Bankerna ser boprisfall i korten: ”Största nedgången på många, många år”
Bostadsmarknaden står inför osäkra tider när räntorna klättrar uppåt samtidigt som inflationen trycker ned köpkraften. Di har gått igenom bankernas prognoser för bostadspriserna – och i flera fall spås rejäla nedgångar. ”Det är ett skört läge”, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Ränterallyt bäddar för avgiftschock: ”Kommer att behöva höjas med 35–40 procent”
Ränterallyt märks nu tydligt för bostadsrättsföreningarna och enligt konsultbolaget Finopti, som förhandlar lån för flera hundra föreningars räkning, ligger snitträntorna för 5-åriga lån nu nära 3 procent. Det gör att kraftiga avgiftshöjningar måste till, hävdar bolagets vd Hans Arén.
”Jag kan inte se annat än att kostnaden per kvadrat kommer att öka så mycket att avgifterna kommer att behöva höjas med 35–40 procent”, säger han.
Uppdatering av moderator.
Har lagt in länkar till försök av sammanfattning från ChatGPT kring de första 5500-ish inläggen i denna tråd.
Det blir ju lite så eftersom bopriserna inte gått ner på många många år. ”Största” behöver ju nödvändigtvis inte vara stor bara större än de mindre sättningar som hänt senaste årtiondena tänker jag.
Visst högre räntor gör i första hand att galna budgivningar uteblir eftersom köpare börjar åtminstone tänka på lönekostnaden.
Absolut kan det bli prisnergång om räntorna fortsätter upp. Så är det ju och är en del av marknadsekonomin. Hur mycket? Lika svårt att spekulera i som börsen Jag gissar på snitt 10% och kanske i värsta värsta fall 30% i en del områden. Mer än så då träder riksbanken in för att inte vi ska gå in i en depression.
Märkligt uttalande för detta beror ju helt på föreningens ekonomi och jag får inte ihop det som att det skulle vara för någon ”snittförening”. Stod det något mer?
Visst, om ens förening har mycket hög belåning och behöver lägga om mycket av lånen precis när räntan peakar så kan det ju bli katastrof, men worst case händer ju inte alltid.
Det är nog absolut bra att engagera sig lite mer i föreningens ekonomi. Förstå lånen i ens Brf per kvadratmeter, nuvarande räntor, när lånen går ut, vad styrelsen tänker om låneomläggningar och räkna på effekten vid olika ränte scenario, så man är förberedd på ev avgiftshöjningar.
Man gör ett misstag om man ser bostadsmarknaden enbart utifrån en ekonomisk logik. Bostäder är en av våra största statussymboler i Sverige. Tror att det ska till en betydligt djupare kris med hög arbetslöshet etc för att något radikalt ska hända.
Däremot kan det gå ner lite grann vilket i sin tur kan försämra utbudet och situationen på bostadsmarknaden ännu mer. Folk kommer att avvakta, särskilt de som sitter på attraktivare bostäder.
Bostadsmarknadens prissättning styrs till stor del av tillgången på billigare krediter. Under riksbankens 354 åriga historia har vi aldrig tidigare haft tillgång till så billigare krediter som nu. Flera institut har varnat regeringen gång på gång att trappa ned ränteavdragen i en tid av nollränta men så har inte skett. Istället föreslår man nya kreativa lösningar där förstagångsköpare ska få statliga topplån. Andra partier vill höja eller slopa amorteringskravet. På kort sikt finns det med andra ord en politisk vilja att hälla mer bensin på elden.
Det vore samtidigt naturligt att bubblor uppstår i en tid av billiga krediter. Kanske inte enbart på bostadsmarknaden utan även i ekonomin som helhet. Tiden får visa vägen. Det ska bli intressant att se om riksbanken är konsekvent här. Dvs, de tog ingen hänsyn till bostadsmarknaden när man sänkte räntan även om Ingves ofta talade om riskerna. Då vore det rimligt att man inte tar hänsyn till bostadsmarknaden när nu räntecykeln vänder.
Jag tycker också att det måste bero på skuldbörda och löptider på lånen i de olika föreningarna. Precis som det gjorde under 90-tals krisen då många föreningar klarade sig skapligt bra medan andra gick under. Oroande är att alla låntagare kommer att pressas från två håll samtidigt, vilket de kanske inte har hunnit märka än, ökande inflation och räntehöjningar.
Vet inte om det stod mer i artiklarna då detta var allt jag kunde öppna.
Men på ett annat ställe fann jag definitionen på låg/mellan/hög BRF belåning.
Den politiska viljan att trappa ned ränteavdragen kan förhoppningsvis vakna till liv om räntorna blir betydligt mycket högre än idag eftersom staten då kommer att förlora mycket skatteintäkter.
Nej det vet man ju aldrig, framtiden är lika oviss som alltid. Skulle väl i princip bara krävas två saker (slut/nedtrappning på ukraina och att kina släpper sin hårda linje mot covid) så skulle situationen i världsekonomin/inflationen vara helt omvänd igen. Men med det vi vet idag så tror jag inte på någon dramatik på bomarknaden.
Det räcker nog med att en av dem löser sig för att det ska se betydligt ljusare ut men det är säkert lika stor chans att vi drabbas av ännu ett dråpligt bakslag, speciellt vad beträffar emerging markets. Sri Lanka, Pakistan, Egypten, Argentina, Libanon, Turkiet och Tunisien sitter redan på pottkanten med skyhög inflation och behöver IMF pengar.
Best guess idag (men såklart väldigt osäkert, som framtiden ju i princip alltid är) är att boräntor (och repo) går upp 0,75-1% och sen toppar. Men idag är också räntebetalningar som andel av lönen på rekordlåga nivåer. Det finns alltså goda marginaler här, och det är inte de faktiska räntekostnaderna som skrämmer.
Men det är i princip irrelevant. Det är hur mycket man får låna som sätter priserna. Det bestäms i den sk KALP kalkylen som banken gör när du ska låna. Där använder man en kalkylränta. Och den är betydligt mer trögrörlig än boräntorna och har inte sänkts i samma grad som räntorna i stort senaste ~20 åren. Den kan justeras upp, och vissa banker har redan gjort det, men det är inte alls samma dynamik (och det är ju meningen) som de faktiska räntorna. Jag tror inte på någon dramatik på bomarknaden. Men man får ju alltid lägga till, med det man vet nu.
Inflationen ligger på ca 6%. Det finns ingen som helst belägg för att räntan då bara skulle gå upp 1% över nuvarande nivå. Räntan måste vara högre än inflationen för att vända trenden.
Som du säger är räntekostnaderna idag rekordlåga, vilket har lett till bostadspriser som är rekordhöga. Vi talar som sagt om framtiden här, när räntorna återigen är runt 6%. Då minska försäljningspriser, men räntekostnader för existerande lån mångdubblas. Många kommer tvingas sälja.
Det här är 100% säkert. Kan gärna slå vad om en hundring eller så.
Jag kan absolut se en nedgång och håller med om det ohållbara i väldigt låga räntor. Däremot tror jag inte på krasch. Krasch kräver mer än en sättning på 15-20% i min värld. Semantik kanske, men inte så oviktigt bland krigsrubriker.
Ska det krascha mer än så kanske det är dags att börja se sig om efter sitt framtida FIRE-boende. #semöjligheterna
Jag gissar på snitt 10% och kanske i värsta värsta fall 30% i en del områden. Mer än så då träder riksbanken in för att inte vi ska gå in i en depression.
