsen är mindre läskigt i jämförelse.

tillägg: …ja, jag behöver inte spara så mycket som jag gör. Men så tänker jag ju iofs FIRE.

3 gillningar

Bara tänk på så du inte åker på statlig inkomstskatt. Blir ju dyrt att skatta 50% på allmänpensionen på toppen om du fortsätter jobba annat än man tycker det är en väldigt osäker fordran. Så osäker tycker jag inte den är :slight_smile:

2 gillningar

Bra input! Jag ser mina egna kalkyler som väldigt försiktiga eftersom jag just lever i ett större/dyrare eninkomsthushåll. Flyttar jag och särbon ihop lär säkert viss vardagslyx öka kostnaderna, men allt vi plötsligt delar och som idag ligger i två separata boenden skulle radikalt förändra utgiftsläget. När hon är trött efter en dålig dag på jobbet brukar jag glatt utropa “Sälj lägenheten och flytta hit så slutar vi jobba!”. Men då är vi där @SNS var och kommenterade nyss:

2 gillningar

Det är ju här avkastningen kommer in. Med “normalavkastning” på 7% på börsen täcks både inflation, ISK-skatt och 4% uttag. Räknar man då bort avkastningen i exemplen blir det mer lätthanterligt när man ska föreställa sig sitt pensionsläge om t ex 30 år.

Att sitta och fundera på vad broccolin* kostar om 30 år är tämligen meningslöst. jag betalade 10 kronor idag iaf och kommer säkert att konsumera broccoli om 30 år också, även om den då kostar 25 spänn. :smiley:

*applicerbart även på Teslabilar, jordnötssmör, Mallorcaresor, Netflixabonnemang etc.

2 gillningar

Jag ser det som att allt utgår från dagens penningvärde, det vill säga realt. Så allt räknas redan upp med inflation. Man har alltså 25 årskostnader om 20 tusen/månad i 2022 års penningvärde om 20 år. Med inflation på 2% per år pratar vi då alltså om närmare 30 tusen/månad år 2042 nominellt (dvs i 2042 års penningvärde).

2 gillningar

För att ta hänsyn till inflationen - räcker det egentligen med att jag gör om räkneexemplet fast räknar på 5 % istället för 7 % för “gapet”?

Eller vill ni att jag ska ändra fler saker?

Allt måste förstås vara i nutidsvärde per krona.
Annars få man presentera många fler variabler och det stökar verkligen bara till det.
minpension.se gör ju detsamma och dit refererar vi ju mest hela tiden, så även för den korrelationen är det också bra att tala samma språk.

Däremot skall man nog ta en liten lov runt vad det faktiskt innebär i ett par meningar. Kanske länka till en FAQ-text med exempel.

Det blir ungefär som “allt annat lika”. Även den kan behöva en Rikatillsammans definition i en FAQ eller nåt.

“”"
På rikatillsammans pratar vi ofta om pengars värde vid ett framtida tillfälle. Det kan gälla ränta på ränta, skatter, inflation eller vad som helst. Vi försöker då att göra det på samma sätt varje gång för att det skall bli jämförbart med nutiden.

Avkastning: Ange gärna avkastning minus inflation.
Detta kallas real avkastning. Principen är att om inflationen är 2% så kan man efter ett år bara köpa 5% mer om man fått 7% i avkastning det året.
Exempel. 1l mjölk kostar 10 kronor. Dina 10 kronor växer till 10,7 kr på ett år, men då kostar 1l mjölk 10,2 kr.
“”"
(överkurs (som jag kom på precis nu): Då har du 0,5 kr mer än år 1, men realt har även detta urholkats med 2%, så ditt nuvärde år 1 är faktiskt bara 0,46 kr. Usch!)

1 gillning