De olika hinkarna och fyra-hinkar-principen | Total Make Over 2021? đŸ€”

Efter att ha tĂ€nkt lĂ€nge och skissat en hel del sĂ„ har jag bestĂ€mt mig för att fortsĂ€tta med metoden med fyra hinkar 2021, men nĂ„got anpassad, enkelt beskrivet sĂ„ har jag delat upp “Lekhinken” i tvĂ„ delar - En aktiv del och en del för spekulationer.

  • Aktiva - Endast aktivt förvaltade fonder. Denna portfölj fĂ„r inte överstiga 10% av högrisk-portföljen. Efter att ha lyssnat pĂ„ intervjuer med bĂ„de Eric Strand och Andreas och Henrik frĂ„n Coeli sĂ„ blev jag lite intresserade av att lĂ€sa mer ifall det kan finnas nĂ„got sĂ€rskilt vĂ€rde i aktiv förvaltning. Det som fick mig bestĂ€mma mig för att lĂ€gga in en del i aktiv förvaltning var nĂ„gra av de artiklarna som delats i forumet de senaste dagarna. Ser det helt enkelt som en diversifiering, en diversifiering mellan olika typer av förvaltning - men till max 10%.

  • Spekulationer - Enskilda aktier, ofta kortsiktigt (timmar/dagar). MĂ„let Ă€r att hetsa kollegor, jaga 10-baggern, och förhoppningsvis lĂ€ra sig av sina misstag. HĂ€r har jag ett fast belopp som Ă€r vĂ€ldigt lĂ„gt men som rĂ€cker mer Ă€n vĂ€l för att fĂ„ ut det jag Ă€r ute efter. Man kan kanske tĂ€nka sig att ha 1% av högriskhinken / 10% av den aktiva.

SÄ fyra hinkar blev fem. För mig kommer det hjÀlpa mig att hÄlla isÀr investeringarna i strategin. Vet att mÄnga tycker det hÀr Àr krÄngligt och dÄ behöver man inte gör det.

1 gillning

Gillar ocksÄ detta tÀnk. Föreslog liknande förra Äret :slight_smile:

Inom varje tillgĂ„ngslag skulle det kunna finnas en “enkel” variant “balanserad” variant sĂ„ att det tĂ€cker olika mĂ„nadsspar. Ex:

RT Aktier:
60 % LÀnsförsÀkringar Global / Avanza Global
10 % LÀnsförsÀkringar TillvÀxtmarknad / Avanza Emerging Markets
10 % Handelsbanken Global SmÄbolag
20 % PLUS Sverige Allabolag

RT Aktier Enkel:
100% SPP Global Aktiefond

Hej allihopa, hÀlsning frÄn Finland! Vilken bra diskussion som pÄgÄr hÀr!

I Finland har vi inget ISK, sĂ„ vi mĂ„ste vara kreativa med ombalanseringen för att undvika skatteeffekter och helt Ă€rligt, ofta skippar vi bara den delen. Och det kan vara helt okej! LĂ„t mig resonera lite grann runt detta


Jag tror att alla bör börja - och sluta - med en nĂ„n slags “mellanriskstrategi”, dvs 50-65% aktier och 35-50% rĂ€ntor. Det spelar ingen roll om det handlar om 1.000kr eller 1.000.000kr - eller ska man mĂ„nadspara eller investera allt pĂ„ en gĂ„ng. I början ska man vara försiktig, för att jag tror att det Ă€r ofta just efter man har lagt in pengarna man Ă€r orolig och rĂ€dd för ett börsras. NĂ€r man har haft sina pengar pĂ„ börsen i mĂ„nga Ă„r gör det mindre ont att intrĂ€ffa raset.

AlltsÄ, börja alltid med 35-50% rÀntor (i nulÀget nischbanksparkonto) och 50-65% aktiefonder.

NĂ€sta steg Ă€r enkel: gör ingenting och/eller fortsĂ€tta mĂ„nadspara pĂ„ detta viset. Efter tio Ă„r har du en mer aggressiv portfölj (typ 70/30) som fortsĂ€tter att vĂ€xa och samtidigt har du samlat in en hel del kontanter som ger dig trygg. Och det Ă€r helt okej att ha kontanter!!! Som Jared Dillian alltid sĂ€ger, kontanter Ă€r viktigt för att leva stressfritt liv, oberoende pĂ„ vad som hĂ€nder pĂ„ börsen! Naturligtvis kan man investera sin rĂ€ntedel i obligationer nĂ€r deras rĂ€ntor Ă€r tillbaka pĂ„ “friska nivĂ„er”. Försiktiga hedgefonder kan ocksĂ„ vara ett alternativ.

