Dödsfall, tråden om ekonomiska praktiska aspekt på kort sikt

Även om man har enskilda konton så ingår väl dessa i dödsboet om någon avlider, samma princip som om man skiljer sig? Eller har jag fel för mig?

Det kan ju tex finnas särkullbarn och allt som ägarna äger är väl gemensamt?

När min mamma dog så spärrades deras gemensamma konto, men tex ett sparkonto som enbart stod i pappas namn togs även upp i boupptäckningen. Han kunde nog plocka ut från det men hade det funnits särkullbarn så hade han nog inte “kommit undan med det”.

1 gillning

Njae, det där stämmer inte. En begravningsgudstjänst med kyrka, präst, vaktmästare och musiker kostar ingenting om du är medlem i Svenska kyrkan (el motsv). Gravsättning kostar ingenting för någon, då det är inkluderat i begravningsavgiften alla betalar.

Men, många tänker in dyrare kista, sten, annons(er), extramusik, begravningskaffe/-middag, transporter av kista/urna längre sträckor etc. Då blir det snabbt mer och detta faktureras normalt av begravningsbyrån. Man kan göra mycket själv också, men då ska man vara bekväm i det och en begravning är också behäftad med många konstiga idéer och frågor som: Vill ni inte unna X detta?

(Ursäkta, men X är död. Det är vi som är kvar som eventuellt unnar oss något.)

2 gillningar

Jo faktiskt men jag menar snikvariant utan begravningsakt dvs bara transporter, enklaste kista, mini annons, kremering och enklaste urnan som sedan sätts i jorden utan något samkväm. Då kan man komma undan med 20 papp typ.

Ska man ha det du listar begravningsakt, samkväm efter, sten, finare kista/urna, lite mer utbroderad annons så landar det nog mer på 50-60 papp.

Ännu mer om man faller för det du säger

Jag har tyvärr varit med och begravt lite för många så jag faller inte för det, åtminstone inte så lätt, trots att begravningsentreprenörer gärna försöker ”trycka på knappar”. Det är helt enkelt en affär och de är säljare, om än en hel del rätt så lyhörda när man markerar.

1 gillning

Nej, faktiskt inte. Men vi pratar om olika saker. Själva gudstjänsten/akten kostar ingenting. Däremot “runtomkringandet” gör. Det mesta av detta är hantering av kvarlevorna. Och japp, 20k är absolut rimligt med billigaste kistan, bårtäcke etc.

Ja, jag har mött mycket av det också. En bitvis närmast äcklig bransch där man tar betalt, gör påslag osv då man vet att i merparten av fallen är det dödsboet som betalar och sörjande släktingar inte funderar så mycket över 10k mer för en kista om man är tre barn som ska ärva t ex.

1 gillning

Nej så är det inte. Jag tror vi menar olika saker.

Dina konton är dina konton och de fryses inte vid ett dödsfall.

Däremot ingår tillgångarna inkl hus mm i dödsboet och sedan regleras arvet i bouppteckning och arvskifte och där kan det bli andra problem mht likviditet för tex en efterlevande som vill leva kvar i huset när särkullbarns ärvt halva huset. Men det finns försäkringar för sådant.

1 gillning

Nej de fryses inte men ingår i dödsboet så ev uttag från dessa kan ju vara vanskligt att göra. Annars hade det ju varit lätt att göra ett särkullbarn arvlös, bara att flytta över alla pengar till den andres konto. Eller?

2 gillningar

Jo-o faktiskt :joy: om man inte är medlem i kyrkan så ingår begravningsgudstjänst inte. Man kan få undantag genom att förhandla med lokala kyrkan. När begravningsbyrån gör det kostar det. Osäker på om svensk kyrkan ska ha en peng av dessa.

Det är ju en del som skatteplanerar, går ur kyrkan men kanske vill ha en borglig begravning, men då ska man nog ta höjd för det.

