Pension för företagare med aktiebolag - Direktpension vs Tjänstepension vs Spara i företaget | Låt oss samskapa inför ett avsnitt

Nej, det är inte krångligt. Det är inte svårt med bokföringen. Ja, du kan byta fonder. Du bestämmer allt. Bäst är det om du kollar Intervenias FAQ:
Vanliga frågor – Intervenia Direktpension

1 gillning

Jag kan bara gissa att du med första meningen menar för att få möjlighet kvitta bort ev. kapitalvinst mot löneutbetalningar. Resten av stycket förstår faktiskt inte…. Att spara ett visst antal år i en indexfond och senare i livet exempelvis lägga till sparande i räntefond el. liknande för att minska aktieexponeringen kräver inte något ”trixande”. Det måste du väl göra även i en kapitalförsäkring?
Jag vill också påpeka att även om du säljer hela innehavet om exempelvis 25 år för att fondavgiften höjts eller för att omvikta risken så har du ändå ett större kapital efter skatt i depån jämför med kapitalförsäkring. Detta är mycket viktigt att förstå.

Ja, självklart! Du kan väl ändå inte mena att vi ska använda nuvarande (historiens lägsta) ränteläge för en kalkyl på 27-47 år? Jag har i den parallella tråden redan visat följande information:

Så här resonerar Konsumenternas och Pensionsmyndigheten:

Konsumenternas

Beräkningsförutsättningar

Vi följer den gemensamma prognosstandard som både staten och pensionsbranschen använder. Det innebär följande:

  • Avkastning är (före avdrag för avgifter och skatt) 2,1% utöver inflationen för både traditionell, fond- och depåförvaltad försäkring.
  • Avkastningsskatten är 1,5%.

Källa: Jämför avgifter i kapitalförsäkringar för pension | Konsumenternas

Pensionsmyndigheten

5.4 Avkastningsskatt

Gällande skatt, 15 procent på statslåneräntan, antas vara konstant under prognosperioden. Som antagande på statslåneräntan finns i huvudsak två olika alternativ. Det ena är att använda senast fastlagda statslåneräntan för ett år. Standarden måste då ändras varje år. För prognosen innebär det att resultatet kommer att variera över åren beroende på kortsiktiga förändringar av ränteläget. En sådan effekt är inte önskvärd och statslåneräntan antas därför i prognosstandarden vara densamma som antagandet för långsiktig obligationsränta enligt avkastningsantagandet ovan, det vill säga 4 procent.

@janbolmeson har alltså antagit en avkastningsskatt som är lägre än pensionsbranschen själva, staten och pensionsmyndigheten antar. Detta ger troligtvis kapitalförsäkringsalternativet en oskälig fördel i kalkylen men det räcker ändå inte på långa vägar……

Intervenia anser att man bör följa vedertagen prognosstandard om man ska uppfattas som seriös rådgivare.

Du lägger sedan till att detta skulle vara ett antagande som gynnar depå.

Det är helt fel. Det här är en allvarlig kunskapslucka bland företagare som pensionssparar!

Tyvärr har jag noterat att detta även gäller många rådgivare.

Låt oss en gång för alla reda ut detta:

Hög avkastning gynnar kapitalförsäkring för kortsiktigt sparande jämfört med depå. Framför allt för privatpersoner som betalar 30 % skatt på vinst i depå.

Detta gäller dock inte för långsiktigt pensionssparande som görs i depå i ett aktiebolag som endast betalar 20,6 % skatt på vinst.

I det utmärkta kalkylarket som @janbolmeson lagt upp kan du själv beräkna: Jämförelse av AF och KF för företag - Google Tabellen

Jan B har i sin beräkning antagit en årlig avkastning om 6 %. Depåsparande ger då 40 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning från depåsparande som kombination av lön och utdelning ger 59 000 kr mer per år.

Om du gör en kopia av kalkylarket så kan du göra egna beräkningar. Överdriv nu och ändra antagen avkastning till 12 % per år! Depåsparande ger då 99 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning som kombination av lön och utdelning ger 117 000 kr mer per år. Vi får verkligen hoppas att du hittar tid någon gång för att räkna lite själv :grinning:

Jag vill ge min syn på ett antal saker i diskussionen (lite klurigt, men jag hoppas att det kan hjälpa någon mer än mig själv : - )

  • Högre avkastning gynnar KF
  • Högre statslåneränta (slr) gynnar depå men i mindre utsträckning
  • Längre tid (där ingen försäljning sker) gynnar depån endast om man kan kombinera med lön efter 66 år, och här finns ju ett gäng begränsningar på belopp

Jag gjorde en uträkning som jag tycker ger en fördjupad bild av alternativen mha kalkylarket.
Jag vill jämföra vid något år vad skillnaderna är mellan skattade pengar på KF, saldo på depån, eller om man skattar av hela vinsten efter detta år.

