Avsnitt #254 - Det finansiella och existentiella argumentet mot att investera i enskilda aktier | Just. Keep. Buying. - Del 5

I veckans avsnitt diskuterar vi argumenten mot att direktinvestera i enskilda aktier utifrån det finansiella och existentiella argumentet. Som vanligt tar vi avstamp i Nick Magiullis bok “Just. Keep. Buying” men dyker ner i bl.a. Bessembinders studier från 2018 och 2020.

Vi har redan varit på ämnet i veckan i trådarna: “Undersökning: vad är den vanligaste totala livstidsavkastningen för en aktie” samt “Hur lång är medianlivstiden för en enskild börsnoterad aktie?”.

Men några datapunkter som jag tar med mig är:

  • Medianlivslängden för en börsnoterad aktie är 7.5 år.

  • Av 28 853 bösnoterade aktier mellan 1950 - 2009 så finns 22 469, dvs 78 procent, inte längre kvar på börsen.

  • Avrundat till närmsta 5 % så är den vanligaste livstidsavkastningen (=totalavkastning) för en börsnoterad aktie -100 %, dvs total förlust

  • På 1 månads sikt slår bara ca 47 % en räntefond. (korrekt @Andre_Granstrom?)

dessa är förmodligen kända sedan tidigare baserat på bl.a. Barras (2010, 2018) och SPIVA:

  • Fler än 9 av 10 professionella förvaltare slår INTE en billig indexfond/fondrobot (läs: höstacken) över lång tid (30 år)

  • Fler än 8 av 10 fonder slår inte ens index på en kort horisont om 10 år.

  • Professionella förvaltare är bättre än småsparare på överprestera mot index vilket leder till att småsparare är ännu sämre än proffsen (vilket är logiskt).

och dessa kring avkastning Bessembinder (2018):

  • 96 % av alla enskilda aktier på den amerikanska börsen slår inte en lågrisk räntefond

  • 4 % av alla enskilda aktier på den amerikanska börsen stod för all överprestation mot en räntefond mellan 1926 - 2016

  • Fem företag stod för 10 % av allt värdeskapande (Exxon, Apple, Microsoft, GE och IBM)

och en uppdaterad studie Bessembinder (2020) på den globala marknaden:

  • Globalt stod 1.5 %, dvs. 947 aktier av totalt 63 105 aktier för hela värdeskapandet

  • Fem aktier stod för 11 % av allt värdeskapande (Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet och Tencent)

  • 55 % skapade en negativ buy-and-hold-avkastning

Undrar hur lång tid det tar innan ni påpekar det uppenbara utifrån mina äventyr på senare tid… :thinking:

13 gillningar

Jag håller käften och säger bara lycka till @janbolmeson :person_tipping_hand:

5 gillningar

Lekhinken eller skänka lekpengar till välgörenhet :person_tipping_hand::thinking:?
Vad är det som ger mest nöje @janbolmeson :thinking:,tänker lite högt. Byta namn på lekhinken och göra lite mer nytta än att förlåra pengar i rena aktier :+1:

4 gillningar

Tack för ännu ett bra avsnitt!

Jag störde mig dock lite på delen där ni jämför olika fonder med index. T.ex i jämförelsen av Spiltan Aktiefond Investmentbolag och LF Global. Det stämmer ju förvisso att LF Global just nu ligger lika, men bara på 5 års sikt. Historiken går ju tillbaka till 2013, så varför inte inkludera den längre tidsperioden? En längre tidsperiod borde ge en bättre bild av hur fonderna faktiskt står sig i jämförelse.

Globalindex är ju klart fördelaktigt att hålla i en björnmarknad som den vi har nu, men kommer jämförelsen på 5 års sikt vara lika fördelaktig för LF när vi befinner oss i en uppåttrend (vilket ju är majoriteten av tiden)? Att använda grafjämförelser på 5 års sikt när allt som heter risk slaktas totalt på börsen är lite som att göra samma jämförelse åt andra hållet i juni förra året när investmentbolagen handlades till 50% premie och Spiltan Aktiefond Investmentbolag stod i ATH. I båda fallen väljer man en tidsperiod som gynnar just ens egna argument, istället för en mer objektiv jämförelse.

Jag säger inte att det övergripande argumentet för LF Global inte håller, men just den här delen av argumentet tycker jag är skev. Att inkludera det i argumentationen gör därför att helhetstesen tar skada, vilket är synd.

3 gillningar

Ett superavsnitt, men jag blir tokig när @janbolmeson uttalar t-bills med ett svenskt T samt S&P som SochP… Om något borde det SnP…

Sen tycker jag generellt från diskussionen, att om man skäms eller blir kränkt i fikarummet (va händer där nuförtiden förresten?) för man någon påpekar något om att man sparar i indexfonder, då måste det va dags att lära sig att inte bry sig vad andra tycker hela tiden!

