Avsnitt #257 - Inte ens gud slår regelbundet sparande (men får ändå sista skrattet med sequence-of-return-risken)

Här kommer veckans avsnitt som är relativt kort men beskriver två viktiga saker som vi faktiskt inte tagit upp tidigare. Som vanligt utgår vi från Nick Magiullis bok “Just. Keep. Buying.” men försvenskar det och tar det lite längre. Idag bygger mycket även på hans artikel: “Even God Couldn't Beat Dollar-Cost Averaging – Of Dollars And Data” det vill säga:

  • Koncept #1. Efterhand som man sparar pengar - ska man lägga dem på hög och investera dem i kraschen eller spara in dem på marknaden direkt och regelbundet.

  • Koncept #2. Sequence-of-return-risken och hur den påverkar allt från pensionssparande till barnssparande till utvärderingen av ens historiska utveckling.

Här är hela avsnittet.

Jag passar även på att lägga in några av de mest relevanta bilderna nedan så att vi kan referera till dem i kommande diskussioner.

En investerare som slår index med 5 % per år kan fortfarande få en sämre avkastning än en investerare som underpresterar mot index med 5 % per år i en annan tidsperiod

Det här är en av de insikter kring finans som jag tycker är jobbigast och som många inte tänker på. Marknadens utveckling är en av de viktigaste faktorerna för vår avkastning och vi har noll kontroll över den. Trots att vi kan räkna en årliga genomsnittsavkastning om 7 % per år, så spelar det sjukt stor roll hur man kommer fram till den - det vill säga vilka avkastningsår som kommer i vilken ordning.

Det första exemplet är att låt oss jämföra två investerare. En som börjar investera år 1980 och investerar i 10 år. Hen kommer ha en genomsnittlig årsavkastning om 24.8 %. Låt oss säga att hen är en kass investerare som underpresterar med 5 % per år. Då kommer genomsnittsavkastningen fortfarande vara högre än för en investerare som börjar år 2000, investerar i 10 år och överpresterar mot marknaden med 5 % per år.

Vikten av att spara rättvist (i en pott till barnen)

För att konkretisera nedan i ett steg. Jag är född 1981 och min bror 1985. Om vi leker med tanken att vi investerade från 0 - 18 år (19 år) så skulle vara avkastningsår se ut som följer enligt Stockholmsbörsen (SIXRX):

Det vill säga att jag hade ett par bra år i början, några dåliga i mitten men bra i även i slutet. Min bror hade färre bra år i början och ett par dåliga i slutet (som jag slapp). Låt oss kolla på hur det slår i värde på ett simulerat årssparande om 12 000 SEK per år.

Jag slutar min investeringsperiod på 3.3 Mkr men min bror slutar på mindre än 1 Mkr. Trots EXAKT samma strategi:

Köp hela Stockholmsbörsen varje år och låt pengarna vara. (Jmf. att köpa PLUS Allabolag Sverige-fonden varje månad för barnbidraget)

Det visar ju också det svåra med att jämföra två investerare. För man skulle ju - baserat endast genom att titta på utfallet 3.3 Mkr vs 1 Mkr - säga att att jag var en betydligt bättre investerare trots att allt förutom utfallsåren var exakt likadana. Trist.

Därav rekommendationen att barnspara till alla barnen i en pott och sedan dela på slutresultatet.

I pension kan det slå hårt också

Vanguard visar också i en av sina rapporter hur det kan slå för någon som går i pension, något som @JFB varit inne på. Här är två investerare med EXAKT samma förutsättningar den 31 december året innan de går i pensionen. Den enda skillnaden är att den förste går i pension 1 januari 1973 och den andre 1 januari 1974.

Kolla hur sequence-of-return-risk gör att den förste pensionärens sparande räcker bara i drygt 23 år, medan den andres räcker i mer än 35 år…

2 gillningar

Det finns väl en viss tailrisk i den strategin också som gör att det som ser bra ut på pappret i sällsynta fall blir svårt när det ska tillämpas i verkligheten.

Jag tänker exempelvis på hur det hade funkat för Per G Gyllenhammar som fick sitt första barn 1961 och sitt sista (eller borde jag skriva senaste?) 2016.

