Jämförelse mellan åtta olika uttagsstrategier och SWR för 2026 | Morningstars 2026-rapport

[janbolmeson]

Förra veckan släppte Morningstar sin nya “The State of Retirement Income: 2025”. Har lagt upp den och skrivit lite på hemsidan.

Safe withdrawal-ränta för 2026 mellan 3.9 och 5.7%

Men några av mina guldkorn:

Our ‘base case’ for starting safe withdrawal rates is 3.9%, but retirees can withdraw up to 5.7% of their starting portfolio balance by adopting a more flexible approach.

Det vill säga att det som @angaudlinn, @jfb och @axr brukar tjata om - genom att vara lite smart i sin planering kan man ta ut mer pengar från portföljen (eller gå i pension / FIRE tidigare). Det som också stack ut för mig var att det (trots Cederburg 2023) inte var bäst scenario med högst andel aktier. Dvs. att det vi skrev om i fyra-hinkar-modellen - att i förvalta fasen är det rimligt att sänka risken från tillväxt- till bevara-värdet-hinken.

Några bilder och tabeller som är värda att förstå om man är i fasen:

Andel aktier vs period och SWR

30 årigt uttag beroende på aktieandel och krav på att man lyckas

Högst andel aktier ger inte högst uttagsmöjligheter

Jämförelse av olika uttagsstrategier

Inflationsskyddade räntor

[axr]

Finns det en sammanställning av vad de olika metoderna är, som du kan klistra in?

Alltså reglerna för uttagen.

[janbolmeson]

Kolla sid 21 och framåt i rapporten.

The_State_of_Retirement_Income_2025.pdf

[LevaLivet (Oberoende flanör)]

Intressant. Det får bli dagens läsning

[lutorm]

Tack för den länken. En sak jag noterade omedelbart är att deras “stock” portfölj består till 80% av USA-aktier och 20% av andra länder. Räntebärande papper är även 80% USA och 20% andra länder. En riktig USA-övervikt jämfört med vad de flesta har här alltså.

[GetOut]

Aouch 54 sidor… Tappar fokus efter ca 1 sida så detta kommer ta mig minst 54h…men men, det är väl bara att börja. Tack för delning

En sak som slog mig direkt var att de inte utgår från historiska data utan istället estimerar avkastning närmsta 30 åren…hur man nu gör det med någon slags tillförlitlighet

Förstår jag det rätt att räntedelen i deras simuleringar till ca 90% består av företagsobligationer (IG) med en förväntad årlig snittavkastning på 4,65% ?

Vilka räntefonder tänker vi skulle matcha den snittavkastningen i en portfölj ?

(Noterar också att de överviktar Small Cap till 20%. Märkligt att de inte utgår från marknadsvikt som ju är enkelt att äga)

[AimHigher]

@GetOut

räntedelen i deras simuleringar till ca 90% består av företagsobligationer (IG) med en förväntad årlig snittavkastning på 4,65% ?

I detta ingår även statliga obligationer, typ T-bonds och statligt uppbackade typ Fannie Mae och Freddie Mac.

Inte kollat rapporten för att avgöra till hur stor del men senaste obligationerna har legat på 4,3-4,7% om jag inte missminner mig

[GetOut]

Där ser man

Så vad skulle vara en motsvarande (avkastning/risk) räntefond för en svensk investerare?

[janbolmeson]

Jag brukar kika in hos @captorfonder som ger rullande 12 månaders prognoser för olika typer av räntor. Tyvärr kass graf på mobil:

Captor Expected Returns

Så här kommer bild:

[Nescio]

Ursäkta en okunnig, men vad betyder det?

“12 month return expectations” är den kapade rubriken. Är det deras prognostiserade avkastning på respektive fond från datum + 12 månader?

Om så är fallet, blir följdfrågan; hur väl brukar de lyckas pricka in prognoserna?

[sparsson]

Tack för en intressant artikel!

Jag gjorde om PDF-rapporten till en video-föreläsning (samt ljudpodd) (finns på “Studio”-fliken) med Google’s NotebookLM.

Blir att lyssna på artikeln på väg till jobbet imorgon.

[GetOut]

Kanske @captorfonder kan ge förslag på vilken/vilka av deras fonder som bäst skulle kunna motsvara räntorna i artikeln?

Eller kanske ränteoraklet @Zino

Alltså, ca 4,64% i avkastning i 30 år till ungefär samma risk som nedan, vad väljer man då? Vad är motsvarigheten? )

[GetOut]

@sparsson

Jag gjorde om PDF-rapporten till en video-föreläsning (samt ljudpodd) (finns på “Studio”-fliken) med Google’s NotebookLM.

OT: Det där var bland det sjukaste jag sett. I positiv mening. Är det så enkelt att göra om en tråkig PDF till lättsmält podd eller film? Fanns tom Powerpoint och en illustration. Djupt imponerad, nu håller jag tummarna för att innehållet stämmer med pdf:en också

[sparsson]

@GetOut

Är det så enkelt att göra om en tråkig PDF till lättsmält podd eller film?

OT: Ja, och om man lägger ner lite mer jobb på att ge den instruktioner kring vad den ska fokusera på i källmaterialet, vad man själv inte förstår, osv (genom att trycka på i knapparna) så kan man styra den riktigt bra. Den fungerar bäst som en iterativ process. Jag brukar fota av barnens läroböcker med mobilen och ladda upp, så får de lyssna när de inte har fokus att läsa längre fakta-texter.

