Hamnade i en intressant diskussion igår efter middag och 1 pint. Jag berättade lite om min plan som innebär att planera för välmående / vara lycklig. Planen innehåller en ekonomisk plan men vi var mer inne på delen av planen för den mjuka sidan, dvs livsdesign, framtida/ vidare drömscenario osv.
När jag berättat en del fick jag ganska snabbt svaret att det inte går att “planera för välmående”. Man kan bara vara lycklig i nuet. Dvs helt tvärt om vad jag själv ansåg.
Jag vill gärna höra argument för det ena eller det andra, då diskussionen endast blev parkerad för senare fortsättning det skulle göra frågan ännu mer spännande.
Kan rekommendera boken The Good Life på detta ämne:
The Good Life makes clear that what truly makes a rich and happy life is not synonymous with financial success and achievement, but is rather the result of our relationships.
Ja det är en väldigt vanligt förekommande faktor för välmående. Jag skulle säga att det går att planera för bra relationer. Jag skulle iaf inte säga att det inte går att planera för bra relationer.
Bland annat tid och energi. Här skulle jag börja argumentera för min åsikt att det slutar med ett spel där du måste välja bort saker, kanske till och med jobb (helt eller delvis). Speciellt barn får man inte speciellt mycket tid med om man inte aktivt skapar den själv. Det blir ett (av många) sätt man kan planera för välmående.
Vore intressant att höra dig utveckla detta. Jag tänker att relationer i mångt och mycket är en praktisk fråga (dvs vad man gör) och detta kan man styra. Man kan också ha intentionen tex att man vill ha ett långt förhållande och agera utifrån det. Man kan inte kontrollera andra men man kan kontrollera sig själv.
Jag anser att man kan planera. Ekonomin är ju en sak, men den skapar ju inte fler problem iaf och då kan fokus läggas på annan planering. Att gå och lägga sig i tid, helst vakna av sig själv och att röra på sig regelbundet är alla bra saker för välmående. Ät ordentligt, tänk på vad, var, när och hur du äter, men gör det för att du vill. Det leder också till välmående.
Nästa steg är att inte vara rädd för att blicka inåt. Om det är filosofi, religion, meditation, mindfullness eller nå’t annat vet man bara själv, men att våra vända ut och in på det egna jaget för att lära känna alla delar är en stor del av att må bra.
Med så gott fysiskt och psykiskt mående som är möjligt i den egna situationen så ökar utsikterna för välmående i livet i helhet mångfalt… och då hjälper ju en välskött ekonomi också till att lugna i vardagen.
Jag har svårt att tro att man kan planera för framtida lycka. Däremot kan du investera i framtida lycka. Med detta menar jag, att du kan anstränga dig och prioritera vissa saker nu, som följer dig genom livet.
Ekonomiskt, är ju självklart, men att du prioriterar bra relationer nu och bibehåller dessa genom ansträngning och tar hand om de nära dig, bör resultera i bra relationer även i framtiden.
Hälsan är likadant, om du äter bra, motionerar, sover bra, lägger du grunden för framtida välmående fysiskt.
Detta är dock inget man kan räkna med, för livet händer, skit händer, sjukdomar och dödsfall kan komma, men du har lagt grunden för att få bra förutsättningar i framtiden.
Jag skulle säga att det går att planera eller att man “lägger ett vad om välmående”.
I helgen ska jag gå en skogspromenad, jag gillar skogspromenader och jag har alltid mått bra av det. Så med stor sannolikhet kommer jag må bra i helgen under min skogspromenad. Jag har planerat att välmåendet kommer vara bra i helgen.
Men sen kan de spöregna, jag kan ha skavsår, sambon lämnar mig, huset brinner upp och katten skiter i mina vandringsskor.
Men jag planerar för välmåendet iallafall
Edit: Fick en liten tanke. Om man tar tag i skiten som trycker nu, så planerar man ju för välmående framåt? Tänker typ “Är så trött på att behöva x x x, önskar att jag bara kunde y y y”, och så gör man sig av med XXX så man får YYY, Eller så enkelt som att man inte tagit tag i diskberget och det irriterar en så man antingen går och diskar eller investerar i en diskmaskin, då har man tagit bort de för framtida välmående.
Låt säga att jag utgår från de här målen, de låter rätt bra. Vi kan anta att jag har tillräcklig livserfarenhet och självinsikt för att hitta ganska rätt när jag vill översätta de här målen till praktiska saker jag vill göra i min vardag (stort antagande, men så jag kan provtänka vidare…). Det är saker jag vill ha med i mitt dagliga liv i framtiden för att må så bra det bara går. Jag inkluderar allt från sömn, mat och träning till arbete, relationer, föräldraskap, vänskap, eget självförverkligande, resor och äventyr, allt där imellan och utöver.