Men som sagt, man ska inte ombalansera - lĂ„t rĂ€nta-pĂ„-rĂ€nta göra dess jobb ordentligt! Och lĂ„t dina best-performing fonder göra en skillnad. NĂ€r du hittat en fond som rockar 12% Ă„rlig avkastning i tio Ă„r, kommer det vara fantastiskt! Ombalansera endast ifall aktiedelen sjunker pga börsfallet under den ursprungliga allokeringen, dvs ta pengar frĂ„n kontantdelen och köpa aktiefonder dĂ„ (borde inte hĂ€nda efter första 5-7 Ă„ren). Man ska inte ombalansera innan det Ă€r 1-3 Ă„r till ett viktigt mĂ„l, t.ex. pension eller FIRE. DĂ„ ombalanserar man alla sina investeringar tillbaks till “mellanrisk” - 50/50, 60/40 eller vad vill man köra framöver. Och i den allokeringen ska man stanna - som herr Bolmeson sĂ€ger: stay rich.

Enkelt, eller hur? Och baserad pĂ„ detta, vĂ„gar jag sĂ€ga att man behover ingen “mellanriskhink” per se, utan man börjar dĂ€rifrĂ„n och hamnar en dag tillbaka dit. Jag Ă€r ocksĂ„ ganska skeptisk mot lekhinken. Man kan leka med sina dyra prylar, inte med sina investeringar.

RÀnte- och aktiedelarna bör ocksÄ vara superenkla, mina förslag Àr följande:

RĂ€ntedel

  • 75-100% sparkonto
  • (0-25% försiktiga hedgefonder)
  • (obligationer nĂ€r det Ă€r dags igen
)

Aktiedel

  • 60% global index, typ SPP Global
  • 20% small cap
  • 20% fritt val (t.ex. faktorinvesteringar, megatrender)

Just my two eurocents here


Ha det gott!
//Jay

7 gillningar

Aen: Vad Àr problemet med Lysas rÀntor?

Lysa och andra fondrobottar samt mÄnga blandfonder Àr idag tvungna att ta mer risk med sina rÀntedelar. Statsobligationerna ger ingenting sÄ fonderna har mycket mera exponering mot företagslÄn inkl. sk high yields. Som vi kunde se i vÄras gav dom ingen skydd mot börsras.

Ifall inflationen stiger och konjukturen förstÀrks kommer marknadsrÀntorna ocksÄ bli högre => rÀntefonderna kommer att sjunka i pris.

“Försiktiga” fondrobot- och blandfondinvesteringar kan faktiskt vara ganska riskfulla under nĂ€sta Ă„ren. Stigande rĂ€ntor brukar ocksĂ„ leda till sjunkning av riskpremier för aktier, dvs blandfonders aktie- och rĂ€ntedelar kan bĂ€gge tappa i vĂ€rde nĂ€r rĂ€ntorna stiger. Det Ă€r precis dĂ€rför mĂ„nga hĂ€r pratar om sk barbell-strategier (sparkonto-----------aktier).

Tack sÄ mycket för en vÀldigt intressant diskussion hÀr. Jag skulle vilja föreslÄ en nÄgot annorlunda approach:

  • en hink för bufferten
  • en hink för passivt fondsparande (80% aktiefonder, 10% rĂ€ntor och 10% guld)
  • en hink för inköp av aktier med en buy-and-hold strategi. HĂ€r fĂ„r man skapa en bruttolista pĂ„ 40 bolag, analysera dessa och sedan vĂ€lja ut 7-8 stycken som man Ă€mnar behĂ„lla över lĂ„ng tid.

Detta sparande skulle krÀva lite mer tid och kunskap, men man skulle nog kunna höja avkastningen. Fondsparandet borde ge 8% och buy-and-hold delen borde kunna ge kring 15%

Beroende pÄ hur sÀker man kÀnner sig med sin aktieanalys kan man ju dÄ bestÀmma vilken andel av sparandet som hamnar i varje hink.

Jag funderar pÄ att anvÀnda den hÀr strategin för mitt sparande framöver sÄ vore vÀldigt tacksam för kommentarer.

2 gillningar

Ett inlÀgg delades upp till ett nytt Àmne: RejÀlt omtag pÄ de fyra-hinkarna inför nÀsta fas i livet - Uttagsfasen

Först, jag mĂ„ste sĂ€ga att det gör lite ont att kritisera Bolmeson’s Ă„sikter hĂ€r - jag Ă€lskar det ni gör och verkligen uppskattar det! Chapeau! Kudos! You’re the best! Verkligen.

Men samtidigt tycker jag att nÄgra grejer ni pratar om kan vara lite komplicerade för mÄnga - t.ex. hinkarna, jag har pratat om dom till mina kompisar och dom tycker att det Àr lite klurigt. SjÀlv tycker jag att det Àr en fantastisk model, men ska sjÀlv köra nÄt sÄnt nÀrmare min pensionering.

LÄt oss tÀnka pÄ en million spÀnn / 100tEUR fördelade pÄ olika sÀtt.

Hinkstrategi, Ă„rlig ombalansering:

  • Buffert 1Ă„r 100tkr
  • Mellanrisk 4Ă„r 60/40 400tkr
  • Högrisk 90/10 500tkr

Min dumma finnjĂ€velstrategi - börja med 70/30, lĂ„t fonderna “glida”, ombalansera endast om börsen rasar:

  • Buffert 30tEUR
  • Aktiefonder 70tEUR

I bĂ€gge modeller har man ca 300tkr / 30tEUR i konto/rĂ€nteplaceringar, dvs tre Ă„rs kostnader minus sĂ€kra inkomster. Samt har man ca 700tkr / 70tEUR placerat i aktiefonder. Det kĂ€nns ganska tryggt att ha sĂ„n summa som sĂ€kra pengar, sĂ„ varför borde jag bromsa utvecklingen av mina aktieplaceringar framöver? Om börsen kraschar 40% nĂ„n dag, kommer det de facto ha samma effekt pĂ„ bĂ€gge strategier, men tills den dag har min dumma obalanserade portfölj troligtvist vuxit mera. Och jag har mina rĂ€nteplaceringar/kontanter kvar fortfarande - naturligtvis ska jag ombalansera “uppĂ„t” dĂ„ om jag kan. Och med mĂ„nadsparandet kan man “ombalansera” lite hela tiden.

Man bör inte investera 100% i aktier, det Ă€r vi eniga om. Man mĂ„ste ha kontanter, rĂ€nteplaceringar och kanske tom hedgestrategier som guld. Men jag tycker att man ska hellre ha en rejĂ€l safe position och vara aggressiv med resten Ă€n att vara lite “mellanmjölk” med majoriteten av sina investeringar.

Jag gillar David Stein’s (Money for the rest of us) idĂ© om “Adaptive Asset Garden”, dvs man bör vara vĂ€ldigt diversifierad men genom tiderna finns det ingen optimal fördeling mellan olika tillgĂ„ngslag.

3 gillningar

Jag uppfattade att denna trÄd handlade om ombalansering inom en portfölj (hink) till följd av marknadsutveckling.
Ombalansering mellan hinkar tÀnker jag att man gör nÀr egen livssituation eller sparhorisont Àndras. PlanmÀssigt en gÄng per Är, men möjligen dÀr emellan om nÄgot ovÀntat hÀnder i livet.

1 gillning

Javisst, Jörgen, men min egentliga frÄga i hela detta Àr faktiskt: bör majoriteten av oss köra olika hinkar? Jag vill skaka denna fantastiska community lite grann.

Modellen Àr fantastisk. Strukturen och processen runt den Àr grym och genomtÀnkt. Det finns massor av folk hÀr som har fina Äsikter och kunskaper om den. Men jag Àr lite rÀdd för att den Àr inte den rÀtta grejen för mÄnga. Att ni gör en fel grej pÄ rÀtt sÀtt. Ofta Àr det bÀttre att göra rÀtt grej pÄ ett ooptimalt sÀtt.

Min Äsikt Àr att hinkstrategi med Ärliga ombalanseringar Àr en fin model för dom som har pensionerat sig eller har nÄtt sitt mÄl att vara ekonomiskt oberoende. Men Àr den rÀtta saken för en medelsvensson eller finnjÀvel som har 20-30Är för att spara, investera och ackumulera rÀnta-pÄ-rÀnta? Jag vet inte.

@janbolmeson Om du har fĂ„tt lite “tankespjĂ€rn” om detta, det vore fantastiskt om du skulle resonera lite grann pĂ„ detta, tom pĂ„ podden? :wink:

Spara som en pessimist, investera som en optimist.

(Och hoppas att mina meddelande Ă€r inte för jobbiga att lĂ€sa - svenska Ă€r inte mitt modersmĂ„l, försöker att hĂ€nga med mitt tredje sprĂ„k
 :smiley: Iaf, tack för fantastiska diskussionerna hittills!)

4 gillningar

Jag tror inte att livet Ă€r sĂ„ enkelt att alla antingen befinner sig i fasen “spara allt man kan för att uppnĂ„ ekonomiskt oberoende eller Ă„tminstone sĂ€tta guldkant pĂ„ pensionen om 20-30 Ă„r” eller “leva pĂ„ pengarna”. Som ung hamnar de flesta förr eller senare i fasen “spara till första/större kontantinsats” och om man dĂ€refter, som jag, har familj och bolĂ„n hamnar man i fasen “spara för framtida drömmar (exv FI, guldkant pĂ„ pensionen, hjĂ€lp till barnens första boende, semesterbostad) och se samtidigt till att det finns buffertar pĂ„ olika tidshorisonter för att sĂ€kra familjens möjlighet att stĂ€lla om vid ovĂ€ntade vĂ€ndningar i livet (exv separation, arbetslöshet, lĂ„ngtidssjukdom, dödsfall)”. I alla dessa faser behöver man ta hĂ€nsyn till sitt eget (och familjens) humankapital (förmĂ„ga att stĂ€lla om, hitta ny försörjning) och livssituation (Ă„taganden, belĂ„ning, barn att sörja för) och dĂ„ tycker jag att de fyra hinkarnas struktur med olika tidshorisonter (som Jan sedan sĂ„ förtrĂ€ffligt kopplat olika investeringsförslag till) Ă€r en utmĂ€rkt mall att stoppa in sina egna siffror i. Resultatet blir sĂ„ klart olika för olika individer och tidpunkter i livet (olika humankapital och livssituation), men processen för att landa i detta resultat anser jag vara generell. SĂ„, jag tror faktiskt att fyra-hinkar-principen Ă€r nĂ„got som lĂ€mpar sig för alla, inklusive “en medelsvensson eller finnjĂ€vel som har 20-30Ă„r för att spara, investera och ackumulera rĂ€nta-pĂ„-rĂ€nta”.

Vad tĂ€nker du skulle vara “rĂ€tt grej pĂ„ ett ooptimalt sĂ€tt” som man borde göra istĂ€llet?

Tja, och tack för dina fina synpunkter, gillar vÄr diskussion! :slight_smile:

Jag har tĂ€nkt mycket pĂ„ detta och helt enkelt tror mer och mer att det rĂ€tta sĂ€ttet i “get-rich fasen” Ă€r att 1) ha en buffert (och mĂ„lsparande för semestrar osv) pĂ„ ett bankkonto, 2) sĂ€tta ett konkret mĂ„l och 3) spara allt annat tillgĂ€ngligt kapital aggressivt i 3-4 st aktiefonder (50-65% vĂ€rldsindex, 35-50% smĂ„- och kvalitetbolag som vĂ€xer). MĂ„nadspara regelbundet sĂ„ mycket du kan, ej ombalansering. Utnyttja volatiliteten och maxa rĂ€nta-pĂ„-rĂ€nta effekten. Detta kommer fortfarande vara det effektivaste och snabbaste sĂ€ttet. Men det kommer att vara skakigt och flesta av oss kan inte palla det. 4) NĂ€r man har nĂ„tt typ tvĂ„ tredjedel av sitt mĂ„l börjar man reducera risken steg för steg och förberedda sig för “stay-rich fasen”. DĂ€r kan hinkprincipen vara ett fantastiskt verktyg.

Vad det gĂ€ller ovĂ€ntade vĂ€ndningar i livet
absolut ska man anpassa sin strategi dĂ„. Men utgĂ„ngspunkten bör vara optimistisk.

Det andra bĂ€sta “ooptimala” alternativet - som passar medelsvensson och medelfinnjĂ€vel bĂ€st, tror jag - Ă€r att göra det samma men med större mĂ€ngd av sĂ€kra tillgĂ„ngar. Det Ă€r okej att sĂ€ga att jag Ă€r rĂ€dd för att förlora pengar pĂ„ marknaden. DĂ„ sparar man mer pĂ„ sparkontot och/eller rĂ€nteinvesteringar för att ha en “buffert plus eller deluxe”. :smiley: Men aktiedelen skulle jag fortfarande investera pĂ„ ett aggressivt, optimistiskt och disciplinerat sĂ€tt.

Jag har ocksÄ funderat en del pÄ detta. Jag har en lösning som Àr en kombination av smÄspararguidens rekommendation och hinkprincipen. För att sÀtta lite sammanhang sÄ Àr jag ocksÄ i get-rich fasen och har i dagslÀget ganska hög inkomst och lÄga utgifter (34 Är, sambo).