En positiv grej med NotebookLM är att den fokuserar på de källor som du laddar upp till den, och inte generisk pre-trained data. Men, precis som med all AI-genererad materia, så ska man vara vaksam när man konsumerar output’en.

[lutorm]

@GetOut

En sak som slog mig direkt var att de inte utgår från historiska data utan istället estimerar avkastning närmsta 30 åren…hur man nu gör det med någon slags tillförlitlighet

Ja, det står att de räknar med en reversion mot medelvärdet på avkastningen från aktier, dvs lägre än historiskt de kommande åren. Detta är orsaken till att det är så pass låg aktieandel (30-50%) som de säger är optimalt. Om de använder historisk avkastning så är det istället (som vanligt) så att en aktieandel mellan 60-100% är i princip likvärdig efter 30 år (figur 8).

Jag tyckte också det var kul att de tog med min favoritstrategi för att justera uttaget varje år: gör om Monte Carlo-analysen varje år och justera uttaget så du behåller din valda andel utfall som mislyckas (“probability-based guardrails”.) Den metoden verkar kombinera ett högt snittuttag med rimlig variation i uttagsnivån.

[Stefan-84]

Stort tack Jan för en extremt intressant artikel & egna tankar Det är mycket nytt att ta in här! Själv satsar jag troligen på guardrails metoden.

[SNS]

Jag tycker att “constant percentage” är tilltalande i sin enkelhet, speciellt om den kombineras med förmånsbestämd tjänstepension och/eller statlig inkomstpension som täcker vardagskostnader medan guldkant finansieras av portföljen.

[sparsson]

Om jag tolkar rapporten rätt, så menar man på att en årlig omvärdering (dynamisk strategi) är en vetenskapligt underbyggd metod. Medans att tajma marknaden handlar om att försöka förutsäga framtiden (t.ex. “jag tror börsen kraschar i år, så jag säljer allt”), så är de strategier som rapporten förespråkar är istället reaktiva. Dvs, de tittar på faktiska data, portföljens värde vid årets början och justerar uttaget därefter. Exempelvis “Probability-Based Guardrails” (typ sannolikhetsbaserade räcken på svenska?) kan ses som matematiskt sund.

Men på sidan 50, “Section VI: How to Use This Research”, skriver man:

Let’s start with how they should not use it: as a guide for each year’s withdrawals once retirement has commenced.

så kanske inte varje år?

[lutorm]

@sparsson

Men på sidan 50, “Section VI: How to Use This Research”, skriver man:

Let’s start with how they should not use it: as a guide for each year’s withdrawals once retirement has commenced.

så kanske inte varje år?

Jag tror de menar att man inte ska använda 2025 års forskningsrapport för att beräkna sitt uttag i år, 2024 års förra året, osv. De dynamiska uttagsmetoderna innehåller ju internt en utvärdering av situationen varje år, men jag tror inte det är det de menar.

[GetOut]

@lutorm

Om de använder historisk avkastning så är det istället (som vanligt) så att en aktieandel mellan 60-100% är i princip likvärdig efter 30 år (figur 8).

Ja, det är precis det här som brukar ge skillnaderna i vad studierna kommer fram till. Dvs det som skiljer mellan studier beror på vilka antaganden de utgått från gällande tillgångsslagens avkastning?

I detta fallet har de skruvat ner förväntningarna något på aktier och i mitt tycke skruvat upp förväntningarna på räntefonder. Kan vara bra för den som överväger upplägget i studien att ta en funderare kring vilka räntefonder man ska investera i för att erhålla samma avkastning.

Testade för skojs skull att köra mina egna simuleringar i PV utifrån de parametrar som de använt i studien. Förhållandena mellan olika portföljer stämde (sucess, mean), men värdena skiljde åt mot vad de kom fram till i studien. (kan mycket väl bero på någon inställning gällande skatt etc)

Testade runt lite i PV och om räntefonder avkastade 0,6% mindre än de utgått från i studien fick en portfölj med 50/50 samma success-rate som en 80/20 portfölj. (skillnaden var att en 80/20 i medeltal hade betydligt större kapital kvar)

Känner en viss skepsis till att via MC simuleringar landa i rätt nivå mellan tillgångsslagen. Visst, det kan ge en fingervisning, men ingående parametrar innehåller så mycket osäkerhet att resultatet får tas med en stor nypa salt.

Sen kan ju simuleringar vara relevant för att jämföra uttagsstrategier, vilket man gjort i denna studie. Men alla varianter verkar utgå från årlig ombalansering och bibehållen “risknivå” vilket väl är enklast att simulera.

Min känsla av nedan är lite grann att varför krångla till det?
Tycker base case är enkelt att förstå, ger en förutsägbarhet och är enkelt att implementera. Ser inte någon större ekonomisk edge med de övriga metoderna.

Det jag i huvudsak tar med mig från studien är detta

Med 5 års buffert kommer man väldigt långt!

Hade gärna sett lite mer laborerande kring flexibilitet vad det gäller ombalansering och risknivå. Dvs hur utvecklas en portfölj över tid där man plockar från en buffert (tillåter att risken höjs) och avstår från ombalansering under nedgångar.

Personligen tror jag på en enkel uttagsstrategi ala “base case” från en aktietung portfölj kombinerat med lite sunt förnuft och en buffert där man tillåter risknivån att öka med ökad ålder om nödvändigt.

Den största risken är tidigt på resan. Att hålla fast vid en statisk risknivå över 30 år tror jag medför en hög alternativkostad utan egentlig fördel. (Speciellt med våra pensionssystem som ryggrad)