En del får barn vid 20. Då kan de flyga ut när man är 40.
Ja? Min musikstudio smäller allt på jobbet på fingrarna många gånger om. 
Grattis! Så ser inte alla arbeten ut. Jag vill inte byta, men med mitt kommer ca 50% spikade tider.
Det är nog lite läskigt för alla, för det är ett stort steg man tar, ännu mer ur branscher där kunskapen är färskvara.
Då kommer ju nästa fråga vad man gör när man har lessnat på resandet 
, utgår från mig själv blir jag less efter några veckor. Då kan man lika gärna vara tjänsteledig.
För mig är det mer kunskapsinhämtning och problemlösning som är roligast. Det får man mer möjlighet att leka med på jobbet 
. Men alla är väl olika.
Mycket möjligt men du har iaf ett intresse utanför, jag säger ju även hejdå till min hobby 
.
De allra flesta är tidsmässigt styrda på jobbet och har inte möjlighet att bara ta ledigt hur som helst och istället jobba mera någon annan dag.
Alla yrken i Sverige ger ändå rätt till semester. Är inte det för att de allra flesta gillar att vara lediga? Att man gärna vill vara ledig behöver väl då inte betyda att man har valt fel yrke?
Jag har varit arbetslös i drygt två och ett halv år och inte en enda dag under den tiden blev jag rastlös och tyckte att det var tråkigt att inte gå till jobbet. Det var lite tråkigt att ha mindre pengar men vi levde ändå våra liv som tidigare men med mycket mera ledighet förstås.
Jag förstår att människor är olika och har full respekt för att du tycker som du tycker men jag kan inte förstå det! 
Man kanske ska vända på det. Om man tycker RE är så skrämmande, kanske man ska börja jobba med sig själv? Vad är det som skrämmer en? har man för få fritidsintressen? har man för få vänner?
Under min tid på arbetsmarknaden har jag aldrig lyckas tagit ut all ledighet som man får…
Har många bekanta som har samma problem, de som tar ut all ledighet är främst de som ogillar sitt jobb.
Tror vi främst utgår från oss själva och tror alla fungerar ungefär likadant. Detta medför att jag har svårt att först drivkraften av att vilja bli förtidspensionär 
.
Det finns yrken inom andra områden där det är svårare. T.ex. tillverkningsindustri, handel, vård, skola, polis…
Det är väl jättebra om man gillar sitt jobb så mycket men kanske beror det på att man har för tråkigt när man är ledig? Man kan väl se det som att de som hellre vill vara lediga har valt fel jobb men jag ser det nog tvärtom, de som hellre jobbar väljer fel 'ledighet"!
De som vill sluta jobba (vad det nu innebär) och de som aldrig vill sluta verkar ha svårt att sätta sig in i varandras sätt att tänka och känna. Men det är ju egentligen toppen! Alla kan ju inte sluta lönearbeta samtidigt, skönt att några vill göra det frivilligt! Även om jag inte förstår hur de är funtade. 
Det intressanta är att enligt en studie som jag precis skummade igenom så mår man bra med 2-5 timmars fritid om dagen, med mer än 5 timmars fritid om dagens så går ens välmående ner.
Om man ska tro studien blir de flesta olycklig vid förtidpensionering .
Graf över välmående per timme fritid,
Studien,
Populärvetenskaplig sammanfattning av studien,
Lite det är jag är orolig för skulle ske för mig om jag blir pensionär vid 35 års ålder.
Vad menar man med fritid? Alla med “vanliga” arbetstider har väl mer än 5 timmars fritid? Om man t.ex. slutar jobba 17 och lägger sig 23 så är det sex timmar, eller?
Inte min erfarenhet efter 30 år som civ ing 
Visst att kunna sticka tidigt en dag, men att göra det hela veckan för att vindarna att kite surfa är perfekta just denna veckan lär inte flyga när chefen kallar till möte. Inte där jag har jobbat åtminstone 
Snarare att det är ett career limiting move.
Det är kanon för dig att du har den situationen du har. För dig är det såklart rätt att jobba heltid under de premisserna.
Där jag tycker att du går fel är när du argumenterar att det bara handlar om att byta jobb, för alla intressen går inte att leva ut på en arbetsplats som anställd med förväntan att leverera motsvarande 40 h per vecka, gärna mer.
Jag tror du lägger för stor vikt vid epitetet ”förtidspensionär” som såklart är negativt laddat. Tänk istället på det som rik-jäkel-som-gör-precis-vad-hen-vill så kanske det är lättare att tänka dig in i hur andra ser fram emot en situation där man själv bestämmer till 100% vad man ska göra idag, imorgon och för all framtid. Känslan av ett oändligt sommarlov typ.