2 gillningar

En annan tanke som jag har haft i huvudet en längre tid angående forskningen (här blir det lite provprat);

Forskningen tar regelbundet upp argumentet “Professionella förvaltare slår inte index”, och gör antagandet att detta bevisar att privatpersoner inte gör det heller. Antagandet är att professionella förvaltare har ett kunskapsövertag och att det är detta som spelar mest roll i skapandet av avkastning. Detta leder i sin tur väl också någonstans till ett antagande att kunskapsövertag på marknaden inte leder till någon avkastning, eller till och med försämrar din avkastning.

Detta gör dock alltid antagandet att en privatperson agerar på samma villkor som en fondförvaltare. Detta tycker jag också är kärnan i argumenten som aktiva investerare använder för att rättfärdiga sin strategi - en privatperson agerar inte på samma villkor som en fondförvaltare, och vissa av skillnaderna är i privatpersonens fördel. Lite som David mot Goliat. Jag skulle säga att det enda som forskningen har bevisat tydligt är att aktivt förvaltade fonder är en dålig idé. Men är det ett bevis på att det nödvändigtvis går lika dåligt för privatinvesterare?

Skillnaderna som är till privatpersonens fördel som brukar tas upp (Peter Lynch ligger nog bakom rätt många av dessa) är vad jag vet:

  • Fonder förvaltar så pass mycket kapital att en majoritet av bolagen måste väljas bort för att det är omöjligt för fonden att ta en signifikant position utan att skapa en kurspåverkan som äter upp hela avkastningen. De bolag som blir kvar är alltid större bolag där fonderna konkurrerar med resten av “smart money” och därför saknar kunskapsövertag.
  • Privatpersoner behöver inte följa fonders regelverk och kan därför ha en mer koncentrerad portfölj
  • Privatpersoner intresse är att skapa den högsta absolutavkastningen. Fondförvaltare har ett intresse av att behålla sina jobb. Fondförvaltare måste därför agera mer kortsiktigt för att tjäna morningstarstjärnor och välja mer konventionella bets (som Lynch har sagt, ingen på Wall Street har någonsin blivit avskedad för att de köpte IBM).
  • Detta argument är väldigt provpratigt, men en privatinvesterare kan också skräddarsy sin portfölj utefter sina egna förutsättningar. Ett fondbolag måste någonstans agera lite från ett “one size fits all”-perspektiv där fonder bör vara investerbar för alla typer av människor, både 20-åringar och 60-åringar. Vilket gör att man måste balansera risken på ett helt annat sätt som gör det svårt att ha en överavkastande strategi. En fond som underpresterar mot index i 5 år läggs ner, men en privatperson som har is i magen kanske kan ligga kvar i sina bolag mer långsiktigt och blir en vinnare i längden.

Jag tror fortfarande att den genomsnittliga personen med föga intresse för att läsa kvartalsrapporter i timmar får en bättre avkastning över tid om de köper indexfonder. Men finns det inte utrymme för den som har en genuin passion för bolagsanalys att skapa en riskjusterad avkastning över tid? Bör man inte med en strategi som t.ex fokuserar på att investera i småbolag i tidig fas innan fondbolagen börjar ta position kunna skapa en överavkastning mot index? Utan att överavkastningen bara förklaras av att “du hade tur”?

Är intresserad av att höra era tankar kring dessa argument. Finns det någon forskning som har kollat på privatpersoners förmåga att skapa avkastning genom stockpicking?

16 gillningar

Vilken tidsperiod gällde detta för? Inte superviktigt vetande, men kul att veta :slight_smile:

Vill inte verka dryg på något sätt alls, men funderade efter ha lyssnat på avsnitt 254.

Om indexfonder är the silver bullet som ger en mer eller mindre garanterad avkastning över tid. Varför då ens bry sig och engagera sig så mycket som du gör i börsen @janbolmeson - Är det inte bättre med autospar och bara logga in typ halvårsvis då?

Jag har 50 / 50 i kapital på fonder / aktier med 4-5 fonder och 12 - 16 aktier. Skalar av vinster kontinuerligt och möblerar om i portföljen.

Blir för mig bara väldigt ängsligt att ha så mycket åsikter när man är så övertygad om att Indexnära is the way to go :slight_smile:

Den amerikanska studien (Bessembinder 2018) är för perioden 1926 - 2016. Den globala studien (Bessembinder 2020) är för perioden 1950 -2009.

Yes, har försökt ta maximal period. Har för mig att jag påpekar det i avsnittet att det gäller för en femårsperiod, men inte från start. Ska vara ännu tydligare med det nästa gång då du har rätt i feedbacken. Min miss.

Haha, feedback tagen. Uppsträckning till nästa gång.

Njae, Barras (2018) visar att professionella förvaltare skapar ett litet alpha så länge fonderna är små, men att det alphat inte kommer småsparare till gagn till följd av höga fondavgifter. Så jag påstår att fondförvaltare ÄR bättre än småsparare, men det är meningslös kunskap då jag ändå inte får det till godo.

Sant. Duktiga småsparare har vissa fördelar som stora aktörer inte har - t.ex. i positionsstorlek. Jag vet om fonder som har satt tak på 200 Mkr eftersom det är ungefär upp till det beloppet som man i Sverige kan agera på en småbolagslistorna och behålla småspararfördelen men göra det professionellt. Vi hade en sådan aktör på ett FikaTillsammans-avsnitt som pratade om det här.

