Superinvesterarna är, enligt en svensk bank, personer som i perioden 31 maj 2022 till och med 29 maj 2023 slog världsindex med 17 procentenheter. Ett makalöst resultat … om det vore sant. Dagens avsnitt dyker ner i vanliga misstag vid jämförelser, myten om superinvesterarna, medias och experters roll och hur du kan vinna vilken diskussion om vilken investering som helst om du bara får lov att göra en enda sak.
Normalt brukar jag försöka hålla mig ifrån aktuella händelser, framförallt sådana i media eftersom det bara är brus. Men ibland faller jag för frestelsen, särskilt när jag upplever att övertrampet är stort och framförallt gör att många småsparare ifrågasätter sitt val kring globala indexfonder och fondrobotar. Nu på senare tid har vi haft två långa diskussioner på dessa ämnen i forumet:
- Indexfonder livsfarliga? | Gardell i mediaräd mot indexfonder
- Finn Fem Fel (utan svårigheter;) )
- Lysa underpresterar marknaden | Diskussion om jämförelse av index, fonder och tillgångsslag
Så låt oss titta på det aktuella fallet. Det var en bank som gjorde ett utskick till sina kunder och påstod att i den valda perioden så gick - ett odefinierat - världsindex +/-0 procent och deras superinvesterare gick +17%. De publicerade nedanstående bild:
Tro sören att man känner sig som en förlorare när man ser det här. Klart att man ska vara en superinvesterare. Särskilt när de dessutom publicerar vad man skulle ha ägt. Notera det implicita antagandet om att det som gått bra kommer fortsätta gå bra och du borde köpa samma sak för att få samma resultat. Det fungerar ju i nästan alla områden i livet - vill du ha samma resultat som någon på gymmet, följ samma program, gör samma övningar, ät samma sak och du kommer få ungefär samma.
Problemet är ju att det gäller inte inom sparande. Det gäller överhuvudtaget inte i någon aktivitet som påverkas av slump. För mig är att läsa ovan ungefär samma sak som att säga: “Titta, personen vann på lotto. Köp du också en lott så vinner du också!”. Men vi vet ju att det inte är så det fungerar. Men! Det här var ju inte ens det värsta. Det som skavde för mig med grafen ovan var ju att jag inte kände igen avkastningen alls. Lätt bekräftat, bara att logga in och dra ut en bild på t.ex. LF Global som är vår goto-fond här i forumet:
Det vill säga att utvecklingen för det vanligaste världsindexet MSCI World (med korrigering för LF:s hållbarhetskriterier) var 15.7% i perioden. Så deras superinvesterare slog på sin höjd index med 1.3 procentenheter. Ganska stor skillnad på 1.3% och 17% påstår jag.
Vilket leder oss in på de vanliga misstag vid jämförelser som många - även uppenbarligen denna bank - gör och som sedan plockas upp okritiskt av bl.a. DI. med rubriker såsom " Segerreceptet avslöjat – så ser ”superinvesterarnas” portföljer ut" (har jag sagt att DI är som Aftonbladet för ekonomiintresserade?)
-
Man tar inte hänsyn till att olika index är i olika valutor
-
Man missar att vissa index korrigerar för utdelningar och andra inte
-
Man jämför olika index som egentligen inte är relevanta (blåvalar och äpplen som @thomas_mh skrev här i forumet)
-
Man missar friktion och avgifter (därför jag gillar att jämföra mot en fond som följer ett index eftersom det är de facto är en avkastning man hade fått. Se jämförelse LF-fonden ovan istället för jämförelse med ett MSCI World SEK-index).
Det finns fler misstag som att inte ta hänsyn till viktningar och så vidare. Min gissning här är att man har gjort flera av misstagen ovan, men jag har inte orkat leta upp vilket index de har jämfört med.
Historisk avkastning säger inget om framtida avkastning
Men det värre misstaget som jag upplever att många gör, TROTS att alla har formuleringar såsom:
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.
så svarar nästan hälften av personer i undersökningar “Ja” på frågan om “de tittar på historisk avkastning när de väljer en fond eller investering.” Trots att t.ex. Morningstar och andra har konstaterat den mest prediktiva faktorn för framtida avkastning är låg avgift. Tvärtom tenderar det som har överpresterat på sistone underprestera framgent.
