Bor du i hus? Uppvärmningen är där slaget står…
Om svaret på frågan i första stycket är nej, dvs. att du bor i hus då finns det en hel del att göra.
Det första är att sätta dig in i uppvärmningen. Ett genomsnittligt småhus i Sverige förbrukar ca 20 000 kWh per år, fördelat på ca 25 % beteende och saker som alltid är på, ca 25 % uppvärmning av varmvatten för t.ex. dusch och 50 % till värme. Dessa 50 % värme försvinner från huset enligt följande:
Det finns således väldigt mycket att tjäna på genom att effektivisera sitt boende med avseende på energi och värme. En bra sida finns hos energimyndigheten.
Det finns alltså saker att se över såsom:
- Ventilation
- Tilläggsisolering
- Tak
- Fönsterbyte
- m.m.
Det som jag däremot konstaterat efter två månader där jag har tagit in offerter är följande:
Det ter sig vara EXTREMT SVÅRT att räkna hem en investering i något av ovanstående med endast energieffektivitet som mål.
Det vill säga att t.ex. fönstren måste vara dåliga för att det ska löna sig att byta ut dem. Tilläggsisolering av fasaden går bara räkna hem om fasaden ändå behöver renoveras. Att ha en fungerande fasad (som vi har) och göra en tilläggsisolering (10 cm) som kostar 600 000 SEK går inte räkna hem på de 6 000 kWh som sparas genom det.
Med det sagt så finns det absolut möjlighet att göra småsaker såsom t.ex. se över tätningslister, fixa till drag, kanske använda gardiner m.m. Men de stora sakerna är tveksamma enligt de slutsatserna vi har kommit fram till i forumet. I princip det enda större som lönar sig är att byta från direktvärkande el till t.ex. en luftvärmepump.
Kommentar från @MPJ till ovan:
Här skulle jag nog komplettera med att det är väldigt viktigt för en villaägare att när man gör en underhållsåtgärd/ombyggnad, funderar på om man kan göra en kostnadseffektiv energieffektivisering samtidigt, den ökade marginalinvesteringen som man gå gör är ofta lönsam.
Exempelvis vid fasadbyten, byte av värmekälla etc. Det kan vara så att en underhållsåtgärd ska tidigareläggas några år än vad som vore rimligt ur en teknisk livslängdsynpunkt, dvs den ekonomiska livslängden kan vara kortare än den tekniska
Hur ser uppvärmningen i ditt hus ut?
Här finns det ett par olika alternativ. Dessa upplever jag som de vanligaste sätten:
-
Fjärrvärme - dvs. uppvärmning genom att vatten värms upp - ofta genom förbränning av t.ex. sopor - på en central plats (i fjärran) och värmen kommer till dig genom en varm vattenledning. Har du fjärrvärme, så grattis då du kommer ha ungefär samma pris som förra året. Fjärrvärme ter sig bara har blivit ca 10 % dyrare i år.
-
Värmepump - du har en maskin som med hjälp av elektricitet “flyttar” värme från omgivningen t.ex. utomhusluft, vatten, mark eller berg till t.ex. vatten som värmer dina element i huset. Väldigt förenklat kan man säga att du skickar in 1 kWh i en maskin som då kan flytta in upp till 5 kWh värme i huset beroende på en mängd olika faktorer (utetemperatur, innetemperatur och mängd energi) istället för att normalt 1 kWh el ger 1 kWh värme. Tack @axr för förklaring. 
Värmepumpar är ganska avancerade maskiner där det finns väldigt mycket att spara och tjäna genom att optimera dem. Se mer nedan i texten.
-
Direktverkande el - du värmer upp ditt boende genom element som omvandlar el till värme, men tyvärr utan förädlingseffekten som en värmepump har.
-
Eldning av ved, olja, gas, pellets eller något annat - du har en panna som via förbränning skapar värme som värmer upp huset.
Genomgång av de olika värmekällorna
I normala fall så ter sig resonemanget vara som följer kring de olika värmekällorna:
Fjärrvärme
Sammanfattningsvis kan man säga att fjärrvärme är det minst strul eftersom allt är centraliserat till en plats utanför ditt hem och fjärrvärmeväxlaren i ditt hem är en enkel konstruktion (till skillnad från en värmepump). Det innebär dock tyvärr att fjärrvärme ofta är begränsat till storstäder och finns inte överallt. Man kan tänka på det att man sitter i samma båt som alla myndigheter i samma stad vilket gör att man kan hänga på en stor aktör.
