Eric Strands hussyn om inflation, pris vs värde och skuldbubblan | Diskussion utifrån avsnitt 205 och 206

Då har vi äntligen fått till intervjun med Eric Strand. Det blev två avsnitt varav det första släpps idag (13 juni) och nästa del släpps nästa söndag den 20 juni. Vi pratar om läget i ekonomin, börsens värdering, inflation, varför man ska lyssna på Eric och mycket mer. Som vanligt har vi utgått i princip exklusivt från de frågor som ni bad oss ställa i tråden: Eric Strand gör comeback - vad ska vi ta upp med honom? 🙂

Dagens avsnitt:

11 gillningar

Som vanligt, ytterst intressant och tänkvärt när Eric är med.

En sak jag funderade på av det som togs upp gällande att centralbankerna tappat sitt verktyg att kunna höja räntan för att dämpa inflationen:
Då företag och hushåll är så extremt skuldsatta jämfört med 70-talet, måste man verkligen höja räntan speciellt mycket för att det ska få samma dämpande effekt på inflationen som man lyckades då med nu?

4 gillningar

Kan bara hålla med!
Lite tråkiga bieffekter som jag upplevt varje gång Eric varit med är tyvärr dock starkt orolig mage och sug efter att impulsköpa mer Silverbullet. :joy:

5 gillningar

Ja jag sålde nyligen av lite guld för att hoppa in i börsen ändå, och känner mig kanske lite för väl beskriven av det här med de som egentligen varit försiktiga som ändå hoppar in precis innan allt brakar samman. :slight_smile:

2 gillningar

Alltid intressant att höra vad Erik har att säga samtidigt bör man ha följande i beaktning:

  • Ingen vet hur framtiden kommer se ut. Experter har större möjlighet att träffa rätt än medel svensson men historien visar att även experter oftast har fel.
  • Erik har eget intresse i att lyfta fram faktorer som gör att hans ega fonder, dvs. speciellt silver gynnas. Sedan kan det vara så att han faktiskt också tror att silver är framtiden (och så kan det mycket väl vara), men detta är alltid en viktig faktor att ha med sig.
  • Hiss och diss utgick lite för mycket ifrån spekulation för min smak. Han hissade och dissade utifrån hur han tror marknaden kommer bete sig de närmaste åren. Inget fel i det, men alltihoppa faller om man utgår från tesen att ingen vet vad som kommer hända i framtiden.

Istället för hiss och diss av enskilda tillgångsslag skulle jag hellre vilja höra lite mera om hur han tror att varje enskilt tillgångsslag kommer korrelera med andra tillgångsslag och om det finns något som tyder på att “det är annorlunda nu”, dvs. att ett visst tillgångsslag inte kommer reagera som det gjort historiskt.
Exempel påstående: Räntorna är historiskt låga, alltså är alla typer av ränteplaceringar just nu sämre i förhållande till mera volatila tillgångar som aktier, guld och silver än vad historiken säger.

En annan fundering. Om alla (= marknaden) räknar med höjda räntor, är detta redan inräknat i priset för långa räntor då? Hade det varit andra tillgångar så hade det ju varit det, men fungerar det på samma sätt på räntemarknaden där man kan räkna ut ett absolut värde av innehavet om man har kvar det tills löptidens slut?

15 gillningar

Förväntad inflation är inprisat i nominella obligationer, exempelvis US Treasuries. I TIPS så är inflationsförväntningarna inprisad där med, men du betalar en liten riskpremie för att ha skydd mot oväntad inflation.

Så med andra ord, om vi tar ett konkret exempel:

Exempel 1: Anta att jag vill investera 100USD i en 30 year US treasury bond idag och låt oss för enkelhetens skull räkna med räntan idag på detta tillgångsslag är 2%. Om jag behöll denna i 30 år om vi räknar med att jag får kupong på utbetalningen på 2% exakt samma dag jag köpte den (vilket är förenklat men det blir samma sak) och att räntan står stilla på 2% i 30 år:
År 0: Jag betalar 100 USD och får min 30 år långa ränta värd 100 USD
År 1-29: Jag får ut 2 USD per år
År 30: Jag får ut 2 USD i kupong + 100 USD som återbetlaning av lånet.
Jag har då tjänat 30*2 USD i kupong = 60 USD under dessa 30 år.