Då kan det gå på två sätt när man försöker realisera det, utslaget på ett snitt och något förenklat:
Allt blir mindre än 24h på en dag, eller så blir det mer…
Jag skulle säga att om det blir mer… kanske mycket mer som i mitt eget fall , så måste man nästan planera för att nå det bästa välmåendet. Tar man det bara som det kommer, utan plan, utan aktiva val, dvs bara “flyter med i strömmen” / låter livet hända, blir det väldigt osannolikt att man landar där man egentligen ville.
Aha, det är alltså en tidsproblemat inbyggd i frågan?
Om man märker att man inte hinner när man gör allt för att må fint i vardagen får man antingen ta bort något större som kanske kan undvaras eller att köra ner varje moment med t ex 10%.
Ett sätt är FIRE, för då frigörs en jäkla massa tid.
Ett annat sätt är t ex resorna du nämner, eller att byta träningsform etc.
När jag svarade tänker jag primärt på “det lilla”. Att äta rätt innebär då inte en massa extra strul med att gå på wholefoodrestaurang eller att jaga rätt kosttillskott online. Att röra på sig innebär inte träningsnarkomani på gym eller i löpspåret. Att “titta” inåt betyder inte weekend på flummig tantragård i Värmland.
Att planera in för mycket är ju i mitt tycke vad nutidsmänniskan gör. För att se vinna tillbaka tid skaffar hen tjänster och prylar som ska underlätta och fyller sedan på med mer att göra.
Häri kan det ligga en risk. Att söka det bästa välmåendet och opitimera/maximera livet kan leda till besvikelse om/då det inte blir som man tänkt/planerat. Tillräckligt bra kan vara gott nog.
En väg kan vara att tänka mer som en “satisficer” istället för en “maximizer” som diskuteras närmare i boken The Paradox of Choise.
Det kanske blev lite dåligt översatt. Diskussionen vi hade gäller “Wellbeing”, kanske mer betyder lycka eller att vara lycklig utifrån perspektivet att ha ett rikt och bra liv.
Det handlar inte direkt om att undvika att må dåligt eller liknande.
Jag själv kopplar in både tidsperspektiv och ekonomi i frågan (indirekt).
Jag anser definitivt att välmående går att planera för. Att se till att tex kroppen och ekonomin mår bra gör att man både kan kan känna stolthet över vad man åstadkomit och att man bättre kan hantera saker som annars skulle skapat dåligt månde.
Man kan också planera för mindre mentalt skav genom att tex i förväg välja vad man ska ångra. Alltså när man inte kan göra allt man vill, bestämma vad som är ok att leva med att det fick stå tillbaks. Dels kan man undvika att det råkade bli sämsta tänkbara sak som blev negligerat. Men man kan också se på det som blev eftersatt med mindre ånger om man vet att det var ett medvetet val utifrån ens förutsättningar och vad man fick i stället.
Däremot lycka tror jag är kontraproduktivt att söka efter. En förklaring som tilltalade mig är: Lycka är känslan som kroppen skapar när man upplever livet som oväntat bra. Att söka efter lyckan skulle alltså innebära att man förväntar sig att hittan den när man gör ett eller annat i sitt letande. Därmed rånar man sig själv på det oväntade som skapar den.
Vidare fråga kanske är: Tror du att du kunde vara lyckligare eller må bättre om du hade mer tid ? Mer pengar ? Mer energi ?
Svarar man nej på allt har man väl egentligen inget större problem att lösa man vinner ingenting på att planera / prioritera / pussla / välja bort / lägga till x för att komma åt y osv. Dvs man har inget behov av planering för lycka. Guldsits.
Men svarar man ja på någon av frågorna tycker iaf jag att det borde finnas en vinst att plocka hem om man löser problemet med den begränsade resursen.
Tid är definitivt den svåraste. Den går att köpa för massor av pengar. Men det finns inte så många olika sätt att skapa mer tid…
Jag själv skulle gärna vilja ha ungefär 30-35h varje dag. Jag tror att om jag hade det så hade jag haft möjlighet till ett rikare liv / bättre “wellbeing”.
det skulle göra frågan ännu mer spännande.
, så måste man nästan planera för att nå det bästa välmåendet. Tar man det bara som det kommer, utan plan, utan aktiva val, dvs bara “flyter med i strömmen” / låter livet hända, blir det väldigt osannolikt att man landar där man egentligen ville.
