Den höga inflationen, inflationstrycket och riksbanken / Feds agerande

De finner alltid något att skylla på för att slippa ta tag i problemet. När en pandemic ebbar ut dyker ett krig upp vid horisonten. Vad är näst för att hålla liv i medelhavsekonomierna?

Nu kvittar det ju var elen produceras sett till co2 vi har bara en jord, men ska förnybar energi kunna användas måste det ju finnas någon som kan ta emot den vilket vi får genom att kunna sälja till Europa.
Men vi (stor del går till stadskassan) får ju också väldigt gott betalt för det vi säljer vilket helt plötsligt gör att det går att investera i elproduktion.

Sen kanske historiska elpriserna inte varit helt vettigt, i praktiken är de ju sjukt subventionerade i Sverige då elpriset utomlands är såpass mycket högre. Att det faktiskt kostar något ger ju också ett incitament att faktiskt effektivisera saker, bättre isolering, uppgradera värmesystem etc.

Jag som inte är en storförbrukare av el (bor i lägenhet med effektiv uppvärmning) ser ju hur det rinner in pengar i vår gemensamma stadskassa. Sen hoppas jag det går till vettiga saker men det är en helt annan diskussion.

4 gillningar

Det kan jag köpa. Men när en ganska stor del är utländska bolag (Fortum, Statkraft) som tar pengarna så blir jag lite sur.

Det kanske ser konstigt ut, men en av anledningarna till att vi har självständiga centralbanker är ju just eftersom att våra ledande politiker allt som oftast har helt perversa ekonomiska incitament. Allt som Riksbanken kan åstadkomma genom att höja räntan skulle man också i princip kunna åstadkomma genom att t.ex. höja skatterna och sänka de offentliga utgifterna. Men tyvärr så brukar den typen av ingrepp inte vara så poppis bland väljarna.

2 gillningar

“Med inflation minskar värdet på gamla lån, bra!”

Bara om lönerna hänger med.

Om lönerna släpar efter så är det en klen tröst att el, vatten, sophämtning, och alla former av underhåll blivit dyrare.

3 gillningar

Vi har precis/knappt kommit ur en pandemi, och nu effekterna av krig i Europa med koppling till energiförsörjningen. Vad talar för att vi då kommer att kunna få löneökningar som matchar inflationen? Inte mycket faktiskt. Jag tror att vi får räkna med att spara oss igenom detta, alltså lägre monetär standard under några år.

6 gillningar

Utan löneökningar bör prisinflationen lösa sig själv.

1 gillning

Jag tror delvis att delar av “inflationen” beror på att vi i den “moderna” rikare delen av världen blivit “fattigare”. Vi ska nu konkurrera om resurser och varor som exempelvis kineser bara kunde drömma om att kunna köpa för, säg, 50 år sedan. Jag tror tyvärr att vi bara är i lindan av denna västerländska inflation, då en stor mängd människor de senaste decennierna lyfts från U-landsstatus till att bli relativt köpstark. Dagarna då lönerna i väst hade en flerfaldig köpkraft kontra resten av världen är på väg bort. Vet inte om det ligger något i det jag skriver, utan det är mest killgissningar och spekulationer :slight_smile:

2 gillningar

Du har helt rätt och kan till och med byta ut 50 år mot 25 år för det är faktiskt så snabbt det har gått.
Makt och välfärd är på väg österut i en allt snabbare fart.

Vad som hänt är väl att den verkliga ekonomin krympt, förklätt i snällare ord om covid, krig och supply chains.

Mer pengar jagar färre varor.

Kommer verkliga ekonomin igång bör inflationen sakta in. Om inte knallar det väl på.

Enligt en del experter: Om inflationsspöket tagit fart och fortsatt i så pass lång tid att lönekraven ökat så kan vi hamna i en ond spiral där de föder varandra och inte inflationen kan stoppas utan att räntorna höjs kraftigt.

Fast det är ju en ändlig värld. Vad är det man brukar säga, det behövs en handfull jordklot om alla ska kunna åtnjuta västerländsk standard? Någon form av tak i produktion finns trots allt. Mycket insatsråvaror går givetvis att återvinna, men när “förbrukningsråvaror” likt olja och gas börjar efterfrågas/tryta i högre och högre grad blir det värre…

“Fast det är ju en ändlig värld.”

Därom råder delade meningar…

1 gillning

Klart produktionen har ökat, och att fortsätta öka produktionen är knappast flaskhalsen idag - särskilt med all automatisering som finns eller står till buds. Vad jag menar är att tillgången på (billiga) resurser är vad som kan driva inflation.

Eller som Tjocke skrev: Mycket pengar jagar färre varor (givetvis relativt sett och inte i absoluta tal, då troligen både pengamängden och produktionen ökat, men den förra betydligt mer än den senare).

Jag kan i och för sig tycka det känns rimligt att de flesta varor blir dyrare, allt utom i princip bostäder och fordon är i princip gratis - jag menar, en T-shirt för 50 kronor, hur sjukt är egentligen inte det? Jag spekulerar igen, men gissar att en medianlön i Sverige idag kan köpa mer prylar/skräp än någonsin tidigare?

Håller med, men den höga inflationen just nu kanske egentligen inte är relevant i sammanhanget. Endast om den var orsakad av för mycket gas(för låga räntor) skulle en höjning vara en bra idé bara därför. Men nu är ju inflationen ffa pga pandemi och krig, inte för låga räntor.

Om bolåneräntorna går upp med 1% så har många villahushåll några tusen kronor mindre i plånboken varje månad, vilket gör att de handlar mindre. Vilket minskar efterfrågan och därmed kan priserna gå ner.

Det jobbiga är att mycket av det som blir dyrare nu inte är lyxvaror, utan basvaror (såsom mat, el och bränsle). Så man har inte samma incitament att sluta handla.

Problemen är just att det finns för många med mycket pengar och för liten produktion av många varor.

Nej, majoriteten av pengarna som skapats i världen under de senaste 20 åren har inte gått till medelklass-afrikaner. Isället är det rika människor som har blivit ännu rikare. Du ser dem bara inte eftersom du förmodligen inte tillhör topp 0.5%-skiktet.

Enligt Roslingpersonerna så finns inte u-länderna för de har blivit så rika och fått det så bra.

Men om majoritet av pengarna gått till en isolerad klick som är så absurt rik, att mer pengar gör till eller ifrån, så motsäger inte det mitt påstående - att vi vanliga dödliga har fått större “konkurrens” från mer köpstarka grupper i vad som tidigare var tredje världen…?

Om jag inte minns fel så var typ år 2020 en månadslön på 40kSEK topp 1% i världen.

Nästan varenda svensk kvalade in som topp 10% i världen.

Typ top 2,5% vid lön på 40 000.

Man får ganska bra reality check via länken nedan,

2 gillningar