Jan, jag tycker du på ett utmärkt sätt belyst fördelarna med direktpension i depå. Och det är i många lägen en bra lösning. Min poäng är egentligen bara att det inte är den bästa lösningen för alla i alla lägen. Jag inser att mitt inlägg framstår som kanske väl kritiskt när jag läser det i efterhand, det var inte avsikten.
Holdingbolaget är inte en universell lösning. Men det finns ofta redan där. Eller är motiverat att inrätta av andra anledningar. Om du tar hjälp med ekonomin, vilket de flesta jag kommer i kontakt med gör, innebär det ingen större ytterligare ansträngning. Däremot underlättar det vid en bolagsförsäljning, gör det lättare att hantera situationer med flera delägare med olika intressen för utdelning, m m. Och har du ett sådant på plats har du en lite annan situation, då är oftast inte pantförskrivning, direktpensionsavtal etc motiverade, utan det handlar om KF eller inte KF.
Tycker du tolkar mig lite väl hårt här. Jag tycker absolut att både företagare och andra ska vara försiktiga med alla slags produktsäljare (som självklart pratar väl om sin egen produkt) och ska absolut läsa på, både här och på andra ställen (t ex Småspararguiden tycker jag också är bra) och inte heller vara rädda för att ta hjälp.
Men i min erfarenhet blir det här, på grund av alla antaganden och gissningar om framtiden som spelar in i kalkylen, en väldigt komplex fråga som det är lätt att fastna i, eller skjuta upp. I sämsta fall med följden att inget alls görs, vilket jag tror vi är överens om är en rätt usel metod att pensionsspara. Hur du agerar är mindre viktigt än att du agerar. Kanske kan tyckas så självklart att det inte behöver påpekas, men jag har sett flera exempel på företagare som inte har något pensionstänk och har släppt frågan eftersom det ligger så långt fram i tiden. Min poäng var inte att man ska köpa första bästa lösning, men att man ska göra något medan man jagar rätt lösning. Och att inte låta jakten på den perfekta lösningen ta över tillvaron. Och gärna sprida sin skatterisk över ett par olika lösningar, om man orkar.
Nej, det kan vara en bra grej. Det beror på. Jag vet att t ex min fru inte alls skulle uppskatta att få mina rätt fiffigt planerade bolag i knät den dag jag försvinner och hon är, säg, 71 år och ganska ointresserad av skatteplanering. Risken är då att hon helt enkelt låter avveckla allt på stört för att slippa hantera skiten, helt utan hänsyn till alla mina minutiösa beräkningar och varje slags skatteoptimering. Pensionsförsäkring med efterlevandeskydd är rätt mycket enklare i det läget och kan bli bättre.
Detta är intressant, jag är väldigt nyfiken på hur man kan tänka runt de här lösningarna i ett scenario med flera ägare, har dålig koll själv. Har ett par exempel som - om du har tid och ork - jag gärna skulle vilja förstå bättre hur man kan resonera runt.
I exemplen kan du anta att vi är två delägare i ett aktiebolag, vi har var sin identisk direktpensionlösning utan KF.
Exempel 1. Jag byter fonder vilket resulterar i en reavinst på +100.000 SEK. Detta landar på bolagets resultat som annars hade varit säg 0 SEK. Bolaget får nu istället en skattekostnad på 20.600 SEK som det inte hade fått annars. Hur kompenseras den andra delägaren? Eller bolaget?
Exempel 2 (som egentligen inte gäller fondbyten men jag är nyfiken på annat också…). Säg att vi blir osams om bolagets strategi och den andra delägaren drar sig ur samarbetet. Vad händer med hans depå? Han vill inte själv att den ska ligga kvar i bolaget och jag är inte sugen på att låta honom fortsätta att ha möjlighet att påverka bolagets resultat. Där finns orealiserade vinster på 100.000 SEK. Hur hanteras den situationen?
