Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder. Räknar vi med pensionen, så är det nästan 100% av befolkningen. Medianvärdet är ca 55 000 kr och medelvärdet är ca 243 000 kr. Skillnaden mellan män och kvinnor är ganska små och utbildning har ett starkt samband med fondägande.
I veckans avsnitt intervjuar vi professor Daniel Waldenström som förra året skrev en rapport “Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning” för Fondbolagens förening förra året. Daniel som har doktorerat både i nationalekonomi och ekonomihistoria ger en jättefin överblick både över fondsparandets historia, slutsatserna som han kom fram i rapporten men han kastar även ljus på saker som vi kanske inte tänker (eller uppskattar tillräckligt) såsom att vi har ett ambitiöst välfärdssystem.
Vi pratar om att vi har ett ganska lågt sparande, men att det många gånger kompenseras av att vi just har t.ex. ett ambitiöst välfärdssystem som man i vissa fall kan motsvara ett sparande på flera tusen om vi hade haft ett annat system. Jag arbetade ett par år i en friskola som hade både grundskola och förskola och jag kommer ihåg att bidraget per elev låg mellan 70.000 och 120.000 kr per år. Det är ju något som vi föräldrar i Sverige inte behöver betala. Samma sak om man tittar på sjukvård eller liknande.
Jag vet att många i communityn gillar att jämföra sig själva och nedanstående bild är en av få med konkreta siffror som är relativt aktuella. Som vanligt gäller att medianen är mer relevant än medlet eftersom det senare kan dras upp för alla av några få jätterika individer. Om du har mer än mediansiffran, så ligger du i den övre halvan av befolkningen.
Min spontana tanke är att den går bra i linje med grafer som vi tidigare har sett från t.ex. Avanza:
samt
Man kan förhålla sig till dessa siffror på olika sätt. För någon är de jättehöga, men för någon annan kan de också vara lägre än vad man hade gissat. Det är lätt att alltid tro att alla andra är så “rattade” och har väldigt mycket mer pengar än en själv. Min upplevelse är att det sällan är så.
Nedan följer ytterligare några av de mest intressanta graferna från rapporten:
Vidare pratar vi även lite om hans artikel på economistas om att ägt boende är - utifrån ett samhällsperspektiv - en bra investering som minskar klyftorna. Vi kommer även in lite på det med skatter och några av de utmaningar som vi har i samhället idag. Tillsammans med lite historisk tillbakablick kring allemansfonder, pensionssystemets tillkomst och annat så hoppas vi att du gillar veckans avsnitt.
Tack för denna veckan!
Jan och Caroline
Titta, läs eller lyssna på avsnittet
Avsnittet finns även att läsa på bloggen. Podden finns där poddar finns, eller via denna länk.
Du som är medlem på Patreon kan som vanligt se det utan reklam via denna länk . Du bör även ha fått det som utskick via Patreon , med bildspel, mp3:a och hela paketet. Notera att du även då slipper reklamen i forumet.
Delen gällande ägt boende var ju inte helt klockren tänker jag… så hyrda boenden slits mer (enligt vilken statistik? Kan tänka mig att ex. badrum, vitvaror, golv etc. lever otroligt mycket längre i hyresrätter även om de skulle kunna klassas som uttjänta), men det kan ju lika gärna vara kopplat till personerna som i större utsträckning bor i hyresrätt? Dvs. det hade blivit mycket slitage även i ägt boende för dessa personer.
Gällande Tyskland, förmögenhet hos medelklassen och ägt boende så är bostadsägandet ännu lägre i Schweiz som ändå anses ganska rikt. De gynnar sparande i produktiva tillgångar skattemässigt och i princip brandskattar bostadsägare, just för att uppmuntra befolkningen i rätt riktning. Jag tror förklaringen ligger i tyskarnas inställning till aktieägande av historiska skäl.
En annan aspekt av bostadsägande handlar om betydelsen av privat äganderätt. Flera forskningsstudier (t ex här, här, här, här) ställer frågan om husägare tar bättre hand om sina bostäder än hyresgäster. Efter en smula inspektion tycker nog de flesta att det vore rimligt om det vore på det vi set. Att visa empiriskt att ägande leder till mer och bättre bostadsunderhåll än att hyra är dock inte så lätt.
De analyser som har gjorts baseras på att försöka mäta graden av slitage utifrån ekonomiska värdeminskningsmodeller. Mätproblemen är stora och det finns betydande skillnader även inom grupperna ägare och hyresgäster. Resultaten varierar en del, men en rimlig bedömning är att majoriteten av resultaten visar att värdeminskningen är betydligt högre i bostäder som hyrs än i bostäder som ägs. Med andra ord pekar det mesta på att bostadsägare tar bättre hand om sina bostäder än vad hyresgäster gör.
Apropå artikeln så skrev Daniel denna i DI Debatt häromdagen:
Intressant citat:
Inflationsfrågan verkar ha blivit en fixering för regeringen medan debatten om de sämst ställda bortser från att Sverige faktiskt redan har kanske världens mest ambitiösa politik för att skydda de sämst ställda.
Vad borde då finansministern i stället ha svarat på frågan om hennes prioriteringar? Jag hade önskat att hon hade lyft fram behovet av tillväxtpolitik. Det vill säga strukturreformer som höjer tillväxten och på sikt nivån på hela Sveriges välstånd. Det är också detta som i det långa loppet säkerställer en låg inflation och resurser till de som har det sämst ställt.
Läget för tillväxten är nämligen allvarligt. Tillväxten i BNP per capita är historiskt låg sedan finanskrisen. Konjunkturinstitutets prognos pekar på en fortsatt historiskt låg tillväxt på i genomsnitt 0,9 procent per år för perioden 2019–2028.
Nu behöver vi höja blicken för att se hur ekonomin kan stärkas inför de utmaningar som landet står inför. Det handlar om att investera i kompetens och infrastruktur, förändra arbetsmarknaden för att på riktigt minska utanförskapet och stärka vår beredskap mot yttre och inre hot.
Två lösryckta reflektioner som egentligen inte har med ämnet att göra.
@janbolmeson, du brukar inleda alla intervjuer med att lista upp en massa saker om den du ska intervjua och sedan fråga ”är det något du vill tillägga?” Och du får alltid svaret ”nej, det var bra sammanfattat” i någon variant. Varför inte istället ställa en annan fråga, t.ex:
Vad av detta är du mest stolt över?
Vad av detta tror du är mest relevant i dagens ämne?
Vad av detta brukar folk vara mest överraskade över?
Det fina är att ovanstående frågor även ger utrymme för något som du inte räknade upp. Det hade garanterat gett ett mer spännande svar än att du sammanfattade deras yrkesliv på ett bra sätt.
En annan reflektion är att vi borde slå ett slag för ”mediansvensson” och försöka knuffa undan ”medelsvensson” eftersom man i ekonomifrågor där man vill jämföra med sig själv oftast är intresserad av ”vanligsvensson”.
Fortfarande väldigt tunt, vilken artikeln iof medger. Det där med att försöka mäta slitage med hjälp av ”värdeminskningsmodeller” var ju bara helsnurrigt. Att folk generellt tar hand om sådant de äger bättre är logiskt, men det är bara en liten detalj i helheten. Om man i ägt boende ex. slänger ut fullt fungerande kök eller golv i mycket högre utsträckning än i hyrt boende har det ju föga betydelse att köket är så välhållet där i containern på återvinningsstationen.
Jag upplever ju att det var en liten sidokonversation i avsnittet, men hjälp mig att se din poäng @Guldfeber? Vad är det som du försöker säga egentligen?
På ett sätt, men samtidigt inte. Att medianpersonen har typ 50k i produktiva tillgångar samtidigt som den har en mycket större del i bostäder där priserna (inte värdet) drivits upp av att vi med hjälp av belåning budar över varandra för i stor utsträckning samma tegelstenar och plankor som redan existerade skapar inte långsiktigt välstånd.
Om vi inte hade de incitament som finns idag för ägt boende (ränteavdrag, ROT-avdrag, uppskjuten reavinstskatt etc) hade medianpersonen förmodligen haft mycket större förmögenhet i produktiva tillgångar.
Att det är på lite väl lösa boliner man konstaterar att ägt boende är en bra investering ur ett samhällsperspektiv.
Går det att styra hur reklamen hamnar? Jag lyssnar på Spotify om det spelar någon roll. Verkar tidsstyrt nu, bryts ofta mitt i en mening, känns inte särskilt proffsigt.
Jag tror mig förstå vad du menar. Bostadsrättsägare som byter kök var tionde år skapar ett “slitage” som inte syns då det är av mer ekonomisk karaktär. Hyr man så får man dras med det som ingår.
Sedan är det ju en enorm skillnad på om man långtidsbor i sin hyresrätt än de kåkar i mindre bemedlade områden där de kan skifta hyresgäst flera gånger om året.
Jag är på inget sätt slarvig med saker, snarare tvärtom, men jag får ju ändå tillstå att jag var lite mindre rädd om saker när jag bodde i hyresrätt. Det fanns ju trots allt en extern vaktmästare som fixade om nå’t kackade ur…
Kanonbra avsnitt och intressant herre med många bra infallsvinklar. Jag skrattade åt att han sa att han forskat “fel” och sedan insåg att hans helikopterperspektiv på frågorna var det som gjorde det bra.
Han får gärna komma tillbaka och prata både mikro och makro… speciellt som detta var i en svensk kontext och i presens… (även om även historietillbakablickarna var nyttiga)
Med ålderns rätt och lite svårt med namn ibland blev jag jätteglad att se min absoluta favorit inom ekonomiområdet, bl.a från Ekonomibyrån på SVT i avsnittet. Daniel Waldenström är inte bara oerhört kompetent inom området, han är precis som Pensions-Monica och Riksbanks-David även väldigt trevlig och pedagogisk och bra på att förklara hur saker hänger ihop.
Kan förstå att en del fakta som presenterades i avsnittet kan störa vissa (symbol)tyckare/politiker och några här i forumet… Men tack igen @janbolmeson och @carolinebolmeson !
Tack för ett fint avsnitt. Spännande samtal mellan er och särskilt roligt att ekonomisk historia fick ta lite plats i podden. Har roat mig med att lyssna om på (typ) alla avsnitt från RT på Spotify igen och det är särskilt kul att höra hur det vetenskapliga perspektivet stärkts under åren. Tänker att Carolin verkar ha bidragit mycket till den utvecklingen? Det är kombinationen av egna erfarenheter, gäster och evidensbasering från forskning som gör att en hänger med i alla avsnitt år efter år
