Hur långt upp i åren kommer man utnyttja sitt kapital?

Träna hjärnan för att ha nytta av fungerande hjärta, leder och muskler.

Korsord, sudoku, följ med i samhällsdebatten. Ta del av t ex Senioruniversitetets o liknande utbud av kurser och föreläsningar.

4 gillningar

Japp och lära sig nya språk!

2 gillningar

Ja, jag har inte riktigt nått den ålder då senioruniversitetet är aktuellt, men jag tänker att om man har ett intellektuellt utmanande arbete i flera decennier så kommer man nog inte bara sätta sig och glo på förmiddags-tv direkt efter pensioneringen. Men det är helt klar skillnad om man håller igång hjärnan.

Min gamle far är 83 och jobbade till 65 med ett relativt komplicerat jobb som utmanade honom intellektuellt. Efter pension fortsatte han att utmana sig själv, renoverade huset, lärde sig franska och höll igång fysiskt med målmedveten styrketräning. Han äter vettigt och dricker måttligt med alkohol. Han är fortfarande mentalt knivskarp, och fysiskt i bättre skick än många är när de går i pension. Idag skulle han klättra upp på taket till sommarstugan för att montera en wifi-antenn…

Som kontrast arbetade min svärmor i ett okvalificerat yrke hela livet, och har sedan pensionen valt att tillbringa lejonparten av sin tid på balkongen eller i läsfåtöljen, med ett sudoku eller ett skvallermagasin i knät. Att gå på en promenad eller för all del ”träna” skulle inte falla henne in, hon är ju inte fet. Hon har nu stora svårigheter med balansen, dålig kondition och ser tio år äldre ut än min pappa trots att det är han som är sju år äldre.

Man måste aktivt ta ansvar för sin hälsa.

6 gillningar

Ja det anser jag också. Ovan resonemang är utifrån ett optimeringsperspektiv kring hur man skulle kunna göra annorlunda för att fortsatt trivas, inte behöva lämna hemmet för tidigt och samtidigt få loss medel att nyttja mellan 60-75 :smiling_face:

2 gillningar

Jo siffrorna stämmer.

Man dör ju inte av själva benbrottet, utan läkningen kräver så mycket av kroppen att annat ger vika. Nu är jag inte läkare men jag antar man som lekman kan tänka på det likställt med att immunförsvaret går ner. Du dör av annat som du annars hade överlevt.

1 gillning

Blodproppar, infektioner mm kan bli fatala.

Jag skulle vara försiktig med att ropa hej. Vi vet inte de långsiktiga effekterna än. Jag hade tills vidare i längsta möjliga mån försökt klara hälsan med diet och träning utan viktminskningsläkemedel.

2 gillningar

Många dör kort inpå av orsaker direkt kopplade till själva benbrottet, och det är en bidragande orsak till dödligheten. Det här en frakturtyp som främst drabbar de som redan är nedsatta på olika sätt och har sämre marginaler, och skadans efterverkningar blir en chock för systemet som många inte tar sig igenom. Ca som du skriver även om jag aldrig hört det beskrivas som att läkningsprocessen i sig är den primära orsaken. Självklart tar den mkt energi.

1 gillning

Poängen var att höften i sig inte dödar dig.

Men komplikationer kring kan absolut knäcka en redan skör individ. Det blir den sista droppen.

Lite som att folk dog med covid, inte av covid.

1 gillning

Envisheten såsom öronen tycks aldrig sluta växa :face_with_hand_over_mouth:

Hemsk statistik. Visste inte att det var så dåliga odds.

Tänkte köpa sån fall-kurs till min mor, men hon skulle aldrig gått.

Genom att träna på hur man ramlar säkert kan man undvika skador om väl olyckan är framme, rekommenderas om ni har mindre envisa äldre släktingar :blush: skulle dessutom vara lite kul att göra ihop.

Umeå universitet har tagit fram ett digitalt träningsprogram utformat för att förebygga fall bland äldre personer.

Programmet heter Säkra Steg, finns både som app och att köra på datorn. Kostnadsfritt att använda!

6 gillningar

För dom flesta släktingar har det gått väldigt snabbt utför efter 75. Inga resor annat än till Ica och vårdcentralen, bilnycklarna tagna av andra släktingar mm.

1 gillning

Ja, det där är en faktor som många missar, trots att den är otroligt viktig. Förr i tiden dog man ofta kort efter en stroke eller liknande. I dag kan man i stället hållas artificiellt vid liv i många år, men med en kraftigt försämrad livskvalitet.

Personligen lever jag hellre ett friskt liv och dör “plötsligt” i sömnen vid 70 än hålls vid liv i ytterligare 20 år där livet har förvandlats till en grå massa, där dagarna mest består av besök på vårdinrättningar, TV-tittande och AI-genererade klipp på Facebook, och där man ibland får höra av släktingar som är för upptagna för att hälsa på.

Dessutom skriker man på sin partner eftersom båda hör dåligt, samtidigt som man blivit så kognitivt nedsatt att man inte ens inser att man kanske borde skaffa hörapparat. Och även om man inser det är väntetiden över ett år för att ens få hjälp med hörseln.

Vilket jävla öde. Och man ser det så ofta.

Den viktiga frågan är inte hur gammal jag blir utan hur många år med livskvalitet kan jag få?

9 gillningar

Håller med. Jag hade gärna levt till typ 75 och sen dött knall fall innan man blir ett vårdkolli. Har fortfarande skräckminnen av min demente farfars sista 5 år. Horribla.

1 gillning

Kommer aldrig glömma hur mormor ringde polisen i skräck för den främmande mannen i hennes hus, som var hennes make sedan 60 år tillbaka.

Nej tack.

Men att förutse vilken dag det där kommer inträffa är ju svårt.

3 gillningar

Ja, tillslut gick det inte att ha honom hemma längre när han ringde brandkår och polis varannan dag, pratade med sin döda fru osv. Han tynade bort på det där hemmet i ungefär ett år innan han dog. Tror nästan det är värre för närstående än den drabbade själv? Nu upprepar sig exakt samma story med min svärfar och hans far..

2 gillningar

Demens är dessutom svår att förebygga.

1 gillning

Det brukar kallas “anhörigas sjukdom”.

2 gillningar