Rejält omtag på de fyra-hinkarna inför nästa fas i livet - Uttagsfasen

En egen kommentar för transparens.

Efter att ha läst om material kring RikaTillsammans portföljen här https://rikatillsammans.se/en-portfolj-for-alla-vader/ och här RikaTillsammans-portföljen 2021 | Låt oss samskapa och hjälpas åt och på lite andra ställen så har jag bestämt mig för att behålla vår RT portfölj trots de långa och utländska obligationerna!
Varför?

  1. Vi får ett tydligt utfall i en egen portfölj om vår ansats kring långräntor skulle vara fel. Alltså att RT portföljens obligationer (mot vår tro) ändå skulle gå bra och inte sänka RT portföljens avkastning (som jag befarar). Det ger oss chansen att ändra även på andra portföljer i framtiden.
  2. RT portföljen har fungerat länge länge (åtminstone i “back test”) så vem är jag att ifrågasätta :wink:
  3. Vi behöver ett medelrisk sparande och RT känns bättre än en traditionell 60/40 p.g.a. guldet.

Övrigt sparande på kort respektive lång sikt påverkas inte utan ovanstående. Guldandelen grunnar jag vidare på.

Så får det blir! :slight_smile:
Mvh

3 gillningar

Haha, tack @JFB för din kommentar. Det roliga är att mina tankar de senaste dagarna går i exakt samma riktning.

1 gillning

Håller helt med här. Även om jag inte föredrar räntor så tycker jag att portföljen ska behålla sin nuvarande tillgångsallokering så att den får göra det den är tänkt att göra. Enda som är “nytt” är vi med större sannolikhet tror oss veta att det nu är räntor som kommer gå sämre den kommande perioden.

Kanske tänker helt fel här… Men skulle en mellanriskportfölj på 60/40 med guld istället för räntor kunna vara ett alternativ för mellanriskhinken det kommande deceniet? Skulle den ersätta nybörjarportföljen eller RT-portföljen om så vore fallet?

Hej!

Njäe, 60/40 aktier/guld är inte aktuellt att byta RT eller någon annan portfölj. Det skulle vara ”nyis” och det vet jag inte hur det går.

Däremot kan jag tänka mig AUAG Precious med grön el aktier i aktie delen och guld till 40% men som en krydda i en portfölj inte som en hel portföljs.

En fundering, själv föredrar jag Golden Butterfly portföljen (40/20/20/20) framför Rika Tillsammans (25/25/25/25). Vad är det som får dig att väga över mot RT istället? För hög risk?

Här är en tabell som säger rätt mycket från https://fourpillarfreedom.com/heres-how-18-different-portfolios-have-performed-since-1970/ :

På årsbasis har Golden Butterfly större chans att gå plus än Rika Tillsammans portföljen (“Permanent”).

Intressant! Bara funderat på GB lite då och då. Att lägga in 20% small cap känns dock som att det ökar risken även om back-test inte visar det. Jag kan däremot absolut tänka mig small cap som en del av aktiedelen i RT men nog inte som ett stort inslag som i GB.

Jag vill ha något som jag kan hålla med en sparhorisont på så lite som 3 år men som ändå kan ge vettigt resultat på 10 års sikt. RT Kontantdelen hjälper och 25% aktier begränsar nersidan.

Jag är som sagt mest skeptiskt till långa obligationerna.

Inget som hindrar att du byter ut de 20 procenten som finns i small cap mot large cap om det känns bättre. Samtidigt får du fördelen att du “bara” har 20% guld och långa obligationer. Tänk också på att guld har ungefär samma risk som aktier och långa obligationer är också väldigt volatila. I de fall då dessa två tillgångar går ner så måste aktierna hålla emot. Min känsla är att 25% aktier kan vara något lite ibland så jag är inte så säker på att Permanent portfolio är så mycket säkrare faktiskt.

Men min tolkning av det du skriver är att Permanent portfolio har du tidigare erfarenhet av men inte Golden Butterfly? Kan vara en intressant synpunkt för mig i så fall att ta hänsyn till när jag hamnar i din situation.

Som tillägg kan man dessutom se att långa räntor och guld verkar ha en ganska stark positiv korelation:
https://www.investopedia.com/markets-press-higher-as-gold-and-bonds-show-correlation-4775626#:~:text=Market%20Moves&text=While%20bond%20and%20gold%20prices,strong%20throughout%20most%20of%202019.

Det betyder alltså att det är rätt troligt att de kommer gå neråt samtidigt och oftast betyder det då att aktierna går upp. Tänker jag fel eller känns det inte då rimligt att ha 40% aktier som kan väga upp en nedgång på 20%+20% tillgångar som riskerar att gå ner samtidigt?

1 gillning

Hej @JFB
Bra initiativ att ta upp detta, jag känner att just uttagsfasen har inte lyfts fram ordentligt i RikaTillsammans (Blink blink @janbolmeson, tips för framtiden)

Du kanske är några år före oss, men vi har också börjat kika på uttagsfasen, vi planerar att kunna gå i förrtid och leva på det sparade kapitalet under några år innan den ordinarie pensionen börjar rulla in (hur många år är inte beslutat). Detta skulle betyda att vi kommer ha ett undersott av kapital ett antal år. För att få en bild av hur vi ska hantera dessa uttag under dessa år så har jag skapat en Livsplanskalkyl i Excel där jag lyft in de årliga intäkterna och utgifterna + de “livsmålsutgifter” vi kalkylerat för (större semestrar tillsammans med barn/barnbarn, möjlighet till ekonomisk hjälp/stöttning för barn vid första boendet etc.), samt innehållandes en översikt över hur mycket vi behöver plocka ut från sparandet för varje år och hur hinkarna ska omfördelas. Det har gett oss en bra överblick och skapat en trygghet i att vi faktiskt har den möjlighet att leva på kapitalet (trots inget jättekapital) under ett antal år innan pension. Detta utan att vi känner att vi kommer att behöva offra något, snarare tvärtom ! Vi ser tydligt möjligheten att kunna unna oss och våra famlijer lite extra utan att vi känner att vi behöver riskera något själva mot ålderns höst.

Gällande:

Jag håller till viss del med , och vi har också förenklat en del. Men vi har behållit de fyra hinkarna strategin i stort. Våra fyra hinkar består idag av:

  • Hink 1 Kassakonto/Buffertkonto
    Nishbank, räntekonto med fria uttag, där vi samlar kapital för att täcka varje innevarande års underskott av kapital, + budgeterade livsmålsutgifter+ buffert
  • Hink 2 Låst räntekonto
    För det underskott av budgeterat kapital vi ser framför oss, vilka ligger inom intervallet 1-3 år framåt**
  • Hink 3 “Mellanrisk hinken” 65 % Aktiefonder, 10% Ädelmