Avsnitt #256 - Investera en klumpsumma på en gång eller sprida ut den över tid?

Då ligger veckans avsnitt ute:

Jag valde att “kidnappa denna tråden” då många bra kommentarer finns till den redan här, istället för att ha två separata trådar. Hoppas det är ok. :+1:

//jan


Sitter och förbereder nästa veckas avsnitt som handlar om “När ska man investera? Allt på en gång eller sprida ut över 12 månader?” och jag tyckte den här grafen var väldigt intressant. :nerd_face:

Den är räknad på överavkastningen hos en engångsinvestering vs att sprida ut en investering över 12 månader. Det vill säga "avkastningen för en engångsinvestering minus avkastningen för en sprida ut över 12 månader) Grafen visar alltså utvecklingen 12 månader bakåt från x-punkten.

Det är räknat på Stockholmsbörsen (SIXRX) mellan 1870 och 2022 (maj). Här är det illustrerat som börsens totalavkastning med perioderna markerade (blå = bättre med engångsinvestering).

Illustrerat på något annorlunda sätt:

Ytterligare data från simuleringen:

Engångsinvestering 12 månaders spridning
Medel 12 mån 11,95% 6,26%
Max 133,10% 75,76%
Min -51,70% -37,86%
Antal perioder 1019 413
Andel 71% 29%
17 gillningar

Snyggt! Går det även att beräkna skillnaden i riskjusterad avkastning?

Som index-fanatiker själva brukar säga: Past performance does not predict future performance. Klumpsumma är bättre i 2/3 av fallen men det betyder inte att det är bättre idag eller i år. Samt att man bör ta risken i åtanke.

Din första graf visar om jag tolkar den korrekt avkastningen i 12 månader efter en engångsinvestering? Går det inte att ta fram en graf som jämför den avkastningen med den för en spridd 12-månadersinvestering? Syftet vore att se om det blir både lägre toppar och dalar med spridd investering istället för engångsinvestering.

Min och max talar ju för att spridd investering sänker inte bara potentialen, utan också risken.

Det vore också intressant att se samma graf och siffror för 6 respektive 3 månaders spridd investering.

2 gillningar

Ja, för mig var det förvånande att så pass stor del (1/3) ändå föll till fördel för utspridandet, jag trodde det skulle vara mindre. Tack @janbolmeson för att du plitat ihop datan.

2 gillningar

Man bör se det över många transaktioner över lång tid, men precis som du säger är det tveksamt om resultatet är giltigt för att förutspå framtiden.

Vissa skriver ibland om en extrem försiktighet även när man byter mellan två passiva breda indexfonder, att låta det gå 12 månader med gradvis övergång när man byter mellan sådana. Då är man extremt rädd för nedsidan av “engångsinvestering”.

Jag byter aktiva fonder regelbundet och har typiskt minst ett byte i veckan. Givet att jag gör byten så pass ofta så är jag inte rädd för köp eller sälj av en enskild fond för belopp på 500k eller mer summerat över mina olika depåer om jag gör samma byten parallellt. Visst kan jag ha otur, eller tur, men summerat alltså över många sådana transaktioner räknar jag med att tur och otur tar ut varandra. Hade jag gjort stora enskilda ransaktioner med flera år emellan hade jag kanske resonerat annorlunda och spridit ut det. Dock får jag istället utspridningen genom att jag är väldigt aktiv med byten och har en diversifierad fondportfölj.

Väldigt intressant, speciellt i dessa tider…
Men håller med de övriga, det är nog något form av riskmått man önskar här (max drawdown?).

Jag tror att det man som investerare vill undvika till varje pris är att råka tajma ett börsfall. Det hjälper liksom inte att veta att i nio av tio gånger så kommer du tjäna på det. Det är lite som att köra genom en lågtrafikerad korsning i full fart. Visst, du tjänar på det i de flesta fall.

7 gillningar

Jag investerar allt på en gång varje månad. Sprider inte köpet 4 gånger /månad. :+1:. Veckoköp :wink:.
Annars om jag skulle komma åt mycket kontanter hade jag lika så investerat allt på en gång :grin:.

Får inte ihop antal “perioder”.

Borde inte antal perioder för engångsinvestering vara totala antal börsdagar under 152 år?

Enligt tabellen: 1019/152= 6,7
Alltså 6,7 olika investeringstidpunkter per år under perioden på 152 år. Vilket är långt under ca. 152 x 250 tillfällen.

Den som placerar passivt eller placerar ett stort kapital vid ett och samma tillfälle räknar kallt med att hamna på rätt sida om statistiken, den sida som säger hur det förmodligen kommer att gå.

Men oförutsedda saker inträffar och då står man där kanske 30 år senare och inser att man nog var lite väl passiv i sin jakt på en statistiskt sett bra utveckling. Oförutsedda saker är som bekant besvärliga att ha med att göra, för att de är just oförutsedda.

Hur man än resonerar och vad man än tror på bör man, enligt min mening, ha ständig beredskap för att saker går fel. Hur man gör det kan dock bli en annan diskussion.

2 gillningar

Bland de mest intressanta siffrorna för mig i detta är hur liten skillnaden är mellan LSI och DCA i de fall då DCA lönar sig. Då i jämförelse med hur mycket bättre LSI är i de fall då LSI är bättre.

När Rational Reminder pratade om detta ämnet var det lite av en väckarklocka för mig. Hur liten skillnaden var i just de fallen då DCA borde skina ordentligt.

Alltså kan du ta fram skillnaden mellan DCA och LSI specifikt på den sämsta tredjedelen? Där man även ser storleken på förlusten med DCA (både relativ och absolut nivå)?