1 gillning

Exakt så! :slight_smile:

1 gillning

Fast jag skrev ju det. Om man är medlem. Eftersom majoriteten fortfarande är det så ser jag undantagen som just undantag. :slight_smile:

Och ja, man kan “förhandla”, men det är upp till den lokale kyrkoherden att säga ja eller nej. Det handlar då inte om ekonomiska medel utan anledning till att vederbörande inte är medlem. Är det en demenssjuk äldre person som lämnat i minnesdimmorna på ålderns höst så säger man generellt ja. Är det en snål RT-medlem som satsat på crypto vid 25 och inte har nå’n anknytning säger man oftare nej. (Ja, jag överdriver lite för att tydliggöra exemplet.)

Får man ett ja, trots att man inte är medlem så finns det i allmänhet ett fastslaget belopp. På min arbetsplats är det 12k, men detta ska ses över vet jag.

Japp, det är detta ofog man vill stoppa i Svenska kyrkan. Har man inget intresse för organisationen ska man inte begravas där. Detsamma gäller vigslar.

1 gillning

Precis! Men det är lätt att gå ur kyrkan för att spara pengar och en del tänker inte på konsekvenserna. Jag har själv gått ur men är medveten om vad det innebär.

Sen tror jag att svenska kyrkan hade varit betjänt av att lägga upp en ”pay as you go” modell så det är tydligt vad tjänster kostar, så kan folk bestämma sig mer öppet. Tex att få kostnadsinfon när man begär utträde. Det är ju trots att en 80-100 000 som går ur kyrkan vissa år. Vet inte hur stor del av svenska folket som gått ur kyrkan så det blir ju ett reellt problem att hantera för både kyrka och efterlevande.

Hur som helst - vi kan kanske kan enas om att en begravning kostar från 20 kkr med kanske något snitt på 40-60 kkr och uppåt 100 kkr för påkostade sådana.
Sannolikt billigare på landsbygden än i stortstäder.
Eller vad säger du?

1 gillning

Japp. Medhåll även på det du säger tidigare. Transparens är viktigt. Sedan är det många som vill se byggnaderna stå kvar, även om de lämnar samfundet. Det är nog det största problemet idag då varken medlemsavgifterna eller statsbidragen inte räcker. Men det är ju ämne för en annan tråd, någon annanstans. :slight_smile:

2 gillningar

Men det har jag förstått det som att man ändå betalar för. Utträdet är bara att man inte stöttar verksamheten i kyrkan men däremot underhållet av kyrkan. Att bevara historiska byggnader är otroligt viktigt.

Sen tycker jag att kyrkan borde kunna få bättre avkastning på det väldigt stora kapital man har. Ok kanske mycket är bundet i tillgångar som inte ger avkastning utan snarare drar underhållskostnader.

1 gillning

Då har du missförstått det. Det du betalar för är begravningsverksamheten och det gäller kyrkogårdar, vård av dessa, rätten till det egna hålet i marken, murar, gemensamma minnesvårdar vid minneslundar, krematorier och kapell vid dessa etc. Gudstjänstlokalen bekostas inte av dessa pengarna. Sedan betalar vi alla via skattsedeln till antikvariska myndigheter, men det är en liten del av det som bekostar kyrkorenoveringar. Börjar vi sedan prata uppvärmning som inte bara är nå’t som behövs för användandet av lokalen utan också för att takmålningar och annat inte ska förstöras blir det ännu värre.

Här är vi överens. Problemet är som du säger att mycket är låst i saker som inte ger den avkastningen. En del ligger i skog och åkermark och då kommer vården om skapelsen/naturen/miljön med i samtalet. Att investera i konsumtion, oetiska bolag etc är också problematiskt.

Men även med god tillväxt lär inte pengarna växa fort nog. Det är trots allt en förlustbransch då poängen inte är ekonomisk tillväxt.

Men nu är vi way off ämnet. Så vi kan släppa det där.

2 gillningar

Begravningskostnaderna går ju helt klart upp om man inte är medlem i t.ex. Svenska kyrkan, så av den anledningen är ju er diskussion helt klart inom ramen för denna tråd, då det ökar kravet på buffert om man inte är medlem.

