De flesta som hyr hus är personer som gärna vill bo i hus men inte har råd med det. Sedan finns det alltid undantag.
Om vi tänker oss ett typiskt upplevelseboende med tjusig arkitektur, generösa umgängesytor, högt i tak, kanske pool osv. så är det ofta svårt att på ett bra sätt dela upp mellan två hushåll. Du behöver hitta ETT hushåll som vill hyra helheten själva.
I ett funktionsboende med fler rum som går att stänga, färre öppna ytor och mindre allmänt lull-lull så är det enklare att tänka sig att två hushåll kan dela på ett hus. Det blir i så fall ett prisvärt alternativ till att bo i lägenhet. Det finns väldigt många frånskilda föräldrar och andra som kan uppfatta det här som en helt reko modell.
Jag tror dessvärre du kommer bli förvånad hur lite intresse det finns att hyra stora villor. Dom flesta ungdomar söker billigt centralt boende har jag förstått det som.
Hehe ja, vi får väl se. Hittills har alla hus som lagts ut för uthyrning i staden med en hyra över 12000 kommit ut på Hemnet till slut och sålts för under begärt pris till slut
Sådant här varierar ju mycket mellan olika orter. I storstäderna går det bra att hyra ut villor. Däremot har jag hört gällande Stockholm från andra att det är svårt att hyra ut ”vanliga” villor i dyrare områden för hyresnivåer som står i paritet med deras inköpspris. I mer vanliga områden är det inga problem att hyra ut villor men där kostar också villorna kanske hälften eller mindre än vad de gör i de dyra områdena. Beroende på belåningsgrad och driftkostnad kan en sådan uthyrning gå jämnt upp eller ge hygglig vinst.
Den här extra betalningsviljan kopplad till områdets status som finns vid köp finns inte på samma sätt vid hyra. Undantag finns förstås för hyra av tjänstebostäder för höga tjänstemän men då krävs också att själva objektet håller hög standard.
Det måste vara ett heltidsjobb hålla rätt på vem som säljer, misslyckas sälja, hyr ut, har ett annat köpt boende, samt fritidshus, kanske en båt, lägger ut till försäljning igen och säljer till vilket pris.
Nä, tar 10 minuter på google att hitta allt, om ens så lång tid.
Titta på blocket, se ett hus för uthyres, googla på det, se att det plockats bort från hemnet. Googla på adressen, hitta personen på facebook och voila! Där ser du att de försökt sälja en sommarstuga i första posten som är publik. Googla på namnet + fastighet och se att de köpt en fastighet (då tidningar skriver artiklar om vem som köpt fastighet dyker det upp på förstasidan). Har man bara en adress på folk så är det hur enkelt som helst.
Anledningen till att jag gör det är för att försöka kartlägga lite hur många distressed sellers det blir i närområdet. Många sådana torde leda till prisnedgångar.
Jag tror att “närområdet” är ett nyckelord här. Det är mycket prat om “bostadsmarknaden” ungefär om att det skulle handla om en indexfond. I själva verket är skillnaderna mellan olika segment stora. Sedan är det också så att många avstår från att sälja och kommer tillbaka senare. Det är först då som prisfallet blir synligt “på riktigt”.
Ja, alltså om man tittar på vissa hus kan de vara helt osäljbara nu. Men bra objekt upplever jag iaf går hyfsat “lätt” fortfarande. Iaf i min stad. Tidigare kunde dock riktiga ruckel gå för budgivning, men nu är det ingen som vill ha dessa. Så något har hänt på marknaden iaf.
Ja, den bilden är normal under sämre tider. Då har det sett ut tidigare också. Sedan kommer nog de där sämre objekten att säljas senare ändå, men till lägre priser. Då blir det synligt i statistiken.
Det är min erfarenhet också, hyrde ut mitt gamla hus i två omgångar under tot 4 år.
Det fanns folk som knappt hade fast anställning eller snarare gick på sjuklön. Tack men nej tack.
Företag var de bästa kunderna, betalningarna kom alltid i tid.
Vintern blev abnormalt varm i hela Europa utom norr om Dalälven och även hösten.
Det var ingen som räknat med detta när man gjorde forecasts på energiförbrukningen.
En normalvinter hade lett till ansträngt läge och en tioårsvinter hade troligen gett elbrist pga mycket kraftproduktion var avstängt.