Exempel 2: Samma som ovan fast marknaden tror att räntan kommer stiga under de kommande 30 åren fast den stannar kvar på 2% i verkligheten. Detta borde då leda till att jag kan köpa min 30 year US long bond något billigare, låt oss säga 90 USD. Då skulle det istället se ut så här:
År 0: Jag betalar 90 USD och får en lång räntefond på 30 år med ett värde på 100 USD när den faller ut och en kupong på 2% per år.
År 1-29: Jag får en kupong utbetlaning på 2 USD per år
År 30: Jag får en kupong utbetalning på 2 USD samt löser tillbaka lånet som är värt 100 USD.
Jag har då tjänat 30*2 USD i kupong samt 10 USD på värdeökning av lånet. Dvs. jag har satsat 90 USD istället för 100 USD och tjänat 70 USD istället för 60 USD.

Om ovanstående stämmer, dvs. framtida förväntningar på räntehöjningar redan är inräknade i priset, så blir det något mera lönsamt att äga räntor än vad det verkar vid en första anblick. Dessutom kan man i detta läge fundera på om Erik Strands analys att ökande räntor är dåligt för långa räntefonder om dessa redan är inprisade…

1 gillning

Det ser ut att vara korrekt.

Sen i verkligheten köper man ju inte en obligation utan man köper oftast en fond som köper obligationer och rullar dessa.

Så i (måttligt) stigande räntesituationer så är inte en räntefond så hemsk som folk tror den ska vara, givetvis blir längre räntefonder mer skadade av stigande räntor än korta räntefonder.

1 gillning

Att lyssna på Eric bekräftar min känsla att så här kan det inte fortsätta i all oändlighet. Beteendet att man bara trycker in mera pengar istället för att tillåta en sund sättning är djupt oroande. Må hända att guld och silver är ett investeringsalternativ men att satsa på låg eller ingen belåning och bra buffert borde vara grundbulten för alla- individen, företag och stater. Jag vet låter lite för tråkigt och präktigt men tror på det😊

4 gillningar

Borde inte Erik vara medveten om detta? Eller tror han att marknaden har fel så att räntorna kommer stiga ännu mera än marknaden redan prisat in? Eller promotar han bara sina produkter?

Det behöver ju inte vara konstigare än att han bedömer att andra tillgångsslag är en bättre investering detta till trots?

2 gillningar

Vågar inte spekulera i vad Erik tror, det jag får till mig efter att ha läst transkriberingen är väl att han anser att även de långa räntorna styrs av centralbankerna. Det tvistar nog de lärda om.

Obligationsmarknaden är sannolikt effektivare än aktiemarknaden, då handeln till en större del (än aktiemarknaden) sker av institutioner.

Givetvis kan obligationsmarknaden ha fel, det är som med aktiemarknaden. Hade aktiemarknaden prisat in Covid-kraschen? Nej, då hade nedstängningen av ekonomin redan varit inprisad i aktierna. Om obligationsmarknaden prisar in x procents inflation och sedan kommer resultatet som är x-0,3% så är det ju positivt och vice-versa.

Jag har förstått att det är minst lika svårt att tajma obligationsmarknaden som aktiemarknaden. Ska man ha långa eller korta räntefonder i sin portfölj (av diverse anledningar) så ska man ha dem.

Från Bogleheads forumet

Inflation seems to be top-of-mind for many investors, if the number of recent Forum posts is an indicator. One question that arose recently, for which I could not find a ready answer was: “How often has unexpected inflation occurred historically?” The context was an investor with a bond-heavy portfolio wondering how much to allocate to TIPS vs. nominal bonds.

TIPS were first auctioned in the U.S. in January of 1997, which give us almost 25 years (293 months) over which to compare monthly, annualized expected inflation rates with actual realized inflation (first chart below). The one-year expected inflation rates (in blue) are from models developed by the Cleveland Federal Reserve.

  • Image
    Data: Monthly one-year expected inflation from Fed models; CPI-U actual inflation from FRED.

The second chart below shows the difference between expected and actual inflation. Bars above zero are when actual inflation exceeded expected inflation (and TIPS would presumably outperform), while bars below zero are the opposite (when conventional nominal bonds would presumably outperform).

  • Image
    Data: Monthly one-year expected inflation from Fed models; CPI-U actual inflation from FRED.