Det vill säga att det implicita antagandet som framförs ovan är:
- Bäst avkastning → bäst placering → bäst investerare
Bäst historisk avkastning säger ingenting om bäst framtida avkastning. Det vill säga att alla artiklar som kommer med en klockas regelbundenhet i all media: “Detta är fonderna som du skulle ha ägt”, “Detta är superinvesternas portföljer” etc har inget värde. Tror du inte på mig, se nedanstående intervju med Eugene Fama, särskilt de sista avslutande sekunderna.
Man kan inte vara rakare än vad han är:
Det är finansporr. Det är en ren underhållning.
Det har inget värde. På riktigt. Och ja, jag har också fallit i fällan och jag gör det från tid till annan än idag. Man är sugen på att titta hur det har gått, man vill att det man har köpt ska gå upp direkt och så vidare. Det är mänskligt. Men det gäller också vara medveten om att inte lura sig själv, vår hjärna är inte gjord för rationella tankar. Den är känslomässig och den som är enklast att lura är vi själva.
Vinn vilken diskussion som helst om investeringar (med vilken ståndpunkt som helst)
Den andra saken som jag önskar att alla visste är att:
Du kan vinna vilken diskussion om investeringar - med vilken ståndpunkt som helst - så länge som du får välja tidsperioden.
Det vill säga att man kan luras eller berätta vilken historia man vill genom att välja ut en tidsperiod som passar. Ben Carlson exemplifierade det här häromveckan med följande grafer för Meta, Apple, Nvidia, Netflix och en ETF för 100 techbolag (QQQ).
Tittar man på grafen för i år så mår man lite dåligt. Det är klart att man skulle köpt in sig i Nvidia eller Meta. Över 150% i år på båda aktierna.
Men å andra sidan, om vi tittar på 2022-års utveckling. Då var det ju ingen fantastisk utveckling. Då mådde man nog ganska dåligt över att äga Meta, med -65% i portföljen. Kom också ihåg att en aktie som gått -50% behöver gå +100% för att ens komma tillbaka till 0.
Avslutningsvis, slår vi ihop de två tidsperioderna så ser det hyfsat normalt ut och vi noterar att vissa av aktierna i perioden fortfarande inte har nått upp till +/- 0 i perioden.
Återigen, kom ihåg att du kan berätta vilken historia som helst - bara du får välja tidsperiod! Var därför väldigt skeptisk till när du ser historier om en viss investering i en viss tidsperiod. Sannolikheten är stor att perioden är vald med omsorg.
Dessutom är det också lätt att trilla i fällan att vi gillar jämföra totalt arbiträra tidsperioder - vi gillar “i år”, “förra året”, “fem år” eller liknande. Få jämför 18 augusti till 27 september. På samma sätt som det är lättare att göra förändringar i livet vid nyår eller börja nya projekt på måndagar. Återigen en mental fälla som de flesta av oss faller i.
Den enda tidshorisonten som spelar roll
Jag påstår att den enda tidshorisonten som spelar roll är den tidshorisonten som du sparar på. Många gillar att jämföra på t.ex. 1 års sikt, men om jag inte sparar på 1 års sikt (i vilket fall då pengarna bör vara på ett sparkonto) så är den tidshorisonten irrelevant. Sparar du på 10 års sikt, då behöver jämföra med årsgenomsnitt på 10 år på relevant index.
Om jag tar mig själv som exempel. Jag är 42 år gammal (snart iaf) och vissa av mina pengar, t.ex. tjänstepensionen, har idag fortfarande en 25 år sparhorisont. Att då jämföra mig med en 1 årig utveckling är ju som att springa en halvmara och jämföra hur det gått den senaste kilometern. Jag påstår att det inte är relevant.
Det kan illustreras enligt nedan. Grafen visar Stockholmsbörsen (SIXRX) sedan 1981. Varje stapel visar hur det gick det enskilda året. Dvs. om du 1999 hade 100 kr i januari så hade du typ 170 kr den 31 december.
Det går upp och ned. Men låt oss nu lägga på en årsmedelavkastning över en rullande 25 års period. Då kommer det se ut som följer.