Jag har gjort pÄ följande sÀtt. Jag har en buffert i cash som Àr kopplat till min levnadssituation. DÀr har jag tagit hÀnsyn till inkomst, bostadssituation, jobbsituation, kommande större köp osv. Det Àr alltsÄ en bestÀmd summa och inget procentvÀrde av hela mitt kapital.

DĂ€refter har jag en stor “passiv” hink med mina aktiefonder. Dess storlek Ă€r dock begrĂ€nsad av att jag vill ha 10% Guld och 5% lĂ„nga rĂ€ntor (jag kommer antagligen öka lĂ„nga rĂ€ntedelen till 10% eller ta bort den helt). Dessutom tillĂ„ter jag mig ocksĂ„ att ha en lekhink pĂ„ max 10%. Dessa procentsatser berĂ€knar jag pĂ„ hela mitt kapital (dvs. inkl. cash).

Jag pÄstÄr inte att detta Àr bÀttre pÄ nÄgot sÀtt, men jag tycker det blir enklare. Jag vet att jag har tillrÀckligt med cash för de utgifter och risker jag ser de kommande Ären. Om jag behöver ytterligare kapital kan jag sÀlja aktiefonder, guld eller lÄnga rÀntor beroende pÄ hur situationen ser ut. Jag tycker dessutom att det Àr lite svÄrt att sÀtta en exakt tidshorisont pÄ olika sparanden.

Jag antar att @JayR precis som jag Ă€r skatteskyldig i Finland och inte Sverige. Det innebĂ€r ocksĂ„ att varje ombalansering innebĂ€r en skattekostnad (vinstsskatt 30%) som minskar det investerade kapitalet. Även om det sker med ett Ă„rs “fördröjning” genom deklarationen. Det pĂ„verkar förstĂ„s inte alla svenskar som har ISK, men för oss andra Ă€r det en viktig aspekt.

Vi utlÀnningar brukar ju fÄ ett litet kapitel nÀr det Àr dags för Ärets bÀsta fonder och ombalansering. DÀr tror jag det Àr bra att nÀmna att ombalanseringsstrategi för personer med skattehemvist utanför Sverige mÄste utföras med hÀnsyn till gÀllande skatteregler. Men det kanske @janbolmeson redan tÀnkt skriva.

1 gillning

Tack, detsamma!

NĂ€r jag lĂ€ser det du föreslĂ„r ovan tycker jag mig se att strukturen för det med en del buffert och sparmĂ„l och en del aggressivt sparande utan ombalansering mappar vĂ€l mot fyra-hinkar-principen (Buffert-hink + Passiva hinken). NĂ€r du sedan Ă€ven nĂ€mner “buffert plus eller deluxe” med “mer pĂ„ sparkontot och/eller rĂ€nteinvesteringar” för att ha en “större mĂ€ngd av sĂ€kra tillgĂ„ngar” tycker jag mig Ă€ven se en Mellanriskhink.

Genom att tillĂ€mpa fyra-hinkar-principen skulle jag absolut i en viss livssituation kunna komma fram till precis det du beskriver som bra för “get-rich fasen”. DĂ„ utgĂ„r jag frĂ„n att jag bara har mig sjĂ€lv att sörja för, inga barn eller övrig familj som Ă€r beroende av min ekonomi. Med andra ord lĂ€tt att “börja om” pĂ„ ny nivĂ„ om nĂ„got ovĂ€ntat skulle intrĂ€ffa. LĂ„g sannolikhet för lĂ„ngtidssjukdom eller arbetslöshet.
FrÄgan Àr dock hur landar du storleken pÄ buffert och förstÄelse för vilka risker du tar utan att anvÀnda fyra-hinkar-principen och den process som den pÄbjuder?

I ditt andra scenario ser jag fyra-hinkar-principen Ă€nnu starkare. HĂ€r tror jag vi trĂ€ffar en majoritet av medelsvenssons, inklusive mig sjĂ€lv. Fortfarande ett stort behov av att fĂ„ igĂ„ng en “pengamaskin” pĂ„ allvar, men samtidigt ocksĂ„ ansvar för familj med barn, bolĂ„n, etc som vid en ovĂ€ntad negativ hĂ€ndelse (arbetslöshet, lĂ„ngtidssjuk, dödsfall) riskerar att över en natt förflytta mig och familjen frĂ„n “get-rich” till “stay-rich”, eller snarare “find a new balance”. Alla har olika behov av omstĂ€llningstid, men jag tror inte att det Ă€r ovanligt att rĂ€kna pĂ„ 4-5 Ă„r för en ordnad omstĂ€llning. Barn ska hinna bli större innan huset kan sĂ€ljas, nĂ„gon ny utbildning krĂ€vs, etc. I detta scenario ser jag att Mellanriskhinkens tidshorisont 4-10 Ă„r hjĂ€lper till att pĂ„minna om att tĂ€nka strategin till slut.
Hur fĂ„r man annars stöd att hitta storleken pĂ„ sin “buffert plus eller deluxe”?