Här ser vi med 6% avkastning och slr på 2% efter 10 år. se specifikt de ljusare färgfälten. Då hade det varit runt 10% mindre vid skatt o utdelning från depån än om de legat på KF. Att ta lön för denna summa under 66 år ligger däremellan och då har jag räknat med 31,42% arbetsgivaravgift, 25% skatt på inkomst och 18% extra i statlig pension. Detta är alltså väldigt optimistiskt.
Inga jätteskillnader ändå efter 10 ÅR!!

Att ta lön efter 66 är dock jättebra om pengarna varit i depå och man inte har för mycket andra vinster eller annan lön/pension som gör att man kommer upp i gränsen för statlig skatt, men det är runt 40% bättre än “bara” utdelning från depåvinsten OM jag räknar med 10,21% arbetsgivaravgift, 10% skatt på inkomst och att man kan räkna med 12% ökad statlig pension som nuvärde. Ehh, ja och detta funkar ju bara upp till 200k eller så, men är ju en bra utväxling för små belopp :slight_smile:

Det är uppenbart väldigt många parametrar i spel…
Själv kommer jag att köra KF tills jag blir 55 minst, och sedan växla över till depå mer o mer
Jag har heller inget utdelningutrymme att tala om eller stora belopp i firman, så lön efter 66 verkar jättebra för mig, men inte för mycket…
För det som sedan skall ligga i depån kan jag tänka mig att köra Lysa eller några globalfonder (o glömma bort i 10 år). Sedan säljer man lagom mycket för att täcka den lön man kan ta ut till bra skatt varje år.

2 gillningar

En fundering kan man inte vid depå även använda schablonmetoden för att minska skatten om avkastningen är över 400%? Eller är det bara privatpersoner som får göra det?

1 gillning

Glöm inte bort periodiseringsfonder. :wink:

@JanH Nu har jag börjat räkna lite på detta. Jag la den viktigaste slutsatsen i den här tråden Jämförelse av spara i kapitalförsäkring i bolaget vs reavinst beskattad depå i företaget - Nr 12 av smaspararguiden. Dels för att den verkade passa bättre där och dels för att den här tråden började kännas både onödigt hetsig och rörig.

Det här behöver jag dock svara på här för att det ska bli begripligt.

Det jag tycker är viktigast i jämförelsen är hur länge man behöver sitta i orubbat bo i depån innan den blir lönsammare än KF. Struntar vi i lönemöjligheten och tänker utdelning får jag det till 8 år innan depå lönar sig med 6% nominell avkastning. Med 12% avkastning tar det 18 år.

Sedan har du rätt i att vinsten för depå i kronor räknat blir större efter 27 år med 12% avkastning vilket hänger ihop med att det totala värdet blir flera gånger större. I procent av slutkapitalet blir skillnaden betydligt lägre.

Då ska man alltså komma ihåg att du inte får byta fond en enda gång på de här 27 åren och att jag inte räknat med någon Interveniaavgift.

Jag står därför för slutsatsen att ett lågt avkastningsantagande gynnar depå.

1 gillning

Det finns två antaganden här:

  1. Avkastningen.

När det kommer till avkastningsantaganden i svensk prognosstandard så är det nominella avkastningsantagandet 5,9% - dvs som i Bolmessons antaganden. 2,1% är tänkt att vara efter inflation och löneutveckling. Det framgår inte av ditt citat från Konsumenternas, men så har jag förstått det när jag pratat med folk på pensionsmyndigheten.

Jag kan tycka att det är rimligt och kanske tom lite optimistiskt om man räknar in traditionella försäkringar, blandfonder, etc. För en ren aktiefond är det försiktigt räknat. Det behöver inte vara fel, men det är klart lägre än vad det har varit historiskt.

När vi i Småspararguiden räknar brukar vi räknat på 6% real avkastning på aktiefonder. Det är baserat på antaganden vi har sett göras hos storbanker, etc i vår tidigare karriär. Där har de antaganden vi har sett legat mellan 6% och 7% realt. Nu finns det en del argument för att den reala avkastningen bör sjunka i ett lågränteläge (fler pressas in i aktiemarknaden för att man inte får någon avkastning alls på räntemarknaden) så jag kan köpa att man vill sänka lite. Vi ligger kvar - delvis pga att det skulle vara jobbigt att räkna om allt historiskt material vi har och vi vill inte förvirra folk i onödan genom att räkna olika på olika ställen.

Jag noterar att det gör att Intervenia uppfattar oss som oseriösa rådgivare, men det får mig inte att ändra uppfattning ;).