Så de förutspåelser som gjordes i höstas stämde tills de inte stämde längre men reflektionen över att temperaturerna över hela Europa gjorde att gasförbrukningen halverades verkar inte gått hem
Tycker att marknaden är så otroligt konstig för tillfället, har följt denna tråd samt marknaden under en längre tid med stort intresse.
Vi kikade på ett objekt, låg ute för några månader sedan - priset sänktes med ca. 8% efter att den legat ute en längre period. För någon vecka sedan så kom objektet ut på marknaden igen, med samma utgångspris som den hade första gången (alltså inte med det sänkta priset, utan samma pris som den låg ute med första gången innan prissänkningen).
Slutade med budgivning och där slutpriset landade 11% högre än utgångspriset…
Det är den stora skillnaden. De som har pengar att bjuda högst (tidigare)/köpa är de som nu kan rata alla hus utom de bästa i respektive stad/område. Fina, välskötta objekt säljer medan de där man tidigare har kunnat unna sig att låta föreningar eller hus förfalla får det tufft utan prissänkningar.
Vi går till baka till analysen av tråden, kan du kommentera de respektive ståndpunkternas styrkor och svagheter i argumenten för sina prognoser?
Svar:
Efter att ha granskat tråden och analyserat de olika ståndpunkterna kan vi identifiera några styrkor och svagheter i argumenten för de olika prognoserna:
Argument för en nära bostadsprisnedgång:
Styrkor: Argumenten baseras på konkreta ekonomiska indikatorer som räntehöjningar, minskade byggstarter och en ökad andel hushåll som når sin ekonomiska smärtgräns. Dessa faktorer kan verkligen påverka bostadspriserna negativt.
Svakhet: Argumenten kan vara överdrivet pessimistiska och kanske inte tar hänsyn till andra faktorer som kan stödja bostadspriserna, som en fortsatt stark efterfrågan på bostäder, särskilt i storstadsområden.
Argument för att bostadsprisnedgången bara är ett skrämskott:
Styrkor: Argumenten tar upp faktorer som fortsatt stark efterfrågan på bostäder, särskilt i storstadsområden, och en relativt god sysselsättning. Dessa faktorer kan stödja bostadspriserna.
Svakhet: Argumenten kan vara överdrivet optimistiska och kanske inte tar hänsyn till de ekonomiska risker som kan leda till en bostadsprisnedgång, som räntehöjningar och en ökad andel hushåll som når sin ekonomiska smärtgräns.
Det är viktigt att notera att bostadspriserna påverkas av en mängd olika faktorer, och det är svårt att förutsäga exakt hur dessa faktorer kommer att utvecklas i framtiden. Dessutom kan olika delar av bostadsmarknaden påverkas på olika sätt. Till exempel kan priserna på bostadsrätter och småhus utvecklas olika, och priserna kan variera mellan olika geografiska områden.
om du måste välja ett alternativ som det mest sannolika att få rätt?
Svar:
Som en AI har jag ingen förmåga att göra egna förutsägelser eller uttrycka personliga åsikter. Jag kan dock basera mitt svar på den information jag har tillgång till.
Baserat på de argument som presenterades i tråden, verkar det finnas starka indikationer på att bostadspriserna kan komma att sjunka i framtiden. Flera ekonomiska indikatorer pekar på detta, inklusive räntehöjningar, minskade byggstarter och en ökad andel hushåll som når sin ekonomiska smärtgräns. Dessa faktorer kan verkligen påverka bostadspriserna negativt.
Det är dock viktigt att notera att bostadspriserna påverkas av en mängd olika faktorer, och det är svårt att förutsäga exakt hur dessa faktorer kommer att utvecklas i framtiden. Dessutom kan olika delar av bostadsmarknaden påverkas på olika sätt. Till exempel kan priserna på bostadsrätter och småhus utvecklas olika, och priserna kan variera mellan olika geografiska områden.
Det är därför alltid bäst att ta alla prognoser med en nypa salt och att göra sin egen forskning innan man fattar stora ekonomiska beslut.
Kul! Trots stavfelen kanske det ändå är AI:n som är bäst på det till slut. En smärre naturlig nedgång beroende på hur ekonomin utvecklar sig med stora variationer mellan och inom regioner.
