Boprisfallet är nära eller bara skrämskott?

Det är en jäkla skillnad på en Krasch och en “Slowing housing market”

4 gillningar

Ja visst, för ingen bank vill skrika att det blir ekonomisk kris. Du kan själv gå backa på grafen. När räntan är 2% är bostadspriserna 6.5x. När räntan är 6% var priserna 2-3x. Alltså ett ras med mer än 50% om vi återgår till en ränta på 6%.

Ett fall på mer än 20% under hur lång tid för att du ska kalla det en krasch?

En kort tidsperiod. Kanske ett halvår som mest. Dessutom måste den få större konsekvenser. I Sverige har vi ränteavdrag, flera har bundna räntor och en del kan förmodligen lösa delar av lånen om det börjar osa katt. Allt detta motverkar ju kraschvibbarna.

Men för att göra en annan liknelse: Ett flygplan som buklandar på en åker och passagerare som överlever är egentligen inte en krasch i min bok heller. Det är en olycka, ett tillbud, ett fel, en incident. Men krasch är det inte.

När man får låna 85% och vi har amorteringskrav samt kombinerar detta med KALP etc så ska alla hushåll fixa en 20%-ig negång.

1 gillning

Att det finns ett samband är det ingen som tvivlar på. Men jag tror du har helt fel om storleken, så att det vi ser nu skulle orsaka något som skulle kunna kallas krasch (odefinierat begrepp dock…).

Men min poäng med att räntekostnaderna är rekordlåga är att visst har bostadspriserna gått upp senaste decennierna, men mycket mindre än vad räntan har gått ner. Anledningarna är att kalkylräntan inte sänkts i motsvarande grad, samt att både bolånetak och amorteringskrav tillkommit. De senare ligger ju på upp till 3% av lånet. Påverkan när de infördes skulle mycket väl kunna vara större än de ränterörelser vi ser nu. Så hade vi ju också en nedgång 2017-2018 när de kom.

Men ingen tror heller att räntan kommer gå upp över 6% eller att inflationen kommer att ligga kvar där. JUST NU är best guess att räntan toppar ur runt 1% om ett halvår eller så. Att försöka bekämpa inflation pga. brist på varor med räntehöjningar låter ju dessutom både dumt och poänglöst?

1 gillning

För det första, det ekonomiska sambandet är klart. “Storleken” är också klar, se mitt tidigare inlägg.

image

För det andra, för att styrräntan ska ha effekt måste den vara högre än inflationen, som nu är 6%.

1 gillning

Nej, att sambandet finns är klart, men inte storleken. Du kan inte titta på data från andra länder och översätta rakt av. För tydlighetens skull, jag tror också på en nedgång, men ingen stor sådan med det vi vet nu.

Tror du själv att styrräntan kommer höjas till 6%? Hoppar den upp till 6% imorgon, då håller jag med dig om att hela västvärlden kommer krascha, och bopriserna blir ditt minsta problem. Och det är väl i princip det du insinuerar. För om ett halvår kan ju inflationen vara något helt annat.

1 gillning

Boprisfall låter som något dramatiskt. Det kan det förstås bli men då i första hand kopplat till någon dramatisk och oväntad omvärldshändelse. Om successiva räntehöjningar är helheten kommer det att bli en långsam process, lite som en pyspunka. Några stora fyndmöjligheter lär alltså inte öppna sig. När marknaden blir sämre kommer förstås antalet objekt som säljs utan budgivning eller inte säljs alls att bli fler. Långsiktigt kommer det att dra ner prisnivån. Den avgörande faktorn för att kunna göra en bra affär och “spara pengar på lägre bostadspriser” är att gå på många visningar hela tiden och skaffa sig detaljkunskap om en viss lokal marknad. Att sitta och studera någon kurva i tidningen säger inte så mycket om verkligheten på marken.

4 gillningar

Det finns absolut ingenting som kan vända den ökande inflationen inom de närmsta åren, förutom styrräntan.

Därför kommer räntan höjas med långt mer än 1%.

Det får nog ändå betecknas som en rätt vild gissning.

Över den tidshorisonten tror jag du kan ha rätt. Sedan är det som med “krasch” och “fall” att orden “långt mer” är diffusa. Men ja, jag tror också på högre styrränta än 1%. Den kan nog vara passerad om ett år för att trögheten är större än man tror i alla systemen och det som pressat upp priserna ser inte ut att lösa sig i första taget.

Tycker mig se detsamma som Anton lite överallt. Villatomter på 700-800 kvadrat som bebyggs med för tomtstorleken gigantiska hus. Ser ut som på Legoland när man kör igenom nybyggda kvarter. Sedan sätts det insynsskydd och soljalusier för att ingen ska se in.

1 gillning

Förtätning är väl varken något nytt eller konstigt? Attraktivt läge = små tomter, för marken är så himla dyr. I lite sämre lägen kan man ju kosta på sig större tomt om man vill det. I ena änden av den skalan har man skyskrapor i världsmetropolerna, i andra änden ett torp i skogen.

1 gillning

Så är det. Men inte särskilt trevligt ur ett boendeperspektv.

Så skulle jag nog inte generalisera. Man kan på många sätt bo mycket bättre i en tät stad än glesbefolkat område, det beror helt på vad man är ute efter. Men såklart finns bättre och sämre detaljlösningar.

Tomter på 7-800 kmv? Var då?
400 kvm snarare. Huset har 100 kvm bottenyta. Uppfarten + carport 100 kvm. Sedan trädäck och lite allmänna skräpytor 50kvm. Kvar blir kanske 150 kvm gräsmatta, men så skall det anläggas pool helt plötsligt.

Nu finns det inget egenvärde i en jättestor gräsmatta, om man inte är sk gräsmattefetischist men ändå.
Tomterna är anpassade för 4,5 m från hus till tomtgräns, och så lite mer på baksidan om det går.

De där 4,5 meter är verkligen att töja på $39 i ´59 års byggnadsstandard även om den är ersatt idag av nyare PBL.

1 gillning

Nej, ingen klippkant ännu, sett mögliga rivningsobjekt utan varken avlopp eller el indraget utlagda för mellan 2-300K som gått sedan för mer än det dubbla, trots att de låg i hålor i småland och vg-regionen.
Folk har uppenbarligen alldeles för mycket pengar eller missbedömmer kostnaden för att renovera skiten.

Får verkligen hoppas att regeringen ser till att stötta bostadsföreningar.

Det har varit och är fortfarande bostadsbrist i Sverige.

Det är olika byggregler etc. som till viss del drivit upp nyproduktionspriset.

Det är inte bostadrättsinnehavarna i de nybildade föreningarna som lagt upp den ursprungliga ekonomiska planen, utan det har i princip sett likadant ut överallt med hög belåning.

Riskerar brfs gå i konkurrser pga det ekonomiska läget och innehavare förlorar sina insatser är det riktigt illa. I princip allt som byggts de senaste 7-8 åren skulle bli paria, och vem skulle gå in i nyproduktion, i bostadsbristens Sverige.

2 gillningar

Måste nog även flika in med att jag tror att det kommer gå ner mycket och fort.

Ska ha styrelsemöte idag. Ska bli intressant då vi lägger om 50% av våra lån (c:a 22 miljoner), eller rättare sagt har gjort det, 2022-03-01.

Känns ju som att om vi har får en bra ränta och det är relativt tryggt framöver, så borde det vara ganska safe. Annars är det nog bye bye, sälja och passa på att studera :slight_smile:

Jag tror själv på att priserna kommer sjunka nu när räntan går upp.

Men vi ska inte heller glömma att priserna gått upp väldigt mycket på kort tid.

Tar vi tex precis innan pandemin så låg snittpriset på ca 94k per meter innanför tull till nu i april, 114k per meter.

Även om priserna går ner 20% så är vi precis under noteringarna som var strax innan pandemin.

Dvs, de enda som “sitter i skiten” är dom som köpt ungefär de två senaste åren. Om de skulle sälja så blir det en eventuell förlust. Men de sålde kanske en bostad i samband med sitt köp till en vinst.
Väldigt många väljer även att bo kvar om de inte får pengarna tillbaka eller går med vinst. Då finns det sällan någon anledning att flytta.

Övriga bör rätt enkelt kunna flytta utan att göra en förlust och hjulen snurrar vidare.

Vad händer då på marknaden när priserna går ner? Rörligheten blir lägre (det är inte lika enkelt att uppgradera från tex en 2a till 3a när man inte gör en stor vinst längre och får en utökad handpenning) vilket gör att de flesta bor längre i sin bostad.

Då minskar utbudet av bostäder som är till salu och marknaden stabiliseras en smula för köparna måste tampas om ett lägre utbud.

Även rätt sunt att förstagångsköpare får enklare att kliva in i marknaden.

Väldigt många byggherrar börjar sätta sina projekt på vänt då de köpt marken för X kr, räknar med att få Y kr (som kanske inte går framöver) och materialkostnaderna har ökat markant också.

Så min spaning är att vi även kommer få ett lägre byggande framöver då kalkylerna inte går ihop med de högre markpriserna som varit. Då måste nog den importerade inflationen åtminstone gå ner så att byggkostnaden blir utifrån tidigare kalkyl och byggherrarna kan räkna med en något lägre marginal pga lägre köpeskillingar.

Ett lägre byggande betyder även ett lägre utbud på längre sikt.