Pension för företagare med aktiebolag - Direktpension vs Tjänstepension vs Spara i företaget | Låt oss samskapa inför ett avsnitt

Jan, jag tycker du på ett utmärkt sätt belyst fördelarna med direktpension i depå. Och det är i många lägen en bra lösning. Min poäng är egentligen bara att det inte är den bästa lösningen för alla i alla lägen. Jag inser att mitt inlägg framstår som kanske väl kritiskt när jag läser det i efterhand, det var inte avsikten.

Holdingbolaget är inte en universell lösning. Men det finns ofta redan där. Eller är motiverat att inrätta av andra anledningar. Om du tar hjälp med ekonomin, vilket de flesta jag kommer i kontakt med gör, innebär det ingen större ytterligare ansträngning. Däremot underlättar det vid en bolagsförsäljning, gör det lättare att hantera situationer med flera delägare med olika intressen för utdelning, m m. Och har du ett sådant på plats har du en lite annan situation, då är oftast inte pantförskrivning, direktpensionsavtal etc motiverade, utan det handlar om KF eller inte KF.

Tycker du tolkar mig lite väl hårt här. Jag tycker absolut att både företagare och andra ska vara försiktiga med alla slags produktsäljare (som självklart pratar väl om sin egen produkt) och ska absolut läsa på, både här och på andra ställen (t ex Småspararguiden tycker jag också är bra) och inte heller vara rädda för att ta hjälp.

Men i min erfarenhet blir det här, på grund av alla antaganden och gissningar om framtiden som spelar in i kalkylen, en väldigt komplex fråga som det är lätt att fastna i, eller skjuta upp. I sämsta fall med följden att inget alls görs, vilket jag tror vi är överens om är en rätt usel metod att pensionsspara. Hur du agerar är mindre viktigt än att du agerar. Kanske kan tyckas så självklart att det inte behöver påpekas, men jag har sett flera exempel på företagare som inte har något pensionstänk och har släppt frågan eftersom det ligger så långt fram i tiden. Min poäng var inte att man ska köpa första bästa lösning, men att man ska göra något medan man jagar rätt lösning. Och att inte låta jakten på den perfekta lösningen ta över tillvaron. Och gärna sprida sin skatterisk över ett par olika lösningar, om man orkar.

Nej, det kan vara en bra grej. Det beror på. Jag vet att t ex min fru inte alls skulle uppskatta att få mina rätt fiffigt planerade bolag i knät den dag jag försvinner och hon är, säg, 71 år och ganska ointresserad av skatteplanering. Risken är då att hon helt enkelt låter avveckla allt på stört för att slippa hantera skiten, helt utan hänsyn till alla mina minutiösa beräkningar och varje slags skatteoptimering. Pensionsförsäkring med efterlevandeskydd är rätt mycket enklare i det läget och kan bli bättre.

Detta är intressant, jag är väldigt nyfiken på hur man kan tänka runt de här lösningarna i ett scenario med flera ägare, har dålig koll själv. Har ett par exempel som - om du har tid och ork - jag gärna skulle vilja förstå bättre hur man kan resonera runt.

I exemplen kan du anta att vi är två delägare i ett aktiebolag, vi har var sin identisk direktpensionlösning utan KF.

Exempel 1. Jag byter fonder vilket resulterar i en reavinst på +100.000 SEK. Detta landar på bolagets resultat som annars hade varit säg 0 SEK. Bolaget får nu istället en skattekostnad på 20.600 SEK som det inte hade fått annars. Hur kompenseras den andra delägaren? Eller bolaget?

Exempel 2 (som egentligen inte gäller fondbyten men jag är nyfiken på annat också…). Säg att vi blir osams om bolagets strategi och den andra delägaren drar sig ur samarbetet. Vad händer med hans depå? Han vill inte själv att den ska ligga kvar i bolaget och jag är inte sugen på att låta honom fortsätta att ha möjlighet att påverka bolagets resultat. Där finns orealiserade vinster på 100.000 SEK. Hur hanteras den situationen?