Jag tycker ocksÄ att Mellanriskhinkens portföljförslag (RikaTillsammans-portföljen eller Lysa 60/40) Àr bra. HÀr har jag en buffert som jag vet inte kommer att anvÀndas de nÀrmaste Ären, men som jag heller inte tryggt kan vara utan pÄ lÀngre sikt. Den ska kunna tas i ansprÄk pÄ ett par Ärs sikt (Ätminstone överföras till 100% bankkonto), men samtidigt vill jag att den ska vara inflationsskyddad och helst vÀxa nÄgot eftersom den förhoppningsvis blir liggande dÀr för alltid.

Jag skulle sĂ€ga att den stora skillnaden mellan det du beskriver och det jag anvĂ€nder Ă€r hur portföljen i “pengamaskinen”, Passiva hinken, ser ut och hanteras. Du föresprĂ„kar 100% aktier och ingen ombalansering medan jag som Ă€r nybörjare har valt att följa Jans modellportföljer med en del guld och rĂ€ntor ocksĂ„ och ombalansering.

Tycker du att jag gör för mycket vÄld pÄ den modell du föreslÄr? Missar jag nÄgon viktig skillnad?

Verkar som att vi haft liknande tankar pÄ 2 olika trÄdar, jag joina denna diskussion istÀllet för min trÄd.

Hej, jag sitter och funderar mycket pÄ hinkar hit och dit o inser att det blir en vÀldigt fragmenterad vy med flera ISK som i slutÀndan investeras i samma eller liknande fonder baserat pÄ tidshorisonten.
Sedan fÄr varje portfölj ett sparkonto som en del kontanter lÀggs in i. Det hela han resultera i 4 ISK och 4 olika sparkonton.

Inget fel i det i sig men jag undrar ifall det gÄr att anvÀnds sig av filosofin som bloggen lutar sig mot med att se ens investeringar som en helhet.

Pensionspengar kan hÄllas separat dÄ de ofta Àr inlÄsta i lösningen vi som konsumenter intet rÄr pÄ.
Övriga skulle kunna investeras pĂ„ ett sĂ€tt som stĂ€rker helheten. Dock Ă€r jag sjĂ€lv inte tillrĂ€ckligt bra pĂ„ Excel för att fĂ„ ihop en bra mall dĂ€r man kan tanka in dessa siffror för att fĂ„ fram en ungefĂ€rlig riktlinje till investering.

TÀnker mig indata som lön, vÀrde pÄ tillgÄngar (ie bostadsrÀtt) Älder, förvÀntad tidshorisont osv med utdata i stil med x% rÀntor, aktier, cash osv. PÄ sÄ sÀtt kan jag sedan vÀlja Robot, ISK aktier, konto och ISK rÀntor för hela min ekonomi.

Jag kanske krÄnglar till det hÀr men hinkar filosofin tycker jag diversifierar en investeringsportfölj lite för mycket. Speciellt ifall den som följer strategin inte har sÄ mycket pengar att investera.

Jag tĂ€nker att vi behöver definiera begrepp för att komma vidare i diskussionen. Just ordet “portfölj” tycker jag Ă€r ett ord som omfattar vĂ€ldigt olika saker beroende pĂ„ vem eller i vilket sammanhang det anvĂ€nds hĂ€r pĂ„ forumet. Jag tycker mig ha sett följande omfattningar av ordet “portfölj”:

  • alla sparade pengar för en person (i citatet hĂ€r ovan).
  • alla investerade pengar, dvs exkl mĂ„lspar och buffert pĂ„ bankkonto.
  • alla pengar i en hink (Ă€ven om den bestĂ„r av bankkonto, ETF:er, fonder, enskilda aktier och fondrobot)
  • pengarna pĂ„ ett ISK-konto

Utöver detta har vi bloggens anvĂ€ndning av ordet i sammanhang “modellportfölj”.