Det blir mer eller mindre en rak linje. Vilket enligt mig visar att hur det går det enskilda året, det spelar ingen som helst roll. Det kommer ha en väldigt låg påverkan på mitt slutresultat. Carl Richards som skrev boken “Behaviour Gap” ritade den här servettskissen på samm tema:
Ben Carlson beskriver det väldigt bra (min översättning):
”Avkastningen på ett års sikt kan ge en känsla av glädje eller ge jättejobbiga känslor, men påverkan på ditt långsiktiga resultat kommer att vara högst marginell (givet att du inte spränger din portfölj)
Det kommer att finnas bra år och dåliga år. Ibland fungerar allt. Ibland fungerar inget. Andra gånger kommer det att vara en stor spridning i resultat och avkastning beroende på tillgångsklass, stilen, strategi eller geografi.
Det kommer alltid att finnas något att oroa sig för oavsett vad marknaderna gör. Förra året var det lätt att oroa sig för att marknaden skulle falla ännu mer. I år är oron att vi har stigit för snabbt och är redo för en tillbakagång.
Det ligger i människans natur att uppmärksamma kortsiktiga resultat, men framgång i investeringar uppnås bara när du inser att det är den långa horisonten som spelar roll. Det är de tålmodiga spararna som vinner över tid.”
Börjar bli gubbe: det som går upp tenderar komma ner
I vissa sammanhang i investeringsvärlden börjar jag känner mig som en gubbe. Jag investerade för första gången 1996 vilket snart gör det till 30 år. Under dessa år har jag gjort typ alla misstag man kan göra, inkl. de ovan, men de gör också att man har börjat bygga en erfarenhetsbank.
En av dessa erfarenheter är att det tenderar gå mode i vad som är populärt just nu. På “min tid” var det Ericsson, Framfab, Ikon Medialab, Northland Resources, Ratos, Anoto, Skagen Global, Skagen Kon-Tiki, Stella Nova, Lynx och en massa andra namn. Några av er är kanske gamla nog att komma ihåg när dessa var poppis.
Fram till nyligen så var mer moderna exempel SBB, Sinch, Evo, Ark, Robur Ny Teknik, LF Fastighetsfond, Tin Ny Teknik, Tesla, krypto m.fl. Jag kan slå vad många tusen om att om 5 år så kommer vi kunna fylla på denna listan med helt nya namn. Återigen, helt naturligt, men också att man inte behöver hoppa ner i dammen. Även om jag förstår att vissa saker kan inte läras ut, de måste upplevas. Vi måste nog alla bränna oss en del innan vi hittar tryggheten i oss själva. Jag tänker att du bara inte behöver förlora lika mycket pengar som jag för att fatta…
Jag har en tråd som jag uppdaterar då och då i forumet på ovanstående tema.
Jag kan även rekommendera:
Min poäng i dessa trådar är att visa att det där med indexfond är inte så dumt ändå. Det är lite som haren och sköldpaddan. Vi vill gärna skutta och göra de bra affärerna, men det är ändå sköldpaddan som vinner till slut. Haren skuttar nämligen väldigt ofta fel.
Ett av många exempel, kolla på Sinch. Det är klart att man blev idiotförklarad att sitta med en indexfond när aktien gått upp +2 250% mot index +122% i samma period (per 26 aug 2021). Men kolla idag. I princip samma. Då är det ju lätt att tänka att man sålde ju så klart på toppen. Självklart var det någon som gjorde det. Men kolla på högersidan där man kan jämföra antalet ägare vid olika datum. Här kan man ju konstatera att hälften av ägarna kom in efter den 25 oktober och var i princip bara med på resan ned. Det vill säga till och med värre än om man bara satt i indexfonden och hade missat avkastning.
Naturligtvis blir det här också en jämförelse med tidsperioden (kom ihåg regeln ovan) men jag upplever att det här med att över en tillräckligt lång tidsperiod så går index bättre är mer en regel än undantag.
Det går ju också i linje med att forskningen som säger t.ex. att den genomsnittliga livslängden på en noterad aktie är ungefär 7.5 år och den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie är -100%.
Inte ens kända superinvesterare på riktigt har koll
En sak till. Engagerande ämne denna veckan. Det är att inte de som har fått en hjälteroll på riktigt, t.ex. investeraren Michael Burry som blev känd för att ha förutsett finanskrisen och fick till och med en film om sig - “The Big Short” har koll på läget.