1 gillning

Nu var det ju inte så du skrev… Finns ett holdingbolag redan där eller är motiverat att inrätta av andra anledningar så bör man ändå upprätta direktpensionsavtal och pantsättningsavtal i något av bolagen. Du skulle väl knappast starta ett långsiktigt pensionssparande utan möjlighet att teckna sjukförsäkring och premiebefrielseförsäkring? Ett holdingbolag har skyddat pengarna mot konkurs men någon premiebefrielseförsäkring kan du inte teckna för bolagets kapital. Vill du ha sjukförsäkring så kräver de flesta försäkringsbolag att du måste spara ett visst belopp i en pensionsförsäkring och det vill man ju undvika om man har läst den här tråden. Med Intervenia Direktpension kan du teckna alla tänkbara försäkringsmoment.

Jan B påpekar tidigt i tråden:

En fördel som direktpensionsupplägget för med sig är att man kan få samma premiebefrielseförsäkring som för en tjänstepension. Det vill säga att om jag skulle bli arbetsoförmögen om 5 år, så kommer försäkringsbolaget fortsätta betala in mina 144 000 SEK per år fram tills jag går i pension. Jag anser att det finns ett värde i det. På samma sätt kan man komplettera med sjukförsäkring som ofta ingår i TJP-lösningar.

Varje pensionstagare står för sin skatt. D.v.s. bolaget äger rätt att få kompensation från pensionstagarens direktpensionskonto för eventuell skatt som uppkommer vid försäljning av fondandelar.

Kräver ett antal kontrollfrågor såsom: Hur gamla är delägarna? Hur ser resp. delägares K-10 ut? Ska lämnande delägare starta nytt bolag eller ta en anställning? Skall någon ersättning utgå för aktierna till den säljande delägaren? Vill lämnande delägare att allt kapital överförs till en pensionsförsäkring i en ”köpa i kapp-lösning” för utlandsflytt? m.m. För att inte den här tråden ska bli allt för snårig och komplicerad så är det bättre att du blir kund hos oss ska vi visa och förklara de olika vägarna man kan välja i frågan. :grinning:

Tack för en intressant diskussion! Jag har också gjort försök att räkna på och tänka på det här utan att komma fram till några enkla svar. Här är var jag är just nu (öppen för argument).

Tjänstepension vs spara pengar i bolaget/direktpension (för mig är direktpension = spara pengar i bolaget + lite pappersarbete - dvs i det bra scenariot blir de snarlika).

  1. För någon som är lite närmare pension rekommenderar jag nästan alltid spara pengar i bolaget. När jag räknar på det blir det klart förmånligare. Även med utdelningsalternativet.
  2. För någon som är 35 idag rekommenderar jag oftast lite av varje. Dels blir tjänstepension mer förmånligt relativt spara i KF (se spara i KF vs spara i depå nedan varför jag jämför med KF) ju längre sparhorisonten är pga skillnaden i årlig schablonbeskattning och dels ser jag det som ett sätt att sprida riskerna med avseende på framtida skattesystem. Jag köper inte riktigt argumentet jag sett om att man alltid kan välja att ta ut lön/pension sedan om man valt att spara i bolaget. Det är visserligen sant, men du har redan betalat bolagsskatten och, om du ligger i KF, betalat högre schablonskatt varje år. Det krävs väldigt förmånliga regler för löneuttag för att det ska vara värt det (vilket vi har just nu, men det kan ändras).