A count of the months in the chart above indicates that inflation was greater-than-expected 54% of the time, and was less-than-expected 46% of the time. So the naive 50/50 allocation between TIPS and nominals so often recommended for bond-heavy portfolios appears to have historical support, if one’s goal is to balance risk and return (not liability matching).

Men om räntorna är låga, kommer inte det påverka den förväntade avkastningen? Räntan är ju 100% känd idag. Låg ränta = låg avkastning därmed? Man kan ju räkna ut en EXAKT förväntad avkastning på en räntefond givet att man behåller den tills inlösen, detsamma är inte sant för aktier. Därmed kan man ju beräkna EXAKT vilken avkastning man kan förvänta sig om man köper en räntefond idag och behåller den tills löptidens slut enligt mina exempel ovan.

Vi (gemene man) kanske har svårt att göra det eftersom vi inte har detaljerad info om exakta innehav, löptider och köpkostnader, men en räntefondsförvaltare kan garanterat göra det. Och kan detta göras så är väl detta den förväntade avkastningen? Marknadens förväntningar är ju inprisade.

Ja exakt, du kan räkna ut den exakta förväntade nominella avkastningen om du vet kupongen samt löptiden. Går att göra med de flesta ETF’er då de listar alla sina innehav. De brukar även räkna ihop kupongerna och löptiderna till en klumpsumma.

Dock går det inte att förutsäga den exakta reala avkastningen 30 år framöver. Oväntad (och således inte inprisad) inflation kan ha både positiv och negativ inverkan på obligationerna.

1 gillning

Med andra ord har vi en väldigt bra kunskap om den förväntade avkastningen i räntefonder. Detta gör stor skillnad mot aktier, råvaror, ädelmetaller och liknande investeringar där den förväntade avkastningen är högst osäker.

Avkastningen på ränteinvesteringar kommer ju styras av den riskfria räntan. Men styrs avkastningen på andra investeringar som fastigheter, aktier och ädelmetaller också av den riskfria räntan? Dvs. kan man historiskt se att avkastningen för dessa tillgångar ökat under tider när räntan varit hög?

Exempel: Idag räknar man med att avkastningen på aktier är ca 8% (7% efter skatter och avgifter) och vi har en reporänta på 0%. 1994 ser vi ut att ha haft en reporänta på runt 7%. Kunde man då räkna med en avkastning på aktier på 8 (nuvarande förväntade avkastning)+7 (skillnad i den riskfria räntan) = 15% vid detta tillfälle?

Ja så skulle man kunna resonera då systemet inte har råd med höga räntor. Dock så kan det uppstå situationer där man inte har evig kontroll på läget (Kommer du ihåg när Sverige höjde ränta till 500%) - nu skulle det inte ens gå med 5-10%.

7 gillningar

Det framgår nog att korta ränteplaceringar går upp med stigande räntor. Helst ska man in i en likviditetsfond (minst penningmarknadsfond) - dock ger dessa minusavkastning idag.
Har vi dessutom mer inflation än prisinflation och dess beräkningsmodell blir det ännu mer minus.
Långa obligationer faller i värde när räntan stiger. Då alla hellre vill äga de nyare med högre ränta.

2 gillningar

Det enda som är intressant är realräntan.
och detta med att styra långa räntan…

Kul att du är med i forumet @AuAgEric !

Ni snackade en hel del kring Riksbankens köp av statsobligationer i podden, men jag är egentligen mer intresserad av Riksbankens köp av säkerställda obligationer (Bostadsobligationer), där de uttalat att de fram till och med 31 december 2021 skall köpa obligationer för totalt 700 miljarder SEK. Men varför har de egentligen fortsatt att köpa efter att marknaden stabiliserat sig?

Riksbanken kommer äga 10-20% av hela den svenska bolånestocken i slutet på året (om jag räknat rätt). Så hur mår egentligen marknaden för bostadsobligationer när man för att behålla stabilitet måste skicka in en tredje part med obegränsat med pengar som mass-köper en sån enorm bit av alla papper?

Och en sista detaljfråga: Vart vänder sig egentligen Riksbanken för att köpa bostadsobligationerna? De är väl papper som handlas via nån andrahandsmarknad och inte direkt via Bolåneinstitut/Bankerna?

1 gillning

Tack för ännu ett kanon avsnitt!

1 gillning