Pension - sammanställning av tips | Vad har jag missat?

Innan du bestämmer dig för att maxa pensionen och bli född sent på året bör du tänka igenom konsekvenserna:

Barn som är födda i slutet på året löper hela 16 procent högre risk att få tidigare förtidspension än barn födda i januari, enligt Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

Källa: Är du född i slutet på året? Då kan du drabbas av det här i framtiden

Särskilt stor är risken för decemberbarnen för diagnoser inom beteendestörningar och emotionella störningar, där adhd ingår. För aktivitetsersättning på grund av dessa diagnoser är decemberbarnen överrepresenterade med 26 procent.

Källa: Barn födda sent på året kräver mer stöd | Special Nest

Barn födda tidigt på året gynnas medan barn födda sent helt stöts bort från idrottsklubbarna.

Källa: Barn födda sent på året slutar idrotta | SVT Nyheter

Barn som är födda efter april månad missgynnas i skolvalet, enligt en granskning som DN gjort. Flera av de mest populära grundskolorna i landet har en övervikt av januaribarn eftersom det är kötiden som avgör, visar granskningen.

Källa: Födda sent på året missgynnas i skolvalet | SVT Nyheter

4 gillningar

Det var större skillnad än jag trodde , nu hjälpte det inte mig att vara född tidigt för att lyckas i idrott🙂
Kanske värt betala ca 30000 extra skatt för att minska riskerna som du delade med artiklarna .

1 gillning

@JFB
Du nämner att det kan vara ofördelaktigt att gå från ITP1 till en arbetsgivare som inte erbjuder ITP1. Går det att utveckla det? Jag känner till att det kan bli problematiskt om mycket ligger i ITP2 och om du sedan går över till ITP1, men inte att det finns något som ställer till det om du endast ligger i ITP1. Går från premiebestämd till en annan premiebestämd tjänstepension.

PS: Om man har tillhört ITP1 avtalet (industritjänsteman) under många år och en ny arbetsgivare inte erbjuder ITP1 så kan det vara väldigt dåligt. Bäst är att ringa Collectum.se och deras kundtjänst för att förstå vad det innebär för just dig.

Jag har den förenklade bilden att det oftast är bäst att ligga i en förmånsbestämd lösning (ITP2) om den är kollektivavtalad. Alternativ två är att endast ligga i en premiebestämd lösning (ITP1). Att ligga blandat, dvs först ITP2 under en längre tid i arbetslivet och sedan gå till ITP1 kan bli ett snedsteg. Alltså till och med sämre än att “bara” ligga i ITP1.

Läste även rättelsen och var inte helt med på om du även åsyftade citerat ovan :slight_smile:

1 gillning

Ett tips som jag tycker är bra (kanske självklart för alla redan?) är att inom ITP1 är man ju tvungen att ha 50% i tradionell försäkring. Där tycker jag man ska välja Alecta. Den har lägst avgift (0,11%) och högst aktieandel (60%)
Enligt småspararguiden.

6 gillningar

Tack för du såg det! :pray:t5::grinning: Du har helt rätt. Jag menar ITP2. Ändrat även där. Fan, jag blandar alltid ihop dem. Sorry! Post it lapp nu satt sidan om datorn :joy:

1 gillning

Av egen negativ erfarenhet:
Regel nr1 efter man börjat anställningen bör vara: Kontrollera årligen att din arbetsgivare rapporterar till din valcentral pensionsgrundande lönen korrekt. Det finns studier (Av CoZone till exempel) att ca 10% av anställda har för låga inbetalningar pga misskötsel av detta.
Rättelser i efterhand är VÄLDIGT svåra eftersom kapitalutvecklingen påverkas.

Nedan tabell från Collectum som ‘bör generera samma utfall över karrieren som en förmånsbestämd ITP2’ ger en klar fingervisning att åldern ska vägas in med. Och visar att ITP2 kostnaden är betydligt högre än för en ITP1.
image
ITPK tillkommer om jag förstår det rätt.

Man bör nämna Tiotaggarupplägget som finns i ITP2 för löner över 10 IBB. Har fått ett negativt ryckte, men med rätt Premietrappa till exempel har man i ITP2 betydligt mindre nackdelar om man inte har en klassisk kontinuerligt ökande inkomst. Kontrollen över kapitalet som man har i en Tiotaggaren uppskattar jag mycket och man får lägga allt i fonder/aktier.