Jag vill dock skicka med följande. För mig och många andra handlar inte vårt val om att gå ur Svenska kyrkan om varken snålhet eller tro. Det handlar om ett politiskt ställningstagande där vi försöker markera mot vad Svenska kyrkan har blivit.

Jag kan dock erkänna att detta är orättvist mot den lokala nivån i kyrkan, där fortfarande ganska mycket är bra.

Den intresserade kan läsa mer här

Dags att ta avstånd från 68-kyrkan | Kyrkans Tidning

Johan Sundeen – Wikipedia

Ryktet om 68-kyrkans död är starkt överdrivet

Därmed tycker jag att vi avslutar denna debatt, jag är öppen för att mitt val att gå ur Svenska kyrkan inte är rätt val av strategi. Personligen tycker jag faktumet att det kommer vara upp till en kyrkoherdes godtycke vilken typ av begravning jag kommer att få, är lite jobbigt, men något jag kan leva med. No pain no gain.

Som trådstartare har jag nu kraften att säga: Låt nu inte en fin tråd spåra ur! Ske din vilja, så ock på forumet!

3 gillningar

:joy: nej det ska det inte göra. Det påverkar begravningskostnaden om man är med eller inte i kyrkan och den viktiga pusselbiten är utredd.

Finns nog många fler saker att gå till botten med mht komplexiteten av ett dödsfall i Sverige :slight_smile:

1 gillning

Jag försöker hålla en digital anteckning uppdaterad med uppgifter om var mina pengar finns spridda t.ex lönekonto, sparkonto, isk konton, kf konton, fysiska ädelmetaller i valv utomlands osv.

Min förhoppning är att min fru lyckas hitta denna om jag dör. om vi båda dör samtidigt är det dock värre för familjen.

Har länge undrat över vilka företag/banker som automatiskt blir varse om att jag avlidit, och isåfall vad gör dem åt det? Eller är det meningen att kvarlevande familj och släktingar skall leta runt hos 100-tals företag och fråga om jag var kund hos dem.

2 gillningar

För all del ha den digitalt, men jag skulle löpande skriva ut den på papper och lägga i tex bankfack. Och berätta för din fru och någon anhörig du litar på att den finns.

Har du den på din hårddisk så kan datorn brinna upp, eller de kommer inte in i din dator. Har du den i molnet har de inte ditt lösenord.

Och där öppnade vi väl ytterligare en burk med maskar, att komma åt sin partners digitala konton. Går det, bör man, vad behöver man komma åt, familjefoton etc.

Jag satt och gick igenom vårt dödsbo för att se vilka saker jag tycker är knepiga, och vad vi klurat ut, om det kan återföra tråden till sitt syfte. Sammanfattat det så gott det går nedan. Utan tvekan mitt längsta inlägg någonsin :joy:

Jag har tyvärr varit med och begravt lite väl många släktingar inom och utom familjen, men nu är det första gången jag har huvudansvaret för dödsboet :grimacing: så det har varit lite klurande.

Måste man göra allting själv? Ja sannolikt om det inte finns rätt mycket pengar i dödsboet. Många banker verkar dessutom inte längre hålla på tjänster för dödsbo/bouppteckningar. Kanske det är annorlunda på landsbygdens små men personliga banker. I övrigt får man anlita jurister och då tror jag det kan raka iväg - kanske 20 papp för en enkel bouppteckning (som vår) och sannolikt mer än det är mer komplext mht, arvingar, fastigheter etc.

  1. Dödsfallsintyg med släktutredning.
    Så fort dödsfallet är registrerat hos Skatteverket så ska man beställa detta. Det är lite som ett personnummer för någon som flyttar till Sverige. Utan det fungerar ingenting. Det kommer på papper såklart.