Om vi anvÀnder Fyra-hinkar-principen skulle vi kunna landa i följande begreppsmodell:
“Din totala ekonomi bestĂ„r av fyra hinkar som var och en innehĂ„ller en eller flera portföljer för investering av pengarna i hinken.”
AnvĂ€ndningen av ordet “portfölj” kommer dĂ„ mest att likna den i “modellportfölj” eller möjligen mer generellt uttryckt “en sammanhĂ„llen mĂ€ngd placeringar med ett specifikt syfte”. Syftet hĂ€r skulle jag sĂ€ga oftast Ă€r att uppnĂ„ en viss genomsnittlig avkastning till en viss riks, men skulle Ă€ven kunna vara med tillĂ€gg om vad pengarna ska anvĂ€ndas till (exv kontantinsats, pension, etc).

Baserat pĂ„ mitt försök till definition ovan tror jag att det bĂ€sta sĂ€ttet att se en helhet Ă€r att anvĂ€nda Excel för att beskriva sin “totala ekonomi” och dess “fyra hinkar” samt peka ut de “portföljer” som hinkarnas pengar Ă€r investerade i. Att gĂ„ Ă„t motsatt hĂ„ll och istĂ€llet lĂ„ta Excel-filen hĂ„lla reda pĂ„ summan av pengarna i en portfölj som tillhör en viss hink och hur denna portfölj ska vara sammansatt och eventuellt ombalanseras utifrĂ„n förĂ€ndringar i hinkar och marknaden tror jag Ă€r mycket mera komplicerat. Som den systemutvecklare jag Ă€r ser jag det dock inte som olösbart. TvĂ€rtom Ă€r det ett logiskt lösbart problem, men jag skulle anvĂ€nda ett annat verktyg Ă€n Excel för att realisera det.

Med detta sagt ser jag inte problemet med att ha mina investeringar spridda över ett antal olika portföljer just eftersom jag har en Excel med mina fyra hinkar som hÄller samma helhetsbilden. I och för sig med lite manuellt jobb (i mitt fall ca 15-30 minuter) i en mÄnadsvis avstÀmning. Ur ett ekonomiskt perspektiv ges samma avkastning om jag Àger en fond i tre olika ISK:er eller om jag har allt pÄ samma konto. Enda avvikelsen Àr vissa bankkonton som kan erbjuda en högre rÀnta vid större insatt kapital. I mitt fall har jag dÀrför ett enda bankkonto för alla lÄngsiktiga (mer Àn en mÄnad) bankmedel och fördelar ut behÄllning och intjÀnade rÀntor i excelarket. Med just bankkonto Àr det en enkel berÀkning, tillskillnad frÄn ett ISK som kan innehÄlla mÄnga olika tillgÄngar.

SÄllar mig till gÀnget som tycker hink-principen kÀnns alldeles för krÄnglig. Men har för mig att jag lÀste nÄnstans att Jan skulle uppdatera den pÄ nÄgot vis :thinking:

SjÀlv kör jag all-in, varje krona ska jobba och jag har ingen buffert. AnvÀnder istÀllet kreditkort -> kontokredit -> vÀrdepappersbelÄning (i den ordningen) om ovÀntat pengabehov uppstÄr.

Jag resonerar att vÀldigt mÄnga inte har nÄgon buffert eller ens marginaler och ÀndÄ klarar sig alldeles utmÀrkt. Om de stöter pÄ ekonomiska bekymmer (arbetslöshet, sjukdom etc), kommer de bli hemlösa? Nej. Kommer barnen gÄ hungriga? Nope. Kommer de behöva sÀlja bilen? Antagligen inte det heller. SÄ risk-reward-förhÄllandet hÀr Àr skevt för mig.

Först och frÀmst tack för en fantastisk diskussion. Jag Àlskar thoughtful disagreement. Dock efter att ha lÀst trÄden sÄ förstÄr jag egentligen inte riktigt vad invÀndningen Àr. :thinking:

Jag tycker att absolut att den Àr det. :grin:

Jag tror att det Àr hÀr som jag har varit otydlig. Det Àr inte sÄ hÀr Fyra-hinkar-principen Àr tÀnkt att anvÀndas. Fyra-hinkar-principen ska anvÀndas pÄ HELA ekonomin inklusive alla tillgÄngar. Jag har förtydligat det i den andra trÄden. Se nedan. De flesta kommer att fylla upp sin mellanriskhink med sitt boende. SÄ i fallet ovan - givet att ett boende finns - sÄ skulle det kanske varit:

  • Buffert: 100 tkr
  • Mellanrisk: 100 tkr (fritt kapital)
  • Högrisk: 800 tkr

HÀnger du med pÄ hur jag menar? Jag har förtydligat det överst i trÄden i tabellen.