Angående depå vs KF säger jag så här:

  1. KF är mer flexibelt och smidigare att administrera
  2. Fördelarna med depå på en principiell nivå är
    A. Om du sparar under tillräckligt lång tid blir det skattemässigt mer förmånligt. Ju högre schablonskatt det är på KF desto fortare lönar det sig.
    B. Om du realiserar värdeökningen när du ska ta ut pengarna kan du ta ut det som lön utan att betala bolagsskatt på vinsten.
  3. I teorin och med dagens skattesystem är depå bättre i många fall. Det är dock många om och men.
    3a. Så fort du vill byta fond behöver du realisera. Det blir dels administrativt krångligt. Dels minskar det tidperioden för A och B. Dvs har du omviktat några år innan pension blir det inte så mycket fördel av B. Jag gillar långsiktiga råd, men dels vågar jag inte räknat med att Länsförsäkringar Global Indexnära finns kvar i 30 år med samma låga avgift. Dels betyder det att man kommer att bli tvungen att ligga kvar i 100% aktier enda tills det år man ska ta ut pengarna för att dra nytta av B. Det skulle jag inte vilja göra.
    3b. Idag är det extremt förmånligt att ta ut lön som pensionär. Jag räknar inte med att det förblir så.
    3c. Om du har så mycket pension att du kommer över brytpunkten för statlig inkomstskatt blir löneuttag (och därmed B) inte lika förmånligt längre. Vet du med dig att du ska köra eget och ta lön upp till brytpunkten fram tills pensionen är det lugnt. Om det kan bli så att du tar en välbetald anställning om fem år så kan du mycket väl hamna där. Det minskar också värdet av B.
    3d. Du behöver se till att det hamnar om tillräckligt mycket pengar för att hämta in de högre avgifterna. Både för någon som tex Intervenia och för den ökade bokföringskostnaden du antagligen kommer att få betala förr eller senare då den biten blir krångligare.
  4. Sammanfattningsvis blir mitt grundråd KF. Depå rekommenderar jag bara till den som verkligen har läst in sig själv, förstår alla aspekter och kan se att det här är rätt för just hen.

Som sagt är jag öppen för argument. Jag är inte alls lika säker på detta som på att pengarna ska placeras i en billig global indexfond oavsett sparform :).

4 gillningar

Uppskattar verkligen ditt ärliga svar. Jag är inne på din linje och gör lite av båda sakerna, tar den lågbeskattade utdelning jag kan, sparar i en tjänstepension likt en vanlig anställd och sparar resten av överskottet i en företagsägd KF.

Hur man än gör så måste man ju göra en massa antaganden och om framtiden vet vi lite utöver att det finns två garantier, “döden och skatt”. Gillar verkligen det som Günther och Jan brukade säga i sina poddar, är man osäker så gör “hälften” och det är väl lite där jag har landat. Jag missar att optimera 100% men kommer förmodligen inte göra bort mig 100% heller.

Kommer fortsätta att bevaka diskussionen.

2 gillningar

Ja, för den som är mycket aktiv och gör många fondbyten. (Daytrading o.s.v.) Så är dock inte fallet för de flesta företagare som pensionssparar och det är inte heller att rekommendera. Du skriver själv:
” Jag är inte alls lika säker på detta som på att pengarna ska placeras i en billig global indexfond oavsett sparform.”

Nja, så särskilt krångligt blir det väl ändå inte. När du säljer en fond så får du alltid en säljnota. Där redovisas försäljningsvärdet och anskaffningsvärdet och ja, det skall in i bokföringen. Inte särskilt krångligt. I synnerhet inte om man följer ditt kloka råd och väljer att spara i billig global indexfond.
Då blir ju antal fondbyten minimala. Som företagare kan man väl inte avstå från en lönsam affär bara för att den måste bokföras? Intervenias kunder har dessutom tillgång till en administrationsportal som sköter detta automatiskt. En knapptryckning, en minuts jobb per år i samband med bokslut.

Det finns två relativt nystartade försäkringsbolag som till skillnad från alla äldre etablerade försäkringsbolag inte tar ut några avgifter i sina kapitalförsäkringar. Åtminstone inte just nu under uppbyggnadsfasen. Vågar du räkna med att de båda nystartade försäkringsbolagen Nordnet och Avanza inte kommer införa några avgifter under kommande 30 år? Om/när avgifter införs så blir kapitalförsäkringsalternativet ännu mer olönsamt. Så sent som för ett år sedan aviserade man en höjning av avkastningsskatten på kapitalförsäkring (som sedan inte blev av). Vågar du räkna med att någon höjning inte kommer att genomföras under kommande 30 år?

Nej, du är absolut inte tvungen att ligga kvar i 100% aktier. Du kan alltid dra nytta av B men genom att vid lämplig tidpunkt lägga till sparande i andra fonder än aktiefonder eller ev. Lysa eller liknande, så kan du balansera risknivån efter eget gottfinnande.

Du har i många punkter skissat alla möjliga teoretiska, tänkbara situationer som eventuellt skulle kunna bli en nackdel vid en utbetalning från en depå men du skriver ingenting om hur utbetalningen från en KF skall genomföras eller varför en sådan skulle bli enklare och lönsammare.

Du skriver inledningsvis: ”Jag har också gjort försök att räkna på och tänka på det här utan att komma fram till några enkla svar. Här är var jag är just nu (öppen för argument).”

Jag utgår från att du tagit del av alla beräkningar i tråden som jämför tjänstepensionsförsäkring, kapitalförsäkring och AF-depå. Även beräkningarna som jämför utbetalning som enbart utdelning och utbetalning som kombination av lön och utdelning. I samtliga fall visar beräkningarna att sparande i AF-depå är överlägset lönsammast. Har du kommit fram till något annat när du gjorde dina egna beräkningar?

Wow vilken mastodonttråd, har nu läst igenom allt och håller tummarna starkt för att det här mynnar ut till ett avsnitt i podden!

2 gillningar

Beräkningarna i tråden är vad jag förstår baserade på ett antal antaganden. Tex en betydligt högre schablonskatt på KF än vad vi har idag, en ganska låg avkastning jämfört med vad aktiemarknaden har presterat historiskt, att du sitter kvar i samma fond i 27 år och att den fonden fortsätter att vara den billigaste globala aktiefonden (om det nu är det man tror på vilket jag gör). Kostnaderna för Intervenia är vad jag förstår inte alls medräknade. Det är säkert försumbart om man sätter in så mycket pengar som i exemplet, men om man sätter in lite mindre från början och företaget börjar gå dåligt efter 3 år lär det bli högst påtagligt. Allt det här är antaganden som gynnar depå. Jag säger inte att de är uppenbart fel, men det är också helt uppenbart att det går att göra andra antaganden som kommer fram till andra saker.

Jag hoppas att jag hittar tid någon gång att räkna lite själv igen. Det vore intressant utifrån den här diskussionen att se hur känsligt resultatet är för de här antagandena. Dvs i vilka scenarier depå är bättre och i vilka KF är bättre.

Jättekul att du är här och diskuterar @JanH! Jag får ut en hel del av att läsa dina argument och resonemang. Jag ska som sagt se om jag hittar tid att gå en nivå djupare så kan jag nog få ut ännu mer.

5 gillningar

Det handlar också om komplexitet.

Nån beskrev i en annan post i tre meningar för mig allt jag behöver veta om KF, inkl hur jag bokför det.

Det här direktpensionsgrejen är svår greppa. Får man inte byta innehav under tiden? Varför ska man betala Interventia för setup och drift?

2 gillningar

Nej, det är inte krångligt. Det är inte svårt med bokföringen. Ja, du kan byta fonder. Du bestämmer allt. Bäst är det om du kollar Intervenias FAQ:
Vanliga frågor – Intervenia Direktpension

1 gillning

Jag kan bara gissa att du med första meningen menar för att få möjlighet kvitta bort ev. kapitalvinst mot löneutbetalningar. Resten av stycket förstår faktiskt inte…. Att spara ett visst antal år i en indexfond och senare i livet exempelvis lägga till sparande i räntefond el. liknande för att minska aktieexponeringen kräver inte något ”trixande”. Det måste du väl göra även i en kapitalförsäkring?
Jag vill också påpeka att även om du säljer hela innehavet om exempelvis 25 år för att fondavgiften höjts eller för att omvikta risken så har du ändå ett större kapital efter skatt i depån jämför med kapitalförsäkring. Detta är mycket viktigt att förstå.

Ja, självklart! Du kan väl ändå inte mena att vi ska använda nuvarande (historiens lägsta) ränteläge för en kalkyl på 27-47 år? Jag har i den parallella tråden redan visat följande information:

Så här resonerar Konsumenternas och Pensionsmyndigheten:

Konsumenternas

Beräkningsförutsättningar

Vi följer den gemensamma prognosstandard som både staten och pensionsbranschen använder. Det innebär följande:

  • Avkastning är (före avdrag för avgifter och skatt) 2,1% utöver inflationen för både traditionell, fond- och depåförvaltad försäkring.
  • Avkastningsskatten är 1,5%.

Källa: Jämför avgifter i kapitalförsäkringar för pension | Konsumenternas

Pensionsmyndigheten

5.4 Avkastningsskatt

Gällande skatt, 15 procent på statslåneräntan, antas vara konstant under prognosperioden. Som antagande på statslåneräntan finns i huvudsak två olika alternativ. Det ena är att använda senast fastlagda statslåneräntan för ett år. Standarden måste då ändras varje år. För prognosen innebär det att resultatet kommer att variera över åren beroende på kortsiktiga förändringar av ränteläget. En sådan effekt är inte önskvärd och statslåneräntan antas därför i prognosstandarden vara densamma som antagandet för långsiktig obligationsränta enligt avkastningsantagandet ovan, det vill säga 4 procent.

@janbolmeson har alltså antagit en avkastningsskatt som är lägre än pensionsbranschen själva, staten och pensionsmyndigheten antar. Detta ger troligtvis kapitalförsäkringsalternativet en oskälig fördel i kalkylen men det räcker ändå inte på långa vägar……

Intervenia anser att man bör följa vedertagen prognosstandard om man ska uppfattas som seriös rådgivare.

Du lägger sedan till att detta skulle vara ett antagande som gynnar depå.

Det är helt fel. Det här är en allvarlig kunskapslucka bland företagare som pensionssparar!

Tyvärr har jag noterat att detta även gäller många rådgivare.

Låt oss en gång för alla reda ut detta:

Hög avkastning gynnar kapitalförsäkring för kortsiktigt sparande jämfört med depå. Framför allt för privatpersoner som betalar 30 % skatt på vinst i depå.

Detta gäller dock inte för långsiktigt pensionssparande som görs i depå i ett aktiebolag som endast betalar 20,6 % skatt på vinst.

I det utmärkta kalkylarket som @janbolmeson lagt upp kan du själv beräkna: Jämförelse av AF och KF för företag - Google Tabellen

Jan B har i sin beräkning antagit en årlig avkastning om 6 %. Depåsparande ger då 40 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning från depåsparande som kombination av lön och utdelning ger 59 000 kr mer per år.

Om du gör en kopia av kalkylarket så kan du göra egna beräkningar. Överdriv nu och ändra antagen avkastning till 12 % per år! Depåsparande ger då 99 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning som kombination av lön och utdelning ger 117 000 kr mer per år. Vi får verkligen hoppas att du hittar tid någon gång för att räkna lite själv :grinning:

Jag vill ge min syn på ett antal saker i diskussionen (lite klurigt, men jag hoppas att det kan hjälpa någon mer än mig själv : - )

  • Högre avkastning gynnar KF
  • Högre statslåneränta (slr) gynnar depå men i mindre utsträckning
  • Längre tid (där ingen försäljning sker) gynnar depån endast om man kan kombinera med lön efter 66 år, och här finns ju ett gäng begränsningar på belopp

Jag gjorde en uträkning som jag tycker ger en fördjupad bild av alternativen mha kalkylarket.
Jag vill jämföra vid något år vad skillnaderna är mellan skattade pengar på KF, saldo på depån, eller om man skattar av hela vinsten efter detta år.