8 gillningar

Jan, har du beräknat kostnaden för det valium som behövs för att trycka in hela beloppet istället för att pytsa in det över 12 månader :slight_smile: ?

Seriöst, hur stor skillnad blir det 5, 10 och 20 år senare? När jag är klar med köksrenoveringen kanske jag räknar ut det själv :slight_smile:

3 gillningar

Tack! Intressant!

Men speglar det inte bara det faktum att börsen statistiskt sett går upp 2 av 3 år med det resterande året ner?

I så fall bör ju en engångsinvestering ge 2/3 chans på uppgång som statistiken ungefär visar.

Att man väljer att sprida ut inköpen, trots statistiken, är väl mest för att minska sekvens risken mht katastrofala utfall i närtid. Lägre volatilitet till priset av lägre förväntad avkastning tänker jag.

5 gillningar

Väldigt fint sammanställt! Dock vill man ju absolut inte vara datapunkten som hamnar på fel sida i diagrammet så att säga. Det är lätt att säga typ ”det är statistiskt mest fördelaktigt att investera allt på en gång”. Ja, som ett genomsnitt. Men ser man det som ett genomsnitt döljs där en massa personer på ”de tystas kyrkogård” som smackat in alla sina pengar, omedelbart tappat en större summa och sen som ett bränt barn dragit sig ur aktiemarknaden för att sen aldrig komma tillbaka. Man vill inte vara den datapunkten i diagrammet. Utöver det initiala monetära tappet följer sen en stor risk att personen aldrig kommer våga sig på börsen igen.

Av detta skäl tror jag inte ”allt på en gång” är god riskhantering, även om det är statistiskt korrekt. Vinsten med DCA betalar igen sig på andra sätt, tror jag. Särskilt om man ger råd till ”vanligt folk”.

1 gillning

Att det oftast är lönsammast att inestera allt på en gång är lätt att inse. För detta behövs ingen forskning. Börsen går oftare upo än ner, så detta är väldigt logiskt.

Samtidigt är det ju inte så himla roligt att putta in en förmögenhet på Börsen och se den sjunka med 20 procent på ett par månader. Sådant har hänt förut, och det kommer att hända igen.

Att dela upp insättningarna på några månader eller till och med år får därmed ses som en försäkringspremie. Till priset av en förväntad mindre avkastning skyddar du dig mot ett brant kursfall.

Väldigt många, inklusive mig själv, har dessutom den egenheten att man grämer sig mer över en förlust än gläds över en kursuppgång. Var och en får själv göra sin egen bedömning.

9 gillningar

Även om man sprider ut sina insättningar så kommer man till sist att ha investerat hela beloppet och då utsätts hela beloppet för börsens svängningar varje dag. Börsan kan totalkrascha 13 månader efter att man började sätta in pengarna och då får man precis samma effekt som om man hade investerat allt på en gång. Om man ska spara i 20 år så förstår jag inte varför man under det första året ska hålla en lägre risk.

Jag kan inte komma fram till någon matematisk anledning att sprida ut insättningarna. Det är enbart psykologi. Om man sprider ut insättningarna så hinner man få lite historik i Avanzas grafer och man hinner lära sig hur börsen svänger.

5 gillningar

Jag håller inte med. För jag tycker du bortser från risken man tar med DCA också.

Alltså även de fall då DCA är bättre än LSI så är skillnaden ganska liten. Dessutom finns det sekvenser där man har en nominell förlust med DCA men inte LSI. Dessa kan man inte bortse från.

Alltså om du tänker köra DCA i 2 år med en summa pengar är att det ska vara bättre mentalt. Så kan det bli så att precis efter din sista krona blir investerad rasar marknaden. Då man gått miste om stora delar av 2 års uppgång relativt LSI och dessutom gått back nominellt. Samtidigt som LSI kanske resulterar i att raset inte går under beloppet man köpt för. Alltså att man med LSI nominellt gått plus och med DCA (2 år) nominellt gått minus.

Tänk om du är en av dem som väljer DCA för att det ska ge mindre risk. Du väljer att stoppa in pengarna över 2 år. Sen rasar marknaden precis efter och du ligger plötsligt back nominellt, samtidigt som du ser att LSI från början hade gjort att du legat plus. Då är det extremt svårt att känna att man gjorde rätt med DCA. När man trodde man valde bort avkastning för att göra det “säkra” och ändå går back nominellt.

1 gillning

Kanske formulerade mig otydligt, men jag avser inte matematisk risk utan psykologisk risk. Jag tror att en betydande del av de som investerar en större summa på en gång, varvid det går skarpt ner kommer sälja och hålla sig borta från marknaden under lång tid. Det är ett väldigt olyckligt utfall. Tror du gemene man har is i magen för ett sånt scenario?

Det var med detta i åtanke jag skrev att DCA betalar igen sig på andra vis. Jag tror DCA för de flesta främjar en långsiktighet som på sikt betalar igen sig.

Det gjorde jag med. Jag tycker du missar den psykologiska risken med DCA!

Det finns sekvenser (som kan spela ut sig) där DCA ger sämre resultat än LSI och som samtidigt innebär en kännbar absolut nominell förlust (alltså inte bara relativt LSI).

Alltså den psykologiska risken att välja en metod (DCA) i tron att den ska vara det säkra alternativet och ändå förlorar man massa pengar. Det är en stor psykologisk risk.

Argumentet för DCA handlar mer om psykologi än matematik.
Det är för att ge nybörjaren en chans att “vänja sig” vid börsens volatilitet,
så att nybörjaren inte får kalla fötter när klumpsumman går ner 25% och sen håller sig borta från börsen resten av livet.

1 gillning