Nedan följer en intressant artikel i Dagens industri idag.
Jag har frågor om några uttalanden i artikeln, nämligen följande:
-
“Om ränteuppgången drivs av stigande inflationsförväntningar samtidigt som Fed insisterar på oförändrade stimulanser, kommer realräntor att backa och i slutänden agera stöd för börsen.”
Vad är logiken i det? Varför backar realränta om Fed insisterar på oförändrade stimulanser? -
“Störst risk är att ett duvaktigt Fed tappar kontrollen över inflationsuppgången och marknadsräntorna drar iväg när en överstimulerad återhämtning går mot överhettning.”
Vad menas med att Fed tappar kontroll över inflationsuppgång? Varför drar marknadsräntorna i så fall iväg? Hur hänger marknadsräntorna ihop med Feds räntebesked? Vad är marknadsränta o vad finns det
Inflationsoron kvarstår efter räntebeskedet – ”Fed förblir för mjuk för länge”
Den amerikanska centralbanken står fast vid sin mjuka linje. Men marknaden kan inte riktigt släppa oron för att inflationen ska förstöra kalaset.
”Det är ett vågspel”, säger Shamik Dhar, chefsekonom på BNY Mellon.
Nils Åkesson
Publicerad: 18 mars 2021, 19:21
Foto:Al Drago
Fedchefen Jerome Powell målade i samband med onsdagskvällens räntebesked upp den bästa av världar där USA-ekonomin tar ordentlig fart och nya jobb väller in, men inflationen stiger måttligt och centralbanken höjer räntan tidigast 2023.
Shamik Dhar, chefsekonom på amerikanska förvaltarjätten BNY Mellon Investment Management, med bakgrund på centralbanken Bank of England, ger Fed 40 procents chans att få rätt. Det är chefsekonomens huvudscenario, men det kantas av stora risker.
Han räknar med fortsatt klättrande långräntor och nervösa börser i närtid, men inte mer än vad ekonomin och marknaderna kan hacka i sig.
”Jag blir inte överraskad om USA:s tioårsränta stigit till 2,1-2,2 procent innan året är slut.”
”På kort sikt tror jag det orsakar mer volatilitet, men på lite längre sikt kan aktiemarknaden fortsätta att gå bra. Om ränteuppgången drivs av stigande inflationsförväntningar samtidigt som Fed insisterar på oförändrade stimulanser, kommer realräntor att backa och i slutänden agera stöd för börsen.”
Shamik Dhar tecknar två riskscenarier som kan sabotera festen.
Störst risk är att ett duvaktigt Fed tappar kontrollen över inflationsuppgången och marknadsräntorna drar iväg när en överstimulerad återhämtning går mot överhettning. Det scenariot har omkring 30 procents sannolikhet, enligt BNY Mellon och beskrivs i varningarna från tunga stjärnekonomer som Larry Summers.
En andra risk är att Fed bundit sig för hårt vid låga räntor länge trots väldigt osäkra utsikter och tvingas till en U-sväng mot tidiga räntehöjningar redan 2022, och utlöser ett börsras. Scenariot ger eko av förre engelske centralbankschefen Mervyn Kings varningar och har 15 procents sannolikhet enligt BNY Mellon, men blir mer troligt om inflationen börjar överraska på uppsidan.
”Sammanvägt ligger Feds linje förmodligen fast, men det finns en betydande risk för högre inflation och därmed för högre marknadsräntor och i slutänden för tidigarelagda räntehöjningar”, säger Shamik Dhar.
Först nu prövas den amerikanska centralbankens nya hållning i praktiken, att vänta in inflationsuppgångar i stället för att bromsa i förväg. Det är ett historiskt skifte som höjer insatserna och ökar utrymmet för snedsteg, konstaterar Shamik Dhar.
”Det är ett vågspel. Personligen har jag för första gången börjat oroa mig för inflation efter att i 20 år ha oroat mig betydligt mer för deflation.”
Bill Callahan, investeringsstrateg på brittiska tillgångsförvaltaren Schroeder, räknar med att USA:s tioårsränta nått över 2 procent mot slutet av 2021, och att amerikansk inflation då närmar sig 3 procent. Trots det spår han att Fed lämnar både tillgångsköp och styrränta oförändrade till 2023.
”Jag tror att policymisstaget i den här cykeln blir att Fed förblir för mjuk för länge, snarare än att de stramar åt för tidigt.”
Han ser därmed liten risk för att Fed plötsligt skiftar i hökaktig riktning och knäcker börsen. Utvecklingen fortsätter att driva sektorrotationen bort från högt uppdrivna tillväxtaktier, anser han.
”Högre tillväxt och inflation driver upp räntor. Det slår mest dyra tillväxtbolag. Billigare aktier i värdesektorer som energi, råvaror, verkstad och särskilt banker kan gå bra i den här miljön och de är underköpta globalt.”