Här ser vi med 6% avkastning och slr på 2% efter 10 år. se specifikt de ljusare färgfälten. Då hade det varit runt 10% mindre vid skatt o utdelning från depån än om de legat på KF. Att ta lön för denna summa under 66 år ligger däremellan och då har jag räknat med 31,42% arbetsgivaravgift, 25% skatt på inkomst och 18% extra i statlig pension. Detta är alltså väldigt optimistiskt.
Inga jätteskillnader ändå efter 10 ÅR!!

Att ta lön efter 66 är dock jättebra om pengarna varit i depå och man inte har för mycket andra vinster eller annan lön/pension som gör att man kommer upp i gränsen för statlig skatt, men det är runt 40% bättre än “bara” utdelning från depåvinsten OM jag räknar med 10,21% arbetsgivaravgift, 10% skatt på inkomst och att man kan räkna med 12% ökad statlig pension som nuvärde. Ehh, ja och detta funkar ju bara upp till 200k eller så, men är ju en bra utväxling för små belopp :slight_smile:

Det är uppenbart väldigt många parametrar i spel…
Själv kommer jag att köra KF tills jag blir 55 minst, och sedan växla över till depå mer o mer
Jag har heller inget utdelningutrymme att tala om eller stora belopp i firman, så lön efter 66 verkar jättebra för mig, men inte för mycket…
För det som sedan skall ligga i depån kan jag tänka mig att köra Lysa eller några globalfonder (o glömma bort i 10 år). Sedan säljer man lagom mycket för att täcka den lön man kan ta ut till bra skatt varje år.

2 gillningar

En fundering kan man inte vid depå även använda schablonmetoden för att minska skatten om avkastningen är över 400%? Eller är det bara privatpersoner som får göra det?

Glöm inte bort periodiseringsfonder. :wink:

@JanH Nu har jag börjat räkna lite på detta. Jag la den viktigaste slutsatsen i den här tråden Jämförelse av spara i kapitalförsäkring i bolaget vs reavinst beskattad depå i företaget - Nr 12 av smaspararguiden. Dels för att den verkade passa bättre där och dels för att den här tråden började kännas både onödigt hetsig och rörig.

Det här behöver jag dock svara på här för att det ska bli begripligt.

Det jag tycker är viktigast i jämförelsen är hur länge man behöver sitta i orubbat bo i depån innan den blir lönsammare än KF. Struntar vi i lönemöjligheten och tänker utdelning får jag det till 8 år innan depå lönar sig med 6% nominell avkastning. Med 12% avkastning tar det 18 år.

Sedan har du rätt i att vinsten för depå i kronor räknat blir större efter 27 år med 12% avkastning vilket hänger ihop med att det totala värdet blir flera gånger större. I procent av slutkapitalet blir skillnaden betydligt lägre.

Då ska man alltså komma ihåg att du inte får byta fond en enda gång på de här 27 åren och att jag inte räknat med någon Interveniaavgift.

Jag står därför för slutsatsen att ett lågt avkastningsantagande gynnar depå.

1 gillning

Det finns två antaganden här:

  1. Avkastningen.

När det kommer till avkastningsantaganden i svensk prognosstandard så är det nominella avkastningsantagandet 5,9% - dvs som i Bolmessons antaganden. 2,1% är tänkt att vara efter inflation och löneutveckling. Det framgår inte av ditt citat från Konsumenternas, men så har jag förstått det när jag pratat med folk på pensionsmyndigheten.

Jag kan tycka att det är rimligt och kanske tom lite optimistiskt om man räknar in traditionella försäkringar, blandfonder, etc. För en ren aktiefond är det försiktigt räknat. Det behöver inte vara fel, men det är klart lägre än vad det har varit historiskt.

