Jag kan bara gissa att du med första meningen menar för att få möjlighet kvitta bort ev. kapitalvinst mot löneutbetalningar. Resten av stycket förstår faktiskt inte…. Att spara ett visst antal år i en indexfond och senare i livet exempelvis lägga till sparande i räntefond el. liknande för att minska aktieexponeringen kräver inte något ”trixande”. Det måste du väl göra även i en kapitalförsäkring?
Jag vill också påpeka att även om du säljer hela innehavet om exempelvis 25 år för att fondavgiften höjts eller för att omvikta risken så har du ändå ett större kapital efter skatt i depån jämför med kapitalförsäkring. Detta är mycket viktigt att förstå.
Ja, självklart! Du kan väl ändå inte mena att vi ska använda nuvarande (historiens lägsta) ränteläge för en kalkyl på 27-47 år? Jag har i den parallella tråden redan visat följande information:
Så här resonerar Konsumenternas och Pensionsmyndigheten:
Konsumenternas
Beräkningsförutsättningar
Vi följer den gemensamma prognosstandard som både staten och pensionsbranschen använder. Det innebär följande:
- Avkastning är (före avdrag för avgifter och skatt) 2,1% utöver inflationen för både traditionell, fond- och depåförvaltad försäkring.
- Avkastningsskatten är 1,5%.
Källa: Jämför avgifter i kapitalförsäkringar för pension | Konsumenternas
Pensionsmyndigheten
5.4 Avkastningsskatt
Gällande skatt, 15 procent på statslåneräntan, antas vara konstant under prognosperioden. Som antagande på statslåneräntan finns i huvudsak två olika alternativ. Det ena är att använda senast fastlagda statslåneräntan för ett år. Standarden måste då ändras varje år. För prognosen innebär det att resultatet kommer att variera över åren beroende på kortsiktiga förändringar av ränteläget. En sådan effekt är inte önskvärd och statslåneräntan antas därför i prognosstandarden vara densamma som antagandet för långsiktig obligationsränta enligt avkastningsantagandet ovan, det vill säga 4 procent.
@janbolmeson har alltså antagit en avkastningsskatt som är lägre än pensionsbranschen själva, staten och pensionsmyndigheten antar. Detta ger troligtvis kapitalförsäkringsalternativet en oskälig fördel i kalkylen men det räcker ändå inte på långa vägar……
Intervenia anser att man bör följa vedertagen prognosstandard om man ska uppfattas som seriös rådgivare.
Du lägger sedan till att detta skulle vara ett antagande som gynnar depå.
Det är helt fel. Det här är en allvarlig kunskapslucka bland företagare som pensionssparar!
Tyvärr har jag noterat att detta även gäller många rådgivare.
Låt oss en gång för alla reda ut detta:
Hög avkastning gynnar kapitalförsäkring för kortsiktigt sparande jämfört med depå. Framför allt för privatpersoner som betalar 30 % skatt på vinst i depå.
Detta gäller dock inte för långsiktigt pensionssparande som görs i depå i ett aktiebolag som endast betalar 20,6 % skatt på vinst.
I det utmärkta kalkylarket som @janbolmeson lagt upp kan du själv beräkna: Jämförelse av AF och KF för företag - Google Tabellen
Jan B har i sin beräkning antagit en årlig avkastning om 6 %. Depåsparande ger då 40 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning från depåsparande som kombination av lön och utdelning ger 59 000 kr mer per år.
Om du gör en kopia av kalkylarket så kan du göra egna beräkningar. Överdriv nu och ändra antagen avkastning till 12 % per år! Depåsparande ger då 99 000 kr mer per år jämfört med kapitalförsäkring om kapitalet betalas ut som utdelning. En utbetalning som kombination av lön och utdelning ger 117 000 kr mer per år. Vi får verkligen hoppas att du hittar tid någon gång för att räkna lite själv 
