Problemet är att jag måste läsa en text för att kunna bedöma om den är läsvärd eller inte. Nä, det är inget problem egentligen. Jag bara undrade varför …
Jag vill bara förtydliga mig här. Jag har absolut inga problem med att Pellepennan kör sin strategi och skriver om detta på forumet. Det är ganska intressant att läsa om hans idéer i den dedikerade tråden. Jag gillar hans inställning att försöka vara mottaglig för nya idéer, att tänka okonventionellt och “utanför boxen”. Jag försöker själv vara på det sättet i mitt yrke (programmering, elektronikutveckling, etc). Jag har sett alltför många gånger i mitt yrkesliv hur folk blir begränsade och tar till ineffektiva metoder i stället för att försöka vara kreativa och tänka större.
Är han något på spåren? Går det att få överavkastning utan att öka risken? Ingen aning. Personligen är jag inte så intresserad av att köra sådana strategier eftersom jag hellre lägger min tid på något roligare. Jag hade min aktiva period för ganska många år sedan innan jag insåg att det bara blev frustrerande att hålla koll på börsen hela tiden, att se alla felaktiga beslut man tagit, etc. Så jag slängde in allt i global indexfond och började lägga tiden på roligare saker. Andra människor kan såklart ha andra värderingar och det har jag full förståelse för.
Min invändning var mot att Leakim såg hans resultat som bevis för att marknaden är korrekt värderad. Jag anser nog att man först måste bevisa att Pellepennans resultat faktiskt är signifikanta innan man kan påstå detta. Jag påstår alltså varken att Pellepennans resultat är insignifikanta eller att det är en dålig strategi.
Om det var jag som satt med en egen strategi som jag försökte generera överavkastning med så skulle jag nog först försöka bevisa för min egen skull att resultaten är signifikanta genom att titta på riskjusterad avkastning. Risken är att man går i samma fälla som många andra redan gjort. Men naturligtvis så är det roligt att se att just avkastningen ser väldigt bra ut i Pellepennans fall.
För att återknyta till ämnet - frågan om huruvida marknaden är korrekt värderad är ju inte helt svart eller vit. Det är ju uppenbart så att marknadsvärdet varierar väldigt slumpmässigt på kort sikt. På lång sikt så blir ju utvecklingen mer förutsägbar. Så uppenbarligen finns det ju utrymme för att olika strategier skulle kunna ge överavkastning. Huruvida den riskjusterade avkastningen blir bättre är ju lite mer osäkert och kräver nog en del arbete…
Begreppet risk är knepigt men jag har ju i alla fall sett att jag har lägre standardavvikelse på veckoavkastningen på PPM trots betydligt högre avkastning (dubbla på 3 år) än AP7 Såfa. Detta tolkar jag som att den riskjusterade avkastningen är bra.
Jag tänker också utanför boxen och resonerar i termer av riskeffekt, dvs integralen av risknivå/riskutfall över tid och exponeringstid. Täta utvärderingar och byten minskar exponeringstiden och därmed även riskeffekten. Man kan även tänka i termer av dold/latent risk eller synlig risk. Den som kör buy and hold kanske inte tittar på hur innehaven går, med tiden kan riskeffekten bli väldigt stor och det kan bli en tråkig överraskning 40 år senare. Jag kan agera flera gånger i veckan om jag ser anledning till detta. Jag tillämpar även dynamisk differentiering beroende på börsläget, både i bredd och i tidsdomänen. Mitt sätt att tänka utanför boxen passar inte in i mönstret för hur man brukar tänka eller som det lärs ut till ekonomer konservativt (gammal skåpmat som jag ser det). Kanske stör det andra men huvudsaken är att jag vet vad jag håller på med. Att jag tänker utanför boxen gör att vissa då inte förstår mig eller känner sig hotade av att jag kanske är något på spåren som man inte vill se, indexfonderna är ju bäst säger alla…
Nej, bara att du byter minskar inte exponeringen mot hög risk.
Bara för att då byter hög risk A mot hög risk B och sen hög risk C, så minskar inte integralen relativt att bara ligga i A hela tiden.
Integrerar du över alla delintervall och summerar får du samma resultat som om du integrerade över hela intervallet.
Jag tror @Pellepennan tidigare varit inne på att risken ökar ju längre han äger en viss fond, och att detta på något sätt resettas vid ett fondbyte. Lite som att fondens överavkastning eller ”tur” tar slut. Jag kanske har misstolkat det, Pellepennan får förklara det själv istället.
Oavsett så förstår jag inte det resonemanget, så länge man inte säljer och lämnar marknaden helt så är man fortfarande exponerad mot samma risk som om man legat kvar.
Det var det som @Pellepennan beskrev med integralerna. Problemet är att det är fel. Integralen av en summa är exakt samma som en summa av integraler. (Riemann) integral är en linjär operation.
Jag vill inte svara för @Pellepennan räkning egentligen men jag tror att du missuppfattar. Tänk enkelt, en bra fond är en fond som går upp och dålig fond är en fond som går ner. Du vill bara äga de bra fonderna och gör därför en löpande anpassning. En bra fond har ingen specifik livslängd utan kan hålla på att gå bra hur länge som helst i princip. Jag tycker att detta är ett rationellt sätt att hantera risk på.