1 gillning

Hej, här har det blivit en tankevurpa. ITP2 är förmånsbestämd, dvs ger en viss procent av slutlön i pensionen. Sifforna i tabellen visar alltså utbetalningarna, inte premieinbetalningarna. Vilket blir en stor skillnad. Jag skulle mkt hellre ha en ITP1-lösning än en IPT2.

Ja, du har helt rätt! Jag har t.o.m. sett siffror på att 20+% av tjänstepensions avsättningarna är fel om man inkluderar både för höga och för låga inbetalningar (sidan finns dock inte längre).

Den stora skillnaden är:

  • Om man fått för stora insättningar på tjänstepensionen så drar arbetsgivaren via försäkringsbolaget tillbaka beloppet utan någon förklaring eller meddelande och utan någon som helst beräkning av hur stort beloppet är. Dvs man har ingen kontroll över detta alls.
  • Om man fått för låga (eller i värsta fall inga) insättning på tjänstepensionen så är det bara du som kan upptäcka det. Därför är det (precis som du säger) en bra ide att kontrollera att insättningarna startar när de skulle och att beloppet är korrekt. Inte alltid helt lätt att beräkna själv, men man kan ju alltid lägga en fråga i forumet så kan vi nog alla hjälpas åt.

Själv hade jag 30% för låg insättning på min tjänstepension i 5 år, tills jag själv upptäckte det. Det tog åratal att få rätt på det, och då (precis som du säger) bara en ersättning 1-till-1 dvs. ingen kompensation för ens en grundavkastning på kapitalet som fattades.

@janbolmeson Geerts tips är nog bra att lägga till. Alltså att kontrollera att tjänstepensionen verkligen kommer in från man startar ett nytt jobb och dessutom till rätt belopp.

Precis! Det var därför man förhandlade om från ITP2 (gamla för födda 1978 och tidigare som är förmånsbestämt alltså löfte om en viss % av lönen) till ITP1 (nya för födda 1979 och senare som är premiebestämt alltså kapital som betalas in). ITP2 betraktades som dyrt av arbetsgivare och dessutom var arbetsgivarna skyldiga att fylla på om kapitalet hos Alecta (som förvaltar ITP2) inte räckte.

Men tyvärr är det ju svårt att jämföra mellan ITP1 och ITP2 eftersom de är helt olika system. Man måste vara 43 år eller äldre och ha en arbetsgivare som har ITP1 (inte alla erbjuder det) för att den ska vara relevant.

ITP1 har också sina fall luckor och är egentligen bara så bra som det ser ut om man tillhör ITP1 i minst 30 år, är i systemet fram till pensionen och lyckas hålla lönen upp ända fram i mål (även om det finns regler för hur man hanterar lönesänkningar av “gamla”).

Därför skulle jag nog säga (efter mer eftertanke) att ITP1 är mer relevant att jämföra med för del flesta. Jag uppdaterade därför tabellen ovan i mitt ursprungsinlägg till ITP1.

Men visst om man är född 1978 eller tidigare och har tillhört ITP2 hela karriären och sedan byter jobb till en arbetsgivare som inte har tjänstepension så måste man förhandla hårdare för högre % av lönen i tjänstepension.

Helt riktigt 2% i ITPK tillkommer i ITP2 systemet.

Ja du har helt rätt Monica. Jag uppdaterade i en annan tråd men missade denna. Skulle nog inte gjort detta när jag var under isen i en förkylning (inte C19). Du vet man-colds skojar man inte med, påverkar tydligen tankeförmågan också :joy:

Jag har uppdaterat mitt ursprungliga inlägg ovan om du tycker det är en bättre beskrivning?

@janbolmeson sorry, men det är nog bra om du går igenom mitt ursprungliga inlägg och uppdaterar tipsen i din artikel så det inte är några fel orsakade av mig. Alla EDITs är markerade med fetstil så det minimerar extra jobbet för dig. Sorry igen!

2 gillningar

För varje retroaktiv höjning i ITP som gäller period mer än 3 månader tillbaka appliceras per automatik i systemet 8% avkastning till den anställda. Skulle man fått för mycket, dras beloppet man fick för mycket. Antar sånt är liknande i alla avtal. Där är det av fördel att ha kollektivavtal.

Det kan löna sig ganska bra för många att kolla igenom sin historik. I mitt fall är det fel i 17 år nu - dock åt båda håll blandat. Facket är ingen hjälp i såna ärande enligt min erfarenhet.

Mina TP var icke kollektivavtalade så inget stöd där utan fick förhandla det själv. Ensam mot företaget men gick ok :slight_smile:

Jag undrar över innebörden av “samla tjänstepensionen på Avanza/Nordnet”? Jag har precis via mitt kollektivavtal och Collectum samlat min tjänstepension hos SPP fond och jag har inte sett att jag ens kan flytta till Avanza/Nordnet. Kan jag (dvs alla) göra det och vad borde man ha där?

Löneväxling är det jag har svårast att förstå och har inte lyckats göra det än trots flera mindre insatser… Gränsen för när det är aktuellt känns oklar utifrån diskussionen här i tråden? Jag har inte lusläst allt… Jag ligger nånstans kring den gränsen och funderar…

Kollektivavtalade pensioner går ej att flytta vad jag vet. Men dessa har redan låga avgifter så det är väl ok. Har icke kollektivavtalade pensioner kan det vara bra att flytta då det oftast finns dyra avgifter på dessa.

Som jag ser det finns det två gränser.
Gränsen för statlig skatt är på 45 865kr i år. Det innebär att allt över den summan betalar du 50% skatt på. Vill du maxa inkomstpensionen behöver du dock gå upp i 47 748kr. Så det får du avgöra om den extra skatten är värd det. Tänk på att löneväxling kan sänka din bruttolön och då kanske hamnar under gränsvärdena ändå så det får du kolla upp.

Annars en regel som är lätt att missa gällande inkomstpensionen är att delar av den betalas ut i förskott som sen betalas tillbaka med lägre inkomstökning än lönerna.

Blir ändå 1,6% per år som med ränta på ränta som kan medföra att man hamnar efter relativt mycket under 20-25 år, speciellt om man räknar på att inkomstpensionen röcker när man blir gammal som medför att man tar ut tjp snabbare.

Ser värt ut att switcha över till den kollektivavtalade standardförvaltaren innan man börjar göra uttag för att ta del av dom bättre arvsvinsterna? T.ex. SAF-LO och AMF vs SPP:

Vid 65: 0,838% vs 0,472% => 0,366% per år
Vid 70: 1,363% vs 0,896% => 0,467%
Vid 75: 2,813% vs 1,747% => 1,066%
Vid 80: 4,849% vs 3,465% => 1,384%
Vid 84: 8,591% vs 6,059% => 2,532%

(Antar att arvsvinsterna är högre där då dom som inte bytt till stor del har försummat sin hälsa och ekonomi. AMFs globalfond är aktiv. :rofl:)

Återkommer till ursprungsfrågan, vilka tips som kan ingå.

Funderade lite med avseende på oss +500.000 personer som går i pension under de närmaste åren. Flera av oss sitter nog ganska bra till och har både ett hyfsat sparkapital och tjänstepension och då väcks frågan om optimal uttagsplanering.

För att lista några frågeställningar kopplat till uttag, tidsperioder och typ av försäkringar och eget kapital:

  1. Finns det en poäng i att gå i pension men vänta med pensionsuttag helt eller delvis, ett eller ett par år, genom att använda eget sparkapital? Kortare uttagstagstid=högre pension i slutänden men minskad avkastning på eget kapital.

  2. Om man väljer att ta ut en del av tjänstepensionen under kortare tid för att få högre pension under åren 65-75 eller liknande, skall man då göra det med den traditionellt förvaltade tjänstepensionen eller med den som är fondförvaltad? Hur skall man tänka här? Eller är det tvärtom då fonder bör gå upp på lång sikt?

  3. Vad är fördelen med att samla all tjänstepension, ITP2 och ITPK, hos ett enda försäkringsbolag? Värdeminskning (en del av värdet anges ju som en uppskattad vinstdelning vid senare uttag), kostnader i samband med flytt?

Har själv 14 olika tjänstepensioner utspridda på SEB, Alecta och SPP. Liknar säker många andra som liksom jag jobbat +35år och har haft flera olika arbetsgivare med olika pensionslösningar.

1 gillning

På fråga 1 och 2 bör man väga den lägre skatten på pensioner året då man fyller 66 (med dagens regler) mot risken att slå i taket för marginalskatt.

Jag planerar att göra just så för att veta att jag får en tillräcklig pension oavsett hur gammal jag blir. Om man tar ut sparkapital och pension parallellt måste man antingen gissa hur gammal man kommer att bli eller räkna med att lämna kapital i arv.