Kavastu är en annan investerare som utnyttjar detta fenomen väl. Så ja, när en småsparare är riktigt duktig så har hen fördelar som inte proffs har och kan på sätt skapa ett större alpha. Men jag påstår att det är typ 1 på 100 eller färre.

Ja, ju mer nischad marknad desto mer ineffektiviteter som ger själva “råvaran” för att lyckas med stock-picking. Men bara för att möjligheten är större inom småbolagsvärlden så betyder det inte automatiskt att man lyckas. Risken är ju betydligt högre.

Om jag skulle satsa mina pengar (vilket jag på sätt och vis gör) så påstår jag att stock-picking på den onoterade marknaden är betydligt mer lönsamt än på den noterade marknaden. För det första är priserna mer korrekt satta då sentimentet har mindre betydelse plus att man har mycket mer information. Jag vet många (och upplever det själv) att man förlorar väldigt mycket kontakt när ett bolag börsnoterar sig.

Jo, absolut. Mitt största problem är ju att jag tycker det är för roligt. Men majoriteten av mitt kapital (>75 %) är placerat på just det här sättet.

Spot on. Jag har lärt mig min läxa (igen för typ femtioelfte gången) med Storskogen. Normalt har jag triviala positioner i direktinvesterade aktier. När jag nu kom upp på procent av totalen så kom jag på mig själv varför jag slutade med det för många år sedan, det tar alldeles för mycket emotionell energi. Men så var det ju också att den köptes ju inte in som noterad, utan följde med som onoterad och sedan kunde jag inte sälja direkt.

1 gillning

Får inte till hur jag ska använda quote-funktionen, men mitt svar gäller i alla fall ditt första svar till mig :wink:

Jag tycker att det framgår tydligt att du valt att kolla på femårsgrafen i avsnittet, så det behöver du inte oroa dig över. Min kritik gällde främst att en femårsperiod egentligen är för kort tid för att säga något. De andra argumenten i avsnittet var riktigt bra men jag upplever att du ibland inkluderar svagare argument i avsnitten, vilket är synd. Jag skulle säga att 4 starka argument alltid är mycket bättre än 4 starka argument och ett halvbra argument. Även om fler argument hjälper skapa förståelse så finns risken att ett sämre argument får ta för mycket plats. Folk som är kritiska till resonemanget kommer då att fokusera på argumentet som inte håller och därför inte ta in de andra argumenten.

Less is more, helt enkelt.

1 gillning

Bra avsnitt, bra längd på avsnittet!

Får även utmärka vilken jävla lirare @carolinebolmeson är som säger “när började börsen sjunka”

Halva forumet har resonerat kring detta under veckor /månader och flera har haft mindre panik.

Men caroline ger 0 fucks. Och kör långsiktigt, exemplariskt!

6 gillningar

Japp, ca 47% stämmer @janbolmeson . Liten fråga, har faktiskt inte läst Bessembinder, när det gäller metodiken för andel av aktier som står för XX % av totala avkastningen, hur mäts det? Är det viktat efter Market Cap? :slight_smile: Tänker att metodiken är viktig i sådana här studier :slight_smile:

1 gillning

Det räcker att hon har en man @janbolmeson som är överaktiv med rena aktier :wink::+1:!

2 gillningar

Joo… :blush: Även om det varit mycket snack på sistone om enskilda aktier, så ser basen i mitt sparande ut så här:

Visa Just. Keep. Buying. i bilder →

Avanza Global

Länsförsäkringar Global

SEB Sverige Indexnära

Lysa

Sjukt bra tajming på dessa uttag och insättningar… :man_facepalming:

3 gillningar

@janbolmeson Jag trodde vi var överens om att det skulle vara lite mer symmetri i studion.

Vad hände? Har inredningsansvarige @Caspian legat på latsidan?

3 gillningar

Verkar vara tätare än månadsköp på indexfonderna. Kör du köp varje vecka eller varannan vecka?

1 gillning

Avanza slår ihop flera konton - typ TJP, barnens sparande och företagets sparande. De sker lite olika datum.

1 gillning

Studierna som det refereras till väcker en del frågor. De tittar på alla noterade aktier, vilket inkluderar alla aktier på de “alternativa” listorna. Här finns många små bolag som går med förlust, en kategori som historiskt avkastat dåligt. Vad händer om man exkluderar dessa aktier och enbart tittar på “finlistorna” där nästan alla bolag går med vinst? Kan det vara så att det är aktiens karaktär som är av betydelse?

Teoretiskt så borde kategorin småbolag som går med förlust avkasta mer över tid, men det har de inte gjort. Eftersom dessa aktier är riskfyllda, så borde de ge en riskpremie. De borde alltså egentligen avkasta mer än index.

Du markerar texten du vill citera och får då upp en liten hovrande “citat” som du klickar på.

1 gillning

Får mig att tänka på “the stock is down at $3, how much lower can it go?”
/Peter Lynch

2 gillningar