Priset just nu ter sig ligga enligt följande:
- Abonnemang - ca 4 000 - 8 000 kr per år
- Pris per kWh - ca 1 kr/kWh
- Fjärrvärmeväxlare - ca 30 000 kr
- Installation - ca 20 000 kr
- Grävning av rör - ca 60 000 kr
Sammanfattningsvis - det är i de flesta fallen en väldigt bra uppvärmningslösning, men den är inte alltid t.ex. billigare än en värmepump. Vår upplevelse i forumet är att om du sitter med fjärrvärme - sitt still i båten, du har en bra båt.
Men, det kommer fler och fler nyheter om att fjärrvärmetaxan kommer att höjas, t.ex. här där Stenungsund höjde med 50 %. E.On. i södra Sverige höjde med 13 - 20 %. Då har man heller inte tagit hänsyn till kommande regleringen för t.ex. CO2-påverkan från fjärrvärme. På Twitter finns redan diskussion om att material t.ex. avgasrening är svårare / dyrare att få tag på. Så fjärrvärme är tyvärr ingen mirakulös lösning även om den i höst / vinter räddar många.
Luftvärmepump
Som skrivet ovan så är en värmepump en maskin som med hjälp av elektricitet “flyttar” värme från ett ställe till ett annat, från lägre temperatur till högre. Oftast från den omgivande temperaturen i t.ex. mark, luft, berg, frånluft från huset, vatten till varmvatten som man använder för uppvärmning av huset. Dessa maskiner är oftast så bra på att flytta värme att man med 1 kWh elektricitet kan producera mellan 2 - 5 kWh värme. Den här faktorn kallas för COP (Coefficient Of Performance), eller värmefaktor på svenska. Ett elelement har COP = 1, dvs 1 kWh in blir 1 kWh ut. En värmepump med värmefaktor 3 sänker elförbrukningen till 1/3-del jämfört med att köra ett elelement.
COP-värdet på en mängd omständigheter:
- Omgivande temperatur (tillgänglig värme som ska flyttas)
- Mängd energi in (energi för att flytta värmen från omgivningen)
- Värmepumpens inställningar och prestanda
Detta COP-värde ges av tabeller för varje värmepump (kan vara intressanta att titta i, här finns ett exempel ) men det är inte orimligt att i snitt säga att det ligger på 2 - 4 under normala förhållanden i genomsnitt. För att ge en ekonomisk känsla för priset på värmepumpar så kan man säga att:
- En enkel luft/luftvärmepump (“LVVP”) som kan värma upp ett rum eller öppen planlösning kostar runt 25 000 kr och installationen ungefär 15 000 SEK. Dessa kan ha en hög COP på 3 - 5. Men räcker oftast bara till en yta.
- En avancerad värmepump som kan värma ett helt hus (t.ex. bergvärme, luft/vatten etc) kostar runt 100 000 SEK och 50 000 SEK i installation.
Problemet just nu är att det är i princip omöjligt att få tag på annat än LLVP, stora luftvatten/bergvärmepumpar är slut. Det är flera månaders väntetid, vissa leverantörer ger inte ens leveranstid utan bara ett könummer. Dessutom är det många gånger oklart om det är värt att byta. Vi har t.ex. en värmepump från 2011 men trots att nya värmepumpar är effektivare gav det 10 - 20 års återbetalningstid om vi skulle byta. Dvs. det ter sig inte lönsamt att byta en fungerande värmepump för att tjäna in den endast på skillnaden i effekt.
Optimering av värmepump
Min upplevelse är att många av oss som har en värmepump aldrig har satt oss in i hur den fungerar eller vad som krävs för optimal drift. Fördelen med det är att det finns VÄLDIGT mycket man kan göra för att optimera sin värmepump.
Om vi tar några exempel från mitt eget liv:
- Jag har inte förstått det här med COP förrän nyligen
- Jag har aldrig kollat i en värmeeffekt-tabell
- Jag har bara skruvat upp när det varit kallt
- Jag har inte förstått hur elpatronen fungerar (och kört den ofta med försämrad COP som följd)
- Jag har inte förstått sambandet mellan framledningstemperatur, COP, utetemperatur, värmekurva etc.