  2. Det mest är o-digitalt, uppstartsfasen.
    I och med dödsfallet så fryses/blockeras alltifrån personens BankID, kort, konton mm. Alla skickar framöver allt på papper till den avlidnes adress med post. Om man inte bor nära så kan man anmäla adressändring för en 650 kr. Snacka om snigel post.
    Med “dödsfallsintyget” i handen går man till banken och får det registrerat (kanske en del har en digital tjänst för det). Då kan man som “dödsbodelägare” dvs. en arvinge som står omnämnd i “släktutredningen” få information om tillgångar på konto mm.
    För att betala räkningar så går man antingen 80-tals:ish in på banken, men de flesta storbanker verkar ha en lösning där man kan logga in med sitt BankID och registrerar “betalning för dödsbo”. Därefter får man besked när det betalts på samma tjänst.
    Att stämma av saldo/få kontobesked på kontot där man betalar räkningarna verkar lite knepigt. Först sa banken att man måste gå in för att få det. Jag provade via kundtjänst som inloggad och de kunde ge mig saldot. Om man fiskade lite fint kan man få lite mer info om vad som eventuellt kommit in (slutlön/pension, eventuella återbetalningar etc.)

  3. Det enda som inte blockeras/fryses är autogirobetalningar och stående överföringar.
    Banken rekommenderade att man bryter alla dessa direkt. Orsaken är att man är skyldig att först och främst betala begravningskostnaderna.

  4. Pengarna ligger där de ligger.
    Att flytta pengar från ett av den avlidnes konto till ett annat i en annan bank är svårt. Banker får inte överföra från ett konto till ett annat förrän bouppteckningen är inlämnad av oss och godkänd av skatteverket (3-4 månader). Enda möjligheten är tydligen att den banken man vill flytta pengarna till går i god för att pengarna går till den avlidnes konto (alltså mellan den avlidnes konton). Jag tror det är svårt att få till annat än den avlidne har en mycket bra kontakt på banken, som man dessutom känner till.
    Det är möjligt att det är lättare att flytta pengar mellan den avlidnes konto inom samma bank. Det hade inte hjälpt oss eftersom det mesta kontanterna stod på ett konto med vettig ränta (bra men dåligt i denna situationen). Kanske någon annan vet något om att överföra pengar inom samma bank?

  5. Alla räkningar ska inte betalas.
    Som sagt ovan, enligt lag är det först och främst begravningskostnaderna som skall betalas. Först därefter ska andra räkningar betalas. Vi lyckades tillslut lösa likviditeten eftersom en sista pension kom in. Vet inte hur man skulle hantera det annars, om inte pengarna på kontot hade räckt till.

  6. Dö inte i början av månaden och se till att någon bevittnar det :slight_smile:
    Om man anträffas död så antecknas “anträffande datumet” eftersom inget dödsdatum finns (typ 2021-00-00). Då har man inget officiellt dödsdatum. När läkaren bekräftat dödsfallet så skickas en signal till SKV att personen är avliden. Därefter utreder SKV vad som ska räknas som dödsdatum. Detta blir tydligen knivigare om det är i början av månaden. Detta påverkar i sin tur om ytterligare en pension betalas ut eller inte. Man får en pension till för den månaden man dog i, sen är det stopp, åtminstone från allmän pension. Detta drog ut på tiden ett par veckor för oss, så det var svårt att veta om vi skulle klara att betala begravningen eller inte, och likaså med de andra räkningarna. Man vill ju inte heller få dröjsmålsavgifter för det bara ökar admin bördan. Inte riktigt det man ville fokusera på.

  7. Man får inte ta bort något från dödsboets boende och inte tömma boendet förrän bouppteckningen är godkänd av Skatteverket (3-4 månader senare) men samtidigt ska man sköta dödsboets ekonomi m.h.t. tex hyra, el, försäkringar mm. Under tiden drar man alltså på sig kostnader för den avlidne (X tusen kr/mån) samtidigt som man inte kan flytta den avlidnes pengar för att sköta ekonomin. Risken är alltså rätt stor att det blir kassaflödesproblem, annat än den avlidne har bra med pengar på löne/betalningskontot, eller åtminstone inom samma bank (se punkt 3)