  1. Statslåneräntan

Här har vi idag ett betydligt lägre ränteläge än vad vi har haft historiskt. Jag tycker att det är svårt att spekulera i om det kommer att bestå, men tittar vi på långa räntor som borde vara marknadens bedömning så tyder de på fortsatt låga räntor. Framförallt är det så - vilket jag argumenterar för här Jämförelse av spara i kapitalförsäkring i bolaget vs reavinst beskattad depå i företaget - Nr 12 av smaspararguiden - att man i så fall mycket väl kan gå över till depå när räntorna går upp (ifall de nu gör det).

1 gillning

Ytterligare en kommentar om prognosstandarden som går att hitta här Typfallsmodellen | Pensionsmyndigheten (tryck på “Standard för Pensionsprognoser”.

"Det bakomliggande antagandet är en real kapitalavkastning på 3,9 procent, före avdrag för avkastningsskatt och avgifter. Antagandet bygger på ett grundantagande om en nominell avkastning på 4 procent för långa räntor och 6,5 procent för globala aktier samt en antagen inflation på 2 procent.

För att prognosvärdet ska ge en korrekt relation till den nuvarande inkomsten uttrycks avkastningen i prognosen som en ”överavkastning”, dvs. hur mycket kapitalavkastningen överstiger den generella löneutvecklingen. Med ett antagande om en framtida lönetillväxt i fasta priser på 1,8 procent innebär det att i prognosen används avkastningen (”överavkastningen”) 2,1 procent."

Dvs antaganden är 6,5% nominell avkastning för aktiemarknaden och 4% för långa räntor. Jag skulle säga att det första är försiktigt och det andra rejält optimistiskt. Ska man få 4% yield to Maturity på en obligation idag måste man välja ganska låg kreditvärdighet. En 30-årig svensk statsobligation har idag en nominell ränta på 0,65%.

Hej!
Jag har följt tråden som nu inte verkar så aktiv. Kan vi få ett avsnitt på detta @janbolmeson =) Jag har ett eget aktiebolag med högt kapital som bara växer, jag är 38 år och undrar vad jag kan göra för val som gynnar mig och bolaget ekonomiskt. Hur får jag får ut pengarna ur bolaget, ska man sätta av 35% i tjänstepension?

4 gillningar

Jag har nått det här läget och funderat ganska mycket på kloka strategier för uttag. Landade i att helt sluta ta ut lön från mitt AB (istället fylla på periodiseringsfonder) och leva på pensionsuttag några år till dess jag fyllt 66. Då kan jag istället ta ut lön med fördelaktiga skattevillkor. När pengarna tar slut i bolaget fyller jag upp med tjänstepensionerna igen.
Pensionsuttagen kan ju regleras dels genom att jobba med kort uttagstid och ta en/några tjänstepensioner i taget, dels kan man ju också pausa den allmänna pensionen.

2 gillningar

Jobbar du medan du tar ut pension?

Ja, på deltid. Mest för nöjes skull.

1 gillning

Är företagare, litet dock men hur jag lägger upp mitt pensionssparande är säkert inte 100% rätt men tror det blir ganska bra när tiden kommer att dra ner på jobbet.

  1. Lön upp till brytpunkt
  2. 10k/mån i pensionsförsäkring.
  3. Utdelning enligt 3:12*
  4. Eget sparande 10k/mån*
  • Dessa slantar placerar jag 100% aktiefond i KF.
    Anledning är en tro att jag kommer vara överförsäkrad i inkomstpension/tjänstepension och kör mitt privata pensionssparande i KF.
    Den dagen pengar inte längre är ett måste avvecklar jag dessutom företaget och skattar ut tillgångarna.
    Målet är vid 60år. 10år till dess,
    För mig är detta ett inte allt för komplicerat sätt att få bra pension.
    Men säkert inte det ultimata men men
1 gillning

Är ovan summering “latest and greatest” utifrån diskussionen i tråden framåt? Har sedan en tid dragit igång mitt egna bolag och funderar lite hur jag ska gå framåt avseende tjänstepensionen

Jag skulle säga i denna ordning:

  1. Lön till brytpunkten
  2. Utdelning
  3. Direktpension (eftersom den är mer flexibel än tjänstepension)
  4. Sparande i KF

Men man måste nog själv bestämma vad man prioriterar, jag prioriterar i första hand pengar ut från bolaget till låg beskattning.

Berätta mer…? Jag talade med Nordnet och Unionen och slutsatsen blev att jag helt enkelt får hålla mig arbetsför (alternativt dö fort, har privat livförsäkring).

Den möjligheten finns för direktpension också, men när det kommer till försäkringar så är det som alltid - enormt svårt att jämföra mot varandra…

Kan du utveckla detta lite mer?

Och man vet först efteråt om det täcktes.

Fråga: 4) sparande i företagsägd kf: kan du ha både vinstbeskattade medel (resultat efter skatt och utdelning) och obeskattade reserver som periodiserade medel? Om ja, hur håller du isär dessa?