- Jag har inte förstått de olika tre sätten att mäta värme på (rumsgivare, framledningstemperatur, värmekurva)
- Jag har inte ens fattat att värmepumpen faktiskt värmer upp varmvattnet vi duschar / diskar med
- Jag har kört värmepumpen även på sommaren utan anledning
- etc.
Sannolikheten är väl ganska stor att det finns någon punkt ovan som du också kan förkovra dig i. 
Tack till @Jimmy, @MPJ, @Rikkitikkitavi som haft tålamod med mig. I min tråd handlar flera kommentarer om ämnet.
Men några insikter och tips:
-
Om man kör på värmekurva (=samband mellan utetemperatur och framledningstemperatur) och det finns ett minimum så kan man stänga av värmen helt på värmepumpen när boendet ändå har en behaglig temperatur.
-
Det är inte säkert att nattsänkning lönar sig (kan fungera bättre på fjärrvärme). För att då behöver VP jobba hårdare när den ska öka upp temperaturen.
-
Det är inte säkert att nattökning lönar sig. Jag testade att höja värmen på natten när elen var billig för att stänga av värmen de tidigare timmarna då elen är dyr och låta huset sjunka i värme. Man får testa sig fram.
-
Värmepumpen vill jobba på så låg framledningstemperatur så möjligt eftersom då blir COP så hög som möjligt.
-
Har man stora element eller mycket golvvärme så kan man värma upp större yta med lägre framledningstemperatur.
-
Hellre låta värmepumpen jobba lågintensivt och effektivt än stötvis hårt eftersom man då dessutom riskerar att köra igång elpatronen som ger 1 kWh värme för 1 kWh el, vilket blir som ett direktverkande elelement (som jag gjorde 
).
-
Smarta termostater på en Luft/Vatten-värmepump är bortkastade pengar på grund av ovan (kan fungera på fjärrvärme-uppvärmning)
-
Beroende på om man har 1- eller 2-rörsystem till elementen så kan man dra ner värmen på de rum man inte använder. Se dock upp så att du inte suboptimerar att värmen behöver dras upp i närliggande rum. Försäkringsbolag vill även att temperaturen är minst 10 - 15 grader.
-
Det går ofta att ställa in olika ECO-läge på pannan, ställa in att elpatron inte skall köra förrän efter en viss tid (eller visst antal gradminuter).
-
Har du en panna som kan styra på elpris, grattis. Testa dig fram hur den fungerar då det finns lite olika erfarenheter.
-
Det går ofta ställa in olika maxtemperaturer för t.ex. vattentanken.
-
Man kan styra om uppvärmning av varmvatten till när det är billiga eltimmar om man har möjligheten och därefter låta vattnet svalna. Finns dock en (liten) risk för Legionella så det är bra att köra upp temperaturen då och då. Man vill inte hamna i “jag sparade pengar, men blev sjuk”
Här finns ytterligare tips för att optimera värmepump
Värmepumpsforum rekommenderas varmt:
På grund av ooptimerad användning (där vi körde mycket elpatron) så är vi på väg att sänka vår elförbrukning drastiskt för 2022 jämfört med 2021. Vi pratar förmodligen 10 - 20 %.
Grov jämförelse av luftvärmepump och fjärrvärme eller olja
Det gör att om man jämför t.ex. fjärrvärme och luftvärmepump (och bortser från installationskostnader) samt säger att priset på 1 kWh fjärrvärme är 1 kr, så gäller att:
- 1 kWh till värmepumpen ger 3 kWh värme
- 1 kWh fjärrrvärme ger 1 kWh värme
Det vill säga att om elpriset är 1 kr/kWh så är fjärrvärme tre gånger så dyrt som en värmepump. Dvs. antingen kan du köpa 1 kWh fjärrvärme för 1 kr eller så köper du 1 kWh el och får 3 kWh värme. Det gör att ett grovt överslag blir att fjärrvärme vs värmepump går på jämnt ut när när elpriset är runt 3.50.
På samma sätt blir jämförelsen med t.ex. olja (givet ett pris på 16 000 kr per m3 och 10 kWh energi per liter olja) att vid 1.6 kr/kWh för olja i jämförelse med en värmepump med COP 3 så är det mer lönsamt att elda olja vid priser på runt 4.8 kr/kWh på elen (därför t.ex. Karlshamnsverket eldar 70 000 liter olja i timmen från tid till annan).
Den mer korrekt jämförelsen men även denna ett överslag - särskilt om man överväger att byta är att räkna och jämföra alla olika faktorer:
- Elektricitet - alla kostnaderna: spotpris + skatt + moms + överföringsavgift + abonnemang
- Installation - vad kostade installationen och maskinen
Då får man att det är inte omöjligt att fjärrvärme kostar vid (10 000 kWh)-användning och 1 kr/kWh och 5000 kr/abonnemang och 20 årig livslängd / installation på 100 000 SEK hela:
- 1.00 kr för kWh + 0.50 kr för abonnemang + 0,5 kr för installation = 2 kr/kWh
- Dvs. totalkostnad per år på 20 000 kr
OBS! I senare kommentarer i tråden argumenteras att det är 1.00 kr/kWh inkl. abonnemang i Linköping, men t.ex. i Malmö är priset 4 696 SEK/år + 0,909 kr/kWh. Så det kan skilja en del.
En värmepump kan då på motsvarande 4 000 kWh (2.5 COP) och 15 års livslängd och 150 000 i installation kosta:
- Spotpris: 1.50 kr/kWh + skatter/övriga avgifter på säg 1.00 kr/kWh + 2.50 kr installation = 5.00 kr/Kwh
- Dvs. totalkostnad på 20 000 kr
Ja, som sagt det finns en hel mängd faktorer att ta hänsyn. Inte minst prognosen för framtiden där fjärrvärme garanterat kommer bli dyrare, vilket redan har börjat i skrivande stund (september 2022).
På ämnet kan även Energimarknadsinspektionens skrift: “Uppvärmning i Sverige” rekommenderas som gör dessa jämförelser mer professionellt än mina servettskisser ovan.
Värt att byta värmekälla inför vintern?
I forumet, framförallt i min dagbokstråd, har vi diskuterat det mycket under de senaste veckorna och vi har konstaterat följande:
- Det är väldigt långa leveranstider just nu så, så att byta inför denna värmesäsongen är förmodligen för sent.
- Det är svårt att räkna hem ett byte av en fungerande värmelösning t.ex. en fungerande VP mot en ny VP som ska vara lite effektivare. Det ger återbetalningstider på 10 - 20 år.
- Om du har en befintlig VP så finns det förmodligen en hel del att göra med optimeringen av den.
- Det finns en anledning till att vi har bytt från “gamla” värmekällor såsom t.ex. olja, ved, pellets och liknande. Visst man kan ha tur att just nu ha dem, men att investera i dessa för att elmarknaden är galen känns varken framtidssäkrat eller miljömässigt hållbart.
Det som skulle kunna vara värt är om man har t.ex. direktverkande el mot en LVVP eftersom besparingen är så stor och den borde göras oavsett vinterns priser eller ej. Sedan finns det poänger med att diversifiera även i värmekällor, men det beslutsprocessen är klurig eftersom det är svårt att urskilja om det är ett beslut fattat i panik eller ett långsiktigt klokt och informerat beslut.
Det klokaste rådet vi har fått - när jag i panik ville byta till fjärrvärme - var från @MPJ som sa:
Gör nu som du själv brukar säga i andra områden. Agera inte i panik, utan förbered ett klokt, informerat och avvägt beslut. Särskilt i tider som dessa med en stor osäkerhet kring priset på el, osäkerhet kring bidrag från staten, osäkerhet kring din egen förbrukning, osäkerhet kring din egen värmepump.
Ta den eventuella extra-kostnaden och samla data och sedan tar du ett beslut inför nästa värmesäsong istället för att agera i panik när alla andra också agerar irrationellt.
Det finns som sagt mycket man kan göra på värmesidan för att minska och styra förbrukning om man har möjligheten.
Solpaneler - värt att investera i solpaneler?
Det här är en av de klurigaste punkterna och det ämnet som vi är mest oöverens om i forumet. Vi har några som är stora entusiaster och sedan finns det de som jag och t.ex. @AimHigher som inte är lika stora fans.
Argumenten för solpaneler är uppenbara:
- Det är miljövänligt och man bidrar till den gröna omställningen
- Man bidrar till elnätet genom att producera elektricitet
- Man kan använda elen till sin egen förbrukning
- Det är roligt att följa och mäta
Sedan finns det argument som jag tycker är tveksamma:
-
“Det höjer värdet på huset eller du får tillbaka investeringen i solpanelerna” - jag har svårt att förstå det. Beräknad livslängd i offerter är 25 år. Det betyder att om jag säljer mitt hus om 10 år så sitter där 10 år gamla solpaneler som inte är närheten så effektiva som de som finns om 10 år, dessutom med gammal växlare och liknande. Jag hade inte värderat det särskilt högt…
Sedan finns Swansons lag som säger att priset på solpaneler faller med 20 % varje gång den ackumulerade produktionen dubblas. Med nuvarande takt betyder det att kostnaderna går ner med 75 % vart 10 år. Dessutom har samma panel, i samma storlek ökat i effekt från 320 kW till 410 kW på 3 år. Hur kommer det se ut på 10 år?
Sedan finns det motargument såsom:
-
Man producerar elen när alla andra producerar den och när den egentligen behövs som minst. Vi hade behövt elen på vintern till värme, men vi producerar som max under sommaren. Vi hade behövt elen på natten men den produceras på dagen.
-
När allt fler och fler sätter upp solpaneler så kommer effekten koncentreras till dagtid vilket tyder på att i längden borde man få mindre och mindre betalt för den. Dvs. den långsiktiga underliggande drivkraften för högre priser saknas.
-
Många professionella fastighetsägare sätter solpaneler på sina kommersiella fastigheter men inget på sina villor. Varför? För att det handlar om yta - det är lönsamt på stora ytor men ett villtak är i genomsnitt alldeles för litet. Argumentet är bl.a. om något går sönder och du behöver byta så kommer det bli så dyrt på ett villatak att det äter upp en stor del av vinsten.
-
De som jobbar professionellt med energi (t.ex. inte mot privatpersoner) har följande tumregler: “Sätt upp solpaneler som täcker din årsförbrukning av energi” samt “Innan du kan täcka ditt hela årsbehov med solpaneler så finns det bättre energieffektiviseringar att göra”.
-
Solpanelerna har just nu ökat med nästan 70 % i pris per kW i förhållande till för två år sedan. Förmodligen för att efterfrågan är väldigt hög just nu. Det försämrar ju också kalkylen.
Och slutligen min egen fundering och reflektion. För många kan solpaneler vara en riktigt bra investering eftersom de t.ex. inte investerar på börsen. Att då låna för 1 - 4 % och sätta upp solpaneler som ger 6 - 8 % avkastning är en bra affär (men den är inte riskfri då den beror på elpriset, tur med att det inte går sönder etc.). Särskilt med de emotionella mervärdena enligt ovan. Men jag gillar @AimHigher:s resonemang:
- Man kan ta in en offert på solpaneler och sedan investerar man den summan i indexfonder
Jag upplever att det är en betydligt mer tilltalande lösning. Visst jag får med en volatilitetsrisk men över tid så ligger jag “rätt” i de underliggande långsiktiga trenderna. Dessutom har jag ingen likviditetsrisk eftersom pengarna inte är bundna i fysiska paneler på taket. Men det är klurigt eftersom det här inte är den gängse åsikten kring solpaneler - men nu har jag personligen fått två offerter och tittar man bara på pengarna / avkastningen så upplever jag att det är svårt att räkna hem det ekonomiskt.
Vi diskuterar det här mer i trådar såsom:
Uppdatering: en kommentar från en insatt läsare:
I Tyskland är man redan där att dagtid sommartid så är elpriset noll, man har börjat införa straffkostnader för dom som levererar ut el på nätet som nätet inte kan ta emot, dvs enda möjligheten blir batterilager… Exempelvis Enequi - Ta kontroll över din energianvändning
För egen del har jag inte övervägt solceller av rent “politiska” skäl. De tillför ingen lösning i det svenska elsystemet, snarare tvärt om förstärker långsiktigt problemen. Intjäningen som finns kommer till största delen från statskassan. Den situation vi har just nu kommer inte att bestå mer än något år med extrema priser sommartid.
) gör det också så snyggt och bra.
)
. Personligen tycker jag det är värt tidsmödan även om man kanske blir less på att bara äta sik.
Bara att ta starterbjudande och sen säger man upp.