2 gillningar

Angående sequence of return risk och tidig pension, så funderar jag på att parera den genom att börja med att ta ut förmånsbestämd ITP2 som är i stort sett oberoende av svängningarna på aktie och räntemarknaden.
Vad gäller allmänna pensionen borde samma sak gälla inkomstpensionen.

Detta med räntetält diskuterades lite i denna tråd:

Vissa beröringspunkter finns till “5” i 5+25 (stay-rich)

Har tänkt rätt eller fel med strategin att använda ITP2 som räntetält ?

2 gillningar

För den nördige som vill leka med olika sorters simuleringar (t.ex sequence of return):


Det är ett stort problem med Nick Maggiulli’s argument:

Här fuskar han med sin strategi för att gynna sitt eget argument.
Gud skulle såklart vara fri att sälja hela sitt innehav på toppen
och köpa in sin igen på botten. Även vi är fria att åtminstone försöka!


Vad säger då forskningen om tajmingstrategier?

Eugene Fama och Kenneth French (effektiva marknadens husgudar) har bekräftat att
en momentumstrategi hade överpresterat index över senaste 50 åren.


Ur The Factor Archives: Momentum


Och Meb Faber testade tajmingstrategier baserade på glidande medelvärden mellan 1973
och 2012.

Marknadstajming baserad 6 månaders, 9 månaders och 12 månaders
glidande medelvärde producerade högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning än buy and hold.
Marknadstajming baserad på 3 månaders glidande medelvärde producerade också högre
riskjusterad avkastning men något lägre absolut avkastning än buy and hold.

momentum_12


MSCI’s Momentumindex har också överpresterat sedan 1994 med högre absolut avkastning och högre riskjusterad avkastning.


msci_momentum2

1 gillning

Jag tänker att i detta fallet GÅR det ju inte ens att jämföra investerarna, att någon är bättre eller sämre. Bägge har ju valt en strategi som inte har några som helst skicklighetsmoment efter valet av strategi. Det är alltså bara ren tur eller otur vad marknaden ger under resp. period. Detta kräver förstås att man vet om skicklighet har varit inblandat eller inte men i detta fall vet vi ju att skicklighet inte ingår. Per definition går det ju då knappast ens definiera hur någon skulle kunna ha varit bättre än den andra.

Ska man jämföra och ev. göra bedömningar om någons skicklighet behöver det vara samma tidsperiod man jämför på åtminstone. Helst även då samma strategi som har skicklighetsmoment i sig fast de hanteras lite olika från person till person.

Däremot tycker jag att det kan vara relevant att jämföra på utfall, under samma tidsperiod. Säg 10 år med breda indexfonder mot 10 år med annan strategi. Man har ju då i alla fall under samma tioårsperiod varit exponerade för samma makrohändelser även om dessa förstås kan slå lite olika. Med skicklighet vill jag även räkna in valet av strategi över tid, alltså anpassning till hur marknaden ser ut.

Känner mig alltid glad och inspirerad efter varje avsnitt. Idag kändes det lite som att ta reda på om man bär på den där genen som med 99% säkerhet kommer ge en en obotlig sjukdom inom loppet av 20 år, det vill säga meningslös information eftersom det ändå inte går att förebygga. MEN sen tänkte jag att det väl är lika bra att förhålla sig till sanningen. Så detta är min strategi för att inte slås ned: Allt över typ 4-5% är bara bonus och inget jag tänker räkna med på 20 år. Jag tjänar ca 45 000kr i månaden på olika jobb och annat och det var ju det du Jan sa var bra att försöka uppnå så har man gjort vad man kan. Sen får det bli som det blir helt enkelt. Jag tänker också ha som strategi att inte bli rik på ränta på ränta effekten utan på bra inkomst över åren och ränta etc får enbart ses som bonus. Där är min lösning på denna tragiska men ändå kanske viktiga information :star_struck:.

1 gillning

För de som vill nörda, så höll vi på med Monte Carlo simuleringar i tråden nedan just m.h.t. portfölj- och sekvensrisker.

@axr gave en fin steg för steg instruktion så flera av oss kunde följa det och lära oss en del om riskerna, och anpassa portföljen för att minska risken.

2 gillningar