Jag tror inte på marknadstajming (att man kan veta när det är dumt/klokt att sälja/köpa), så för mig är buffertens syfte att täcka situationer när man behöver pengar snabbare än vad man kan få ut från börsen.
Tack, då förstår jag! En helt likvid buffer såklart mest flexibelt!Hur stor? 3-4 månadskostnader? Hur stor likvid buffert tycker ni räcker för att det ska kännas bra ? Vad kan man rimligen behöva kunna hosta upp på kort tid om man är familj på 4 har brf lght nybyggt fritidhus och bil.
Ngn nytta öht med att ha fasteräntekonto stege mer som inkomstbortfallsförsäkring ?
Kanske som tidigare redan nämnts för liten skillnad mellan fria uttag och fasträntekonto.
Jag kanske silar mygg sväljer kameler. Tack ska ni ha , tacksam för all feedback!
Det finns säkert någon tabell (ja jag är gammal, fråga annars AI) som ger ett svar på lämplig storlek på buffert. Beroende på hur betalning ska ske, kommer man ganska långt med kreditkort/Klarna. Ring banken och höj kreditgränsen, det tar några minuter. Sedan har man flera veckor på sig att lösa betalning av räkningen när den kommer.
För mig har inte buffertens storlek så mycket med månadsutgifterna att göra, utan det är mer scenarier av typen ”plötsligt dödsfall i familjen; måste åka till andra sidan jorden genast” som sätter nivån. Men som @Krukvxt är inne på så kan de flesta sådana utgifter enkelt tas på kredit om man bor i Sverige – det är svårt att hitta något fall där en större kontantbuffert faktiskt behövs, givet god ekonomi i övrigt, alltså att man kan betala av krediten när nästa lön kommit eller efter att ha sålt av lite fondandelar.
Lutar åt att jag närmaste tiden nöjer mig med ett obundet typ Moank.Har ju en del ideer som jag kanske inte riktigt orkar vänta med till 2028. Så då blir det en större pott jag har tillgång till hela tiden än 3 st låsta 3 månaders. Lägger det konceptet på is tills vidare för att maximera flexibilitet.
Men känns ändå som ett potentiellt smart upplägg kanske senare.
Tack så hemskt mkt till alla er som bidragit till tråden!!
Ja Moank eller något annat obundet tex Plus1 låter bra. Moank tar upp till 3 dagar att få ut pengarna. Plus1 tar ungefär 1 extra dag att få ut pengarna. Du kan om du vill också välja en del på PRA spar 31 dagars bundet på 2,65% ränta som automatiskt återinvesteras till ett nytt 31 dagars konto. När du väl behöver de pengarna tar du bara bort återinvesteringen och får då pengarna utbetalda till ditt förvalda konto.
Jag är av precis samma uppfattning. Jag har 3 månaders utgifter på “vanligt” sparkonto och resten i globalfonder. Jag är i uppbyggnadsfasen. Är man i uttagsfasen kanske man inte har närmre 100% på marknaden utan en större del på räntekonton för att minska på risk och volatilitet. Under uttagsfasen är då beloppet sannolikt betydligt större och därmed spelar sparräntan större roll.
Jag såg att klarna erbjuder 2.5% rta året ut på konto med fria uttag. Sista dag att öppna är idag 30/9. Valde öppna ett där , jag har ju redan appen. Sen går deras ränta sannolikt ner från 1/1 men då kan jag flytta pengarna. Gott om tid att hinna tänka ut vart dom ska till dess.
jag kör bara nischbanker, fyller dem upp till statliga insättningsgarantin och sen börjar på ny kula hos annan. Både som spar, men då jag har 2.19% i bolån och 2.85% fastränta, så amorterar jag såklart ingenting, utan fyller fasträntekontona sålänge detta delta fortfarande finns. Gör att jag behåller likviditet + tjänar pengar på kuppen
Ja vet inte om det är en lysande affär…Har du räknat med att det är 30% skatt på räntan som man får på sparkontot+att inflationen plockar resten och lite till.
inflationen äter väl upp lånesumman på samma sätt så det är väl rimligen ett nollsummespel
För mig är det buffert det handlar om, eller pengar jag ändå ska elda upp inom ett år eller 2 på olika projekt som jag inte kan låta bli. För oroligt lagd att ha de pengarna på ISK. Så för mig behöver det nu iaf bara slå 0 ränte konto och ha fria uttag.
Absolut! Jag ligger med buffert på sparkonto också ![]()
Men fylla sparkonton med flera miljoner på lång sikt ser jag som en mindre lyckad strategi.
Ränteinkomst och ränteutgift kvittas först, innan det räknas skatt på överskott av kapital. Man betalar alltså bara skatt på mellanskillnaden (Delta). Så visst är det ett bra sätt att vara likvid om räntan på bolån är lägre än intäktsräntan på sparkonto. ![]()
Flera ”fasräntekonton” går att låsa upp/ta ut mot en straffavgift på 1-2% på det man tar ut. Så pratar vi om verklig ”nöd-buffert” så funkar de oavsett om de råkar vara låst när behovet uppstår.
Är buffert mer för att hantera svängningar i oregelbundna ”normala” kostnader så är det ju bättre rulla flera fasträntekonton.
Ett fett ISK med aktiefonder är också en buffert. ![]()
![]()
Tycker grundidén för tråden är tilltalande. Det psykologiska som kommer med att det är bundet är egentligen hela grejen. Man får verkligen tänka till om det är nödläge eller ej innan uttag. Och som Skogis skriver, är det en uttagsavgift är det inte hela världen. Blir liksom en kostnad för att man måste. Skönt-ont.
För transparensens skull har jag hela mitt ränteben på vanliga nischbankskonton med rörlig sparränta och fria uttag. Har inte riktigt velat binda då räntorna verkar sakta krypa uppåt.
När det gäller valet mellan olika bindningstider, inkl rörligt, kan det hjälpa att göra förenklade jämförelser mellan närliggande alternativ. Exempelvis mellan dagens maximala räntor på 2,52% rörligt eller 3,05% 3-månaders.
För att rörligt ska löna sig de kommande 3 månaderna, jämfört med fasträntekontot på 3 månader, behöver man räkna med att en jämnt stigande rörlig sparränta ligger på ca 3,55% eller högre vid årsskiftet, dvs en ökning på minst ca 1 procentenhet från idag.
Själv tror jag inte detta utan prioriterar därför bindning i 3 mån framför rörligt.
Edit: Man kan också med fördel jämföra erbjudna sparräntor med motsvarande låneräntor och inflationssiffror ( se t ex Vilket sparkonto är bäst just nu? - Nr 1553 av Kanske ).