Det är absolut inte för alla, men vi måste respektera att vi är olika. Personligen är jag glad för dig. Du har hittar rätt och är ”klar” … låt oss andra också komma dit även om det är på ett annat ställe
Alla aktiviteter som över 90% anser görs på fritiden se lista nedan,
The categories of activities that at least 90% of the sample considered
discretionary were Relaxing & Leisure (e.g., doing nothing,
watching TV, listening to the radio, playing games); Socializing &
Communicating with Others (e.g., hanging out with family, hanging
out with friends); Arts & Entertainment Other than Sports
(e.g., attending a comedy club, attending an art gallery, attending a
movie); Travel Related to Socializing, Relaxing, & Leisure; Personal
Activities (e.g., having sex, making out); Attending Sporting/
Recreational Events (e.g., watching sports); Playing Sports with
Household and Nonhousehold Children (e.g., riding bikes with
child, strolling with child); and Participating in Sports, Exercise,
or Recreation (e.g., biking, playing basketball, fishing, running,
golfing, doing yoga, working out).
Det agrumentet köper jag, vi alla är olika 
Man kan sminka en gris, men det är fortfarande en gris
Aldrig varit emot att ni hittar er egen väg vill bara förstå motivering bakom.
Off topic men har du upplevt den “nya” ledarskap stilen att chefer enbart ska fokusera på mjuka frågor samt ha noll kunskap om verksamheten?
Jag tycker inte du gör ett jättebra jobb att försöka förstå, snarare raljerar du och försöker tala om hur andra inom FIRE har fel, och du har rätt.
Orsakerna för FIRE är individuella precis som dina att arbeta heltid så länge du får (70?) är individuellt för dig. Du kan med andra ord aldrig förstå andra från din egen position.
Jag har kompisar som är precis i samma sits som du, men de kan förstå min vilja att inte arbeta heltid till 65-70. Det är sådant man åstadkommer genom att lyssna och ömsesidig respekt.
Menar du att det inte försvinner komptimmar, semesterdagar eller lön om du bestämmer dig för att vara ledig några dagar? Förväntas inte vissa arbetsuppgifter vara klara en viss tid? Det måste vara en helt unik arbetsplats.
Nu har jag inte läst hela tråden, men för mig handlar just FIRE om att vara fri att göra vad jag känner för, vad det nu skulle vara.
Längtar jag efter solen i januari vill jag kunna resa spontant utan att behöva planera in en semesteransökan flera månader i förväg. Är det en fin vår- eller sommardag och jag känner för att ge mig ut i naturen vill jag kunna göra det spontant utan att behöva vänta tills arbetsdagen är över.
Jag är aldrig så lycklig som när jag är ledig och så har det varit oavsett om jag studerat eller arbetat.
Om man är ledig så får man dessutom energi och tid till att jobba med egna projekt vilket i sin tur kan öppna helt nya möjligheter. Visst, jag hade kunnat jobba med egna projekt redan idag (vilket jag också gör) men om jag kör på i den grad jag hade önskat så får jag förmodligen magsår igen.
FIRE känns som den rimligaste lösningen för att kunna leva det liv jag vill.
Försvinner tid men får in mer flex under året än vad det försvinner när man tar ledigt en vecka.
Har inga såna krav gällande tid på arbetsuppgifter utan mycket baseras på eget driv och egna tidsplaner inom de organisationer jag har jobbat för.
Utifrån min förståelse från denna tråd fungerar det inte så på alla företag.
Orkar inte läsa studien och dn-artikeln är låst… men blir slutsatsen alltså att man aldrig ska sluta jobba? Eller försvinner den negativa ledighetskänslaneffekten vid den godtyckliga 65-årsåldern?
Jag tror i alla fall att man ska tänka till när man tolkar undersökningar. Jag antar att resultatet är någon slags medelvärde och det är inte alls säkert att jag mår dåligt av mer fritid. Kanske är vi olika? Kanske tillhör de flesta som börjar fundera och agera på FI(RE) en ände av spektrat och inte hamnar precis på medelvärdet när det gäller ledighet?
Det här var rätt bra uttryckt tycker jag. Det är nog väldigt individuellt hur man trivs med att jobba. Vissa gillar att jobba under hård press, mot en deadline eller budget. Andra jobbar bäst när det inte finns några tidsmässiga eller ekonomiska begränsningar. Det handlar också vad man har för behov i relation till hälsa och välmående.
Det finns säkert vissa som vill bli FI för att göra ingenting, men jag tror mist lika många har planer som de vill prova eller genomföra under sina egna förutsättningar.
En del säger upp sig för att brodera. Det är nå’t sött med en 58-årig man som broderar och jag misstänker att det ligger mer bakom än bara ett intresse. Men oavsett så är det bra att han har mod att bara göra det:
Ingen piña colada där inte, såvitt jag kan se.
Vilken underbar liten story - heja Krister!