@jorander har tvÄ bra inlÀgg om berÀkning av hinkarna:

2 gillningar

For what it is worth 
 Ledsen, men jag Ă€r tveksam till de 4 hinkarna. Skrev om det i en annan trĂ„d. Förvisso utifrĂ„n perspektivet att vi snart ska börja leva av pengarna, men ju lĂ€ngre jag tĂ€nker pĂ„ det sĂ„ hade jag nog gjort som nedan Ă€ven om vi hade mĂ„nga sparĂ„r kvar.

För mig blir det oöverskÄdligt i praktiken nÀr hinkar Àr lite utspridda pÄ olika stÀllen.

2 gillningar

Jag har full respekt för det och, det tÄl att upprepas, fyra-hinkar-principen Àr inte nÄgon naturlag som alla ska eller ens bör följa. Mig veterligen Àr det bÀsta och mest solida verktyget som jag har kommit pÄ som tar hÀnsyn till vÀldigt mÄnga faktorer och faktiskt fungerar oavsett fas i livet.

Men det krĂ€ver att man förstĂ„r den och kan “projicera” ner den pĂ„ den fasen som man Ă€r i. Utmaningen Ă€r hur man kan förenkla det. NĂ„got jag lutar mer och mer Ă„t Ă€r att göra nĂ„gra typexempel för hur man anvĂ€nde ramverket i olika faser. För komplexiteten med olika konton, tjĂ€nstepensioner, företag etc kommer man Ă€ndĂ„ inte frĂ„n.

I sin enklaste form Àr ju Fyra-hinkar-principen de facto:

  • Avanza Sparkonto+
  • Ett ISK för en 60/40-portfölj
  • Ett ISK för en 100/0-portfölj

DĂ€r man till och med skulle kunnat skippa 60/40-delen.

Med det sagt, jag tar gÀrna förslag pÄ hur man kan förenkla eller göra det annorlunda. Jag Àr ju inte gift med modellen. :joy:

3 gillningar

Det hÀr Àr svÄrt och vÀldigt indivuellt hur man vill göra. Jag tÀnkte dÀrför ge exempel hur jag gjort och hur min sambo gjort.

Jag har en portfölj för allt, inklusive bostad och pension. Jag har skrivit ner allt i ett excelark som jag tar backup pÄ med jÀmna mellanrum, bÄde pÄ extern hÄrddisk och via mail. HÀr har jag samlat hela min ekonomi och jag har satt upp allt i en 60/40 portfölj enligt detta inlÀgg:

Denna funkar för mig och eventuellt personer som gillar att hÄlla pÄ med excel och ha en överblick över hela sin ekonomi pÄ ett stÀlle.

Min sambo dÀremot har jag hjÀlpt sÀtta upp ett mÄnadssparande för barnen dÀr hon mÄnadssparar 100 kr/mÄnad till varje barn barn i LF global indexnÀra. DÄ summan Àr sÄ liten och konsekvenserna för en nedgÄng precis i slutet Àr sÄ smÄ anser jag det inte vÀrt att lÀgga ner mera tid pÄ detta Àn sÄ.
För hennes privata del i pensionen har jag hjÀlpt henne sÀtta upp ett mÄnadssparande dÀr hon sparar 500 kr/mÄnad i Avanza Global och 500 kr/mÄnad i Spiltan Aktiefond investmentbolag. DÄ hon hatar allt vad banker heter sÄ behöver jag pÄminna henne om att logga in en gÄng per Är, och hon vill inte röra sina investeringar, knappt ens om jag föreslÄr att hon ska byta. Hon Àr med andra ord perfekt för en högrisk portfölj.

Hennes tjĂ€nstepension har jag hjĂ€lpt henne att Ă€ndra sĂ„ att det Ă€r mest globala fonder och sĂ„ stor andel aktier som möjligt. Även hĂ€r Ă€r hon en “perfekt” investerare sĂ„ hög risk = bra.

Sedan har hon en buffert i en nischbank (Marginalen i detta fall) och en mindre summa i sin vanliga bank (Swedbank) som hon anvÀnder varje mÄnad för att betala rÀkningar. Vid resor, reparationer osv. anvÀnder hon bufferten.

HĂ€r ovan finns 2 i mina ögon extremfall, dĂ€r den metod jag anvĂ€nder kan vara onödigt komplex för mĂ„nga (men Ă€r den mera komplex Ă€n 4 hinkar?), och den metod min sambo anvĂ€nder funkar jĂ€ttebra för en “investera och glöm” taktik men den Ă€r jĂ€ttelĂ€tt. Dina fyra hinkar Ă€r mera inriktade mot personer som behöver hjĂ€lp att hitta sin risktolerans Ă€r min uppfattning.

2 gillningar