  8. Bouppteckningen känns som något från 1800 talet.
    Det är en rätt omfattande blankett, som jag inte tycker är sådär glasklar hur man ska fylla i.
    Först måste man få koll på ekonomin, vilket tog mig en månad typ. Jag blev utsedd som “bouppgivare” eftersom jag är bäst på siffror, typ, men det ska vara den person som har bäst koll på den avlidnes ekonomi (noll koll i mitt fall).
    Därefter ska man ha ett “förrättningsmöte” mellan “dödsbodelägarna” (dvs. de som ärver) för att godkänna bouppteckningen inom 3 månader från dödsfallet. Dessutom krävs två “förrättningsmän” (inget hen där inte :slight_smile: ) som ska GKa att allt gått rätt till och skriva under blanketten.
    Inom 4 månader ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket både som original och som en “bestyrkt kopia”. När Skatteverket godkänt den (de har lång kö för tillfället) så skickar det tillbaka originalet och detta räknas som en värdehandling.

  9. Allt ska inte vara med i bouppteckningen.
    Principen är att bouppteckningen ska vara en bild av ekonomin på “dödsdagen” MEN detta haltar rätt rejält. Trots att en del skulder/tillgångar sker efter dödsdagen så ska de tas upp men andra inte. Hmm!
    Sådant som ska tas upp är begravningskostnaden, löpande räkningar t.o.m. dödsdagen, tillgångar/investeringar som finns på olika konton (såklart), pensioner (trots att de inbetalas efter dödsdagen) och ev. försäkringar som utfaller till dödsboet.
    Däremot ska man inte ta upp slutfakturor och inte heller eventuella återbetalningar på försäkringar (tex hemförsärking) och typ abonnemang som återbetalar en skvätt.
    Kapitalförsäkringar och andra försäkringstillgångar ska inte heller ingå, men däremot ska någon typ av värdebevis biläggas och man ska skriva in värdet av försäkringen i bouppteckningen under övriga tillgångar. Detta bevis får man dock först när försäkringen är utbetald. Se mer under punkt 11. Hade det inte varit för den sista punkten så hade vi nog redan kunnat ha bouppteckningen klar och inskickad inom två månade, men försäkringsbolagen verkar ta sin lilla tid.

  10. Andra kostnader.
    Vissa kostnader verkar vara bäst att man tar utanför dödsboet tex. eventuell adressändring och kostnader för att tömma och slutstäda boendet. De ska inte ingå i bouppteckningen, speciellt inte tömning/städning eftersom det inte får göras förrän efter bouppteckningen. Vi löste det genom att jag tar kommer att dessa kostnaderna privat och sedan gör avräkning vid arvskiftet.

  11. Arvskiftet
    När bouppteckningen är klart så kan man dela ut pengarna till “dödsbodelägarna”. Vi har inte kommit hit ännu men en “lustig” grej är att summan i bouppteckningen inte behöver stämma med vad som faktiskt skiftas ut. Kanske det måste vara så för tillgångar kan ju ha ändrats i värde (aktier, fonder, boende) men lite skumt känns det. Vad är syftet med bouppteckningen mer än att SKV ska registrerar det?
    I samband med arvskiftet så kan man också samla ihop alla pengarna på ett konto. Bouppteckningen är ju klar och godkänds så då man man be de olika bankerna att överföra medlen till ett konto och sedan skifta ut pengarna till arvingarna.

  12. Försäkringar hanteras vanligtvis utanför dödsboet.
    Kapitalförsäkringar, livförsäkringar och tex. dödsfallsförsäkringar betalas oftast ut direkt från försäkringsbolaget/banken till de efterlevande.
    Det innebär att man till vardera måste skicka in ifyllda blanketter och Skatteverkets “dödsfallintyg med släktutredning”, vartefter de tar ställning till detta och betalar ut pengarna i försäkringen.
    Verkar ta sin lilla tid för igen av oss har fått något än.
    Sedan verkar försäkringsbolagen ha lite olika sätt att betala ut pengarna. I vårt fall betalas det ut enbart till Swedbank om man har ett konto där. Annars kommer det på en “avi”. Hej 80-talet :slight_smile: Jag luskade reda på att man kunde registrera en koppling mellan Swedbank och sin egen bank så att pengarna kommer rätt till ens konto. Återstår att se om det fungerar :slight_smile:

  13. Tjänstepensioner??
    I vårt fall utfaller ingenting från tjänstepensionerna eftersom de enbart betalas ut till make/maka/partner/barn, som inte fanns kvar i vårt fall. Alltså vet jag inte hur dessa hanteras, om de utfaller till dödsboet (och ska vara med i bopuppteckningen) eller om de utfallet direkt till efterlevande (typ som försäkringar ovan). Kanske någon annan som vet?
    Värt att tänka på är att om man är barnlös singel så ska man alltså inte ha återbetalningsskydd eller efterlevandeförsäkring. Bättre att få en bättre pension med arvsvinster inom tjänstepensionen.

