1. Vilken situation var ni i före investeringen i er själva?
Jag var bitter, snål, grubblade och sjukt efter i emotionell utveckling. Rent allmänt en otroligt “late bloomer” när det gällde personlig utveckling
2. Var det något som hände? (Såsom en specific “trigger”, eller något som ändrade ert tankesätt, och som därmed motiverade er till att investera i er själva genom att lära er något, eller spetsa er kompetens)
Jag fick borrelia. Jag gick med det oupptäckt i ca 2 år. Det var inte vårdens fel, trots flertalet besök, utan mest mitt egna då jag inte kollade upp det när jag faktiskt hade det kända “ko-ögat”. Jag trodde helt enkelt det var ett märkligt blåmärke, naiv som jag var.
3. Hur gick ni tillväga med att investera i er själva och vad blev resultaten?
Jag blev tvingad in i en hörna där det var att börja ta itu med alla “hjärnspöken” jag hade med tex depression/paranoia och förvriden verklighetsuppfattning, började ifrågasätta allt jag visste/kände och varför jag gjorde så. Helt enkelt hade jag turen att, relativt vart jag var då, få en helt ny nivå av självmedvetenhet och emotionell närvaro samt med uppskattning för det mesta i livet. Hur påverkar det här mig idag? Jag känner mig otroligt stark i att det krävs väldigt lite för att kunna skapa min egna lycka. Hälsa och tak över huvudet räcker långa vägar 
Rent investeringsmässigt:
Känner mig rik, väldigt oberoende på pengar.