Helt rätt att du svarar då alla aktiva sparare tänker likadant. Jag väljer alltid de bästa fonder/aktier i min portfölj. Så fort något halkar efter hoppar jag på den bästa hästen eller tåget
. Konstigt att det inte finns mer miljarderer här i Sverige då det finns så många aktiva sparare som utklassar index? Fattar inte varför Nordnet/Avanza inte presenterar den perfekta statistiken av alla aktiva sparare som slår index då de kan bara tjäna mer pengar på det
? Varför kommer Avanza ut med statistik att snittet av aktiva sparare slår inte Avanza Zero 9 år av 11 i snitt. Vad vinner Avanza på det när de inte är ärliga och lifter inte snittet av aktiva fond/aktie sparare/spelare på börsen då det borde vara ett stor % som slår index .
Jag kan se olika förklaringar för hur detta skulle kunna öka avkastningen, t.ex. momentum, men jag förstår inte hur det skulle kunna minska risken. Det borde snarare tvärtom öka risken eftersom man hela tiden jagar fonderna med högst avkastning, och hög avkastning är starkt korrelerat med hög risk.
Jag skiljer på risk och riskeffekt. Risk är teoretisk, det intressanta är om den faller ut eller inte, vilken effekten blir. Riktigt skadligt är det med oupptäckt riskutfall över lång tid, alltså lång exponeringstid för risk och stor riskeffekt.
Utvärderar man och byter fonder ofta är riskeffekten summan av utfallet för resp. innehav man haft under olika tidssegment, men den dolda/latenta tiden är mycket kortare och man har möjlighet att upptäcka och agera på riskutfall mycket snabbare. Trots att man då tenderar att välja fonder med högre risk så kan ändå riskeffekten bli lägre. Alltså kan man i praktiken få högre riskjusterad avkastning på det sättet än genom att köra buy and hold på fonder med lägre risk. Det fungerar även i termer av Sharpe-kvot då både avkastningen över riskfria räntan kan bli större och standardavvikelsen kan bli lägre, enligt mina erfarenheter.
Det här är ingenjörsmässiga resonemang som ger bra resultat utan att det finns forskningsstöd för dessa resonemang inom finansvärlden vad jag vet. Men en duktig ingenjör kan per analys inse att så bör vara fallet. Det liknar mycket hur man ser på systemsäkerhet med upptäckta resp. oupptäckta (dormant) fel. Samma tänk men applicerat på finansdomänen.
Fel. Här sätter du implicit likamedtecken mellan “riskeffekt” och “risk”. Trots att du bara stycket ovan sa att det var olika saker:
Antingen är det olika saker eller så är det inte olika saker.
Pelle svarar inte till dig längre. Det blir mycket monolog.
. Det ser ut som Pelle är ekonomisk oberoende då han är 24 timmar här på bloggen och kämpar med alla svar och frågor .
. Eller kanske ingår RT forum i arbetstiden för många av oss ? Jag är också en av de
.
Det vet jag väl. Inte intresserad av att få svar heller.
Vill bara belysa de felaktiga resonemangen så att inte fler dras in i dåliga investeringsstrategier som de förlorar stora pengar på.
Det är en sanning med modifikation. Med långa innehav kan det vara så men inte nödvändigtvis med korta.
Uh, så rysk roulette har ganska hög risk. Men om jag överlever fem rundor så har jag tagit låg risk?
Det är återigen samma feltänk, man kan inte dra den slutsatsen. Det går inte att utvärdera risk enbart på utfallet såhär.
Och riktigt låg avkastning/förlust är också starkt korrelerat med hög risk.
Jag förstår verkligen inte det här. Får jag generalisera det och säga att du skiljer på sannolikhet och utfall? Över korta perioder så är det skillnad på sannolikhet och utfall vilket kallas för tur eller slump, över långa perioder så kommer utfallen väldigt nära matcha sannolikheten (stora talens lag etc). Eller menar du att risk är teoretisk för att den är svår att kvantifiera?
Det känns lite som att vi går helt emot matematikens lagar här, alternativt har vi helt olika definitioner av sannolikhet.
Risk är teoretisk och går inte att kvantifiera i exakt procentsats för ett visst negativt utfall. Men den går att mitigera, för att minska påverkan av ett utfall. Det är sällan en fond tappar 20% på en dag, det är vanligare med “pyspunka”. Man hinner observera pyspunkan och växla över till en bättre fond. Man hinner tappa en del men den som kör buy and hold och inte bevakar kan exponeras för pyspunkan under mycket längre perioder, liksom att man då missar att växla över till något som utvecklar sig bättre. Det är detta som gör att det är skillnad på risk med observerbart utfall man kan agera på och risk med dolt utfall som man inte agerar på (medvetet eller inte).
Vad är risken rent matematiskt för att en viss fond ska utveckla sig negativt si och så mycket? Det är omöjligt att få fram en sådan siffra som är praktiskt användbar. Man får föra kvalitativa resonemang, inte kvantitativa. Man behöver inte räkna på allt, går det inte att räkna så är det bättre att låta bli och tillämpa helt andra metoder, i detta fall kvalitativa resonemang. I ingenjörsmässighet ingår att förstå när resp. metod är tillämpbar eller inte. Rätt metod i rätt sammanhang.
Inte utan en tidsmaskin. Eller om man kan förutspå framtida nergång.
Nej, det stämmer inte generellt. En tidigare prisnedgång förutspår inte mer framtida prisnedgång.
Det beror väl helt på huruvida man tror på TA, trender, momentum och liknande. Går det att se trender i aktiekurser? Jag misstänker att så är fallet. Priset sätts ju av andra människor som i viss mås ser trender, skapar trender och följer trender.
Går det att utnyttja till att få överavkastning? Fullt möjligt skulle jag tro.
Går det att få överavkastning även justerat för risk? Tveksamt men kanske inte helt omöjligt heller.