Det är ett IT-bolag, jag jobbar främst med användardokumentation och utbildning på olika sätt. Det är på gott och ont en spretig roll där det inte alltid är helt tydligt vad jag ska göra och där arbetsbelastningen kan variera en del, men för det mesta är ganska lugn.
Jag är nog ganska kvick i många arbetsuppgifter och tidigare tyckt att det är supertråkigt med jobb där det inte finns tillräckligt att göra men sedan jag blev mamma och husägare försöker jag njuta av det i stället Såklart en lyxig situation att ha.
Wow grattis till en bra sits. Förstår tanken på att inte vilja vara helt ledig när barnen fortfarande går i skolan. Men däremot skulle jag kunna tänka mig att kanske gå ner i tid om det innebar att jag faktiskt fick vara ledig själv, dvs. inte finns omsorgsbehov för barn och automatiskt innebär att jag inte får ha barnet på förskola/fritids. Tänker inget dramatiskt men att få sluta en timme tidigare om dagen t.ex.
Fattar känslan! Jag var inte heller redo att växla upp på jobbet när barnet var tre. Uppskattade korta dagar, låg arbetsbelastning/krav och gångavstånd till jobbet. Insåg efter ett lång tag att jag var rejält uttråkad. Att tänka att jag har 13-14 år kvar i arbetslivet har varit en bra ram för mig för att fundera på vad jag vill bidra med under den tiden, vad jag vill testa och utveckla hos mig själv, vilka roller och arbetsgivare jag gärna skulle pröva.
Skriver på samma sätt i denna tråd som jag gjort i andra. Många som skriver och planerar för FIRE är väldigt fokuserade på hur många år det ska ta dom. Jag säger såhär. lägg mindre fokus på målet och mer fokus på de dagliga ansträngningarna för att komma dit. sedan får du se.
typ som någon som vill gå ner i vikt. skippa fokus på slutvikten utan känn dig trygg i processen dit och lägg allt fokus på att varje dag landa i ett energiunderskott. sedan får en se vart det tar en.
kan du spara så mycket som du skriver så gör det och se vart det tar dig fokusera inte FIRE om 15 år. Jag lovar att ditt liv kommer ha ändrat så mycket under 15 år så det är inte säkert att du tänker samma. Men mycket pengar är ju aldrig fel att spara undan ändå. Men missa inte att leva livet på resan dit
Har aldrig varit ett problem, för jag har inte huggit i sten att det är fire som är målet. Kanske en bostad i ett varmt land, eller möjligheten att hjälpa barnen när de blir äldre, vem vet, de kanske inte lyckas så bra som mig och min fru? Jag har alltid försökt att spara minst 10% av inkomsten, men det har blivit mer än så genom åren oftast.
Jag fick tipset att spara löneökningen för många år sedan, så jag började med det. Det innebär ju lite att mina tillgängliga pengar i kronor är kvar, men att värdet urholkas med inflationen. Jag släppte lite på det, men varje gång jag får en löneökning så ökar jag mitt sparande, typ halva löneökningen minst brukar jag sätta av i alla fall.
Egentligen räknar jag inte alls. Jag ser vad jag gör av med nu, och räknar med att det kommer hålla sig på samma nivå framöver (i reala termer) eller lite mer. Om jag går i FIRE kommer jag ju få väldigt mycket mer tid än jag har idag, vilket gör att jag tror att jag kommer göra av med mera pengar efter FIRE än jag gör nu. Sedan kommer säkert en hel del saker vara relaterat t.ex. till byggande, och liknande sådana kostnader som troligtvis ökar värdet på bostaden. Vissa kostnader, t.ex. två bilar kanske man kan dra ner på.
Det är mer när man sätter ner foten och ska exekvera FIRE som framtida utgifter måste beaktas noga. Är man en bit ifrån behöver man inte fundera så mycket på det tänker jag?
Mycket! Har tonåringar nu, de kostar en hel del. Risk att jag curlar barnen lite, men jag minns hur det var att vara fattig när jag var ung. Och jag minns även en del barndomsminnen som jag tyckte var jobbiga. t.ex. semester med tält, eller kanske ett pyttelitet hotellrum där man knappt kunde vända sig om för att det var så trångt, eller den där datorn som var uråldrig i förhållande till vännernas.
Vi har ganska bra semestermål, bra hotellrum med mera när barnen blivit tonåringar. Lite lyx ja, och jag kostar på mig mer nu än tidigare, för jag har kommit en bit på väg mot FIRE-resan. Moped, mopedbil, körkort, läger med vänner, med mera kostar. Jag unnar barnen att äta ute emellanåt, t.o.m. bjuder deras vänner ibland (t.ex. den där kompisen som bor med en ensamstående fattig mamma). Dyrare kläder, mobil med mera etc. Jag räknar även det som en “kostnad” som de pengar jag sparat åt dem, jag vill att det ska finnas en sudd pengar för dem när de blir vuxna, men det är klart dyrt med barn.
Glöm inte bort att ha roligt.
jag är generellt ganska lättroad, har en hel del hobbies som är billiga. Jag har nog sparat för mycket genom åren och inte unnat mig tillräckligt med saker, så här i efterhand. Därför försöker jag ha en budget enbart för att göra av med pengar på sådant som är roliga saker. Ett antal resor brukar det bli, men även en del dyra verktyg med mera.
Det vore inte dumt att gå ned i tid. Men jag är rastlös ändå även om jag jobbar heltid. Det blir en komplicerad beräkning på hur mycket tid man kan gå ned.
Såklart en lyxig situation att ha.