  14. Sista deklarationen
    Ja, den ska ju också hantera året efter dödsfallet.
    Tips är att en dödsbodelägare anmäler sig (med underskrift från de övriga) till Skatteverket som “deklarationsombud” för den avlidne så att man kan hantera den digitalt. Faktiskt något digitalt!
    Likaså bör man anmäla via en annan pappersblankett till SKV så att den avlidnes pappersdeklaration inte skickas där den avlidne var skriven, utan till en av dödsbodelägarna.
    Vad händer med skatteåterbäringen? Som jag förstår det så behöver inte bouppteckningen uppdateras. Så sa SKV åtminstone. Eventuell skatteåterbäring ska man dela på mellan dödsbodelägarna men jag har åtminstone inte hittat någon formalia kring detta. Vi tänkte bara dela på pengarna när de betalats ut till den avlidnes konto.
    Vad händer om det uppstår en skatteskuld i sista deklarationen? Jag antar att man får samla in lite pengar från dödsbodelägarna för att göra en fyllnadsinbetalning. Det är osannolikt i vårt fall, snarare att det blir ett lite överskott.

  15. Stänga konton
    Nu äntligen när sista deklarationen är reglerad så kan man stänga den avlidnes konto och fokusera på att sörja, så där ett år senare :slight_smile:

Bra ställen att leta information:

Wish me luck :slight_smile:

13 gillningar

Det beror i stor utsträckning på hur er familjesituation och därmed arvssituation ser ut. Om ni exempelvis är sambor och har barn ärver de tillgångarna inklusive bostaden. Minderårig barn kan inte ha bolån och då måste tillräckligt med pengar finnas för att både täcka bolånet och köpa ut barnen för eventuellt övervärde i bostaden. Samma sak gäller om ni är gifta och det finns särkullbarn med i bilden.

Är ni gifta och antingen inte har barn eller endast gemensamma barn ärver make/maka. Då krävs att efterlevande har tillräckligt hög lön/uppfyller alla andra villkor för att ta över lånet. Om så inte är fallet bör ni se till att det finns livförsäkringar som täcker tillräckligt mycket av lånet för att den efterlevande ska få ta över kvarvarande lån på egna meriter.

Så kallat bolåneskydd är en direkt dålig idé om ni är sambor och har minderåriga barn eller sambor/gifta och har särkullbarn eftersom bolåneskydd löser bort lånet och därmed ökar nettovärdet i bostaden, vilket innebär att det är mer pengar som ska betalas ut i arv till barnen.

Så sammantaget: se till att vara gifta, skriva testamente och ha ett ordentligt med pengar i varsin livförsäkring.

Hoppas det var svar på din fråga!

1 gillning

Du har både rätt och fel. En efterlevande makes tillgångar och skulder samt en efterlevande sambos samboegendom och skulder kopplade till samboegendom (gemensam bostad och ev bolån) ska tas upp i den avlidnes bouppteckning.

Anledningen till att både den avlidnes och den efterlevandes skulder ska tas upp är att det ofta ska göras en bodelning i samband med arvskiftet. I bodelningen delas för makar allt giftorättsgods och för sambor all samboegendom om inte efterlevande make/sambo motsätter sig det. Först därefter kan tillgångarna delas upp i ett arvskifte.

Däremot äger man inte allt gemensamt och det är inte så att särkullbarn automatiskt får rätt till den andre makens/sambons tillgångar, utan det är först efter en bodelning som den avlidnes arvingar kan dela upp arvet i ett arvskifte.

1 gillning