När vi i Småspararguiden räknar brukar vi räknat på 6% real avkastning på aktiefonder. Det är baserat på antaganden vi har sett göras hos storbanker, etc i vår tidigare karriär. Där har de antaganden vi har sett legat mellan 6% och 7% realt. Nu finns det en del argument för att den reala avkastningen bör sjunka i ett lågränteläge (fler pressas in i aktiemarknaden för att man inte får någon avkastning alls på räntemarknaden) så jag kan köpa att man vill sänka lite. Vi ligger kvar - delvis pga att det skulle vara jobbigt att räkna om allt historiskt material vi har och vi vill inte förvirra folk i onödan genom att räkna olika på olika ställen.

Jag noterar att det gör att Intervenia uppfattar oss som oseriösa rådgivare, men det får mig inte att ändra uppfattning ;).

  1. Statslåneräntan

Här har vi idag ett betydligt lägre ränteläge än vad vi har haft historiskt. Jag tycker att det är svårt att spekulera i om det kommer att bestå, men tittar vi på långa räntor som borde vara marknadens bedömning så tyder de på fortsatt låga räntor. Framförallt är det så - vilket jag argumenterar för här Jämförelse av spara i kapitalförsäkring i bolaget vs reavinst beskattad depå i företaget - Nr 12 av smaspararguiden - att man i så fall mycket väl kan gå över till depå när räntorna går upp (ifall de nu gör det).

1 gillning

Ytterligare en kommentar om prognosstandarden som går att hitta här Typfallsmodellen | Pensionsmyndigheten (tryck på “Standard för Pensionsprognoser”.

"Det bakomliggande antagandet är en real kapitalavkastning på 3,9 procent, före avdrag för avkastningsskatt och avgifter. Antagandet bygger på ett grundantagande om en nominell avkastning på 4 procent för långa räntor och 6,5 procent för globala aktier samt en antagen inflation på 2 procent.

För att prognosvärdet ska ge en korrekt relation till den nuvarande inkomsten uttrycks avkastningen i prognosen som en ”överavkastning”, dvs. hur mycket kapitalavkastningen överstiger den generella löneutvecklingen. Med ett antagande om en framtida lönetillväxt i fasta priser på 1,8 procent innebär det att i prognosen används avkastningen (”överavkastningen”) 2,1 procent."

Dvs antaganden är 6,5% nominell avkastning för aktiemarknaden och 4% för långa räntor. Jag skulle säga att det första är försiktigt och det andra rejält optimistiskt. Ska man få 4% yield to Maturity på en obligation idag måste man välja ganska låg kreditvärdighet. En 30-årig svensk statsobligation har idag en nominell ränta på 0,65%.

Hej!
Jag har följt tråden som nu inte verkar så aktiv. Kan vi få ett avsnitt på detta @janbolmeson =) Jag har ett eget aktiebolag med högt kapital som bara växer, jag är 38 år och undrar vad jag kan göra för val som gynnar mig och bolaget ekonomiskt. Hur får jag får ut pengarna ur bolaget, ska man sätta av 35% i tjänstepension?

2 gillningar

Jag har nått det här läget och funderat ganska mycket på kloka strategier för uttag. Landade i att helt sluta ta ut lön från mitt AB (istället fylla på periodiseringsfonder) och leva på pensionsuttag några år till dess jag fyllt 66. Då kan jag istället ta ut lön med fördelaktiga skattevillkor. När pengarna tar slut i bolaget fyller jag upp med tjänstepensionerna igen.
Pensionsuttagen kan ju regleras dels genom att jobba med kort uttagstid och ta en/några tjänstepensioner i taget, dels kan man ju också pausa den allmänna pensionen.

1 gillning

Jobbar du medan du tar ut pension?

Ja, på deltid. Mest för nöjes skull.

1 gillning