Twitter-användaren Adam Khoo sammanställde alla hans förutsägelser sedan 2015 i en graf mot amerikanska SP500-indexet. Det är ju bara kolla hur det ser ut:
På samma sätt är det här också en historia lika gammal som gatan. En investerare har tur och förutsäger någonting. Investeraren får massor av pengar eftersom alla tror att hen är skicklig. Ett antal år senare visar det sig att investeraren inte är bättre än någon annan och faller i glömska. Exakt samma historia utspelade sig t.ex. 1987.
För att citera t.ex. Wikipedia på ämnet om Elaine Garzarelli:
While working as a stock analyst at Shearson Lehman, she became known for predicting Black Monday, the stock market crash of 1987. As indicated in the Wall Street Journal article on October 28, 1987, “Ms. Garzarelli, a research analyst and money manager for Shearson Lehman Brothers, Inc., turned bearish on Sept. 9. By Oct. 12, when she appeared on Cable News Network’s “Money Line” program, she was fiercely bearish, predicting an imminent collapse in the stock market. She gave USA Today a similarly dire forecast the next day.”
samt, det som jag tycker är intressant:
Garzarelli’s fund, Smith Barney Shearson Sector Analysis, was established just before the crash. Thanks to all the free publicity she got from being interviewed as a prognosticator, investors soon poured $700 million into this fund. In 1988, Garzarelli’s fund was the worst-performing fund among growth stock funds.
From 1988 to 1990, Garzarelli’s fund underperformed the S&P 500 average by about 43 percent. Even the few investors who were in her fund before the crash in 1987 (when Garzarelli’s fund outperformed the S&P 500 by about 26 percent) still lost. What she saved her investors by avoiding the crash she lost back (and then some) in the years that followed.
Jag tror det var Barry Ritzholt som skrev vid ett tillfälle:
Prognosmakare som gör en korrekt avvikande förutsägelse a) tenderar att göra många fler avvikande prognoser; och, b) dessa tenderar att bli tagna på allvar alla andra.
Här tycker jag att det är viktigt att komma ihåg att för en journalist eller analytiker så är inte det viktigaste att du eller jag tjänar pengar. Det viktigaste är att det som skrivs får uppmärksamhet och klick. Mer uppmärksamhet, mer klick är lika med mer pengar eller bättre karriär.
Dessutom är det utifrån deras perspektiv asymmetriskt rätt att skriva om “superinvesterare”. Det kostar dem ingenting - väldigt låg nedsida - och en stor uppsida. Titta på hur mycket uppmärksamhet det har fått, till och med jag tar upp det i ett avsnitt och det skrivs om det i forumet. Om några månader har det dessutom glömts bort och ingen kommer att hålla dem till ansvar för det som skrevs.
Dessutom kommer man om 12 månader kunna göra om artikeln och skriva om nya superinvesterare. För det är dessutom en anonym massa, där personerna kan bytas ut. För ingenstans kan vi följa exakt dessa superinvesterare över tid. Jag roade mig ett tag med att följa de “bästa” investerarna på Nordnets sociala sajt Sharevill. Föga förvånande var det få som var bäst över lång tid utan det var mycket tomtebloss.
Ja, det finns mycket mer att säga. Men jag tänker att jag slutar mitt brandtal och wall-of-text här. Jag hoppas att du fick något värde av ovan och jag ser fram emot tankar och kommentarer.
Många hälsningar,
Jan och Caroline
Titta, lyssna eller läs hela avsnittet
Avsnittet finns även att läsa på bloggen. Podden finns där poddar finns, eller via denna länk .
Du som är medlem på Patreon kan som vanligt se det utan reklam via denna länk . Du bör även ha fått det som utskick via Patreon , med bildspel, mp3:a och hela paketet. Notera att du även då slipper reklamen i forumet.
Relaterade länkar
Relaterade egna länkar i forumet och bloggen:
-
Missade du tech / ny teknik / X-tåget för 3 år sedan? Ingen fara din indexfond har nu gått bättre
-
Lossp0rn - dela med dig av dina affärer som inte gick som du tänkte dig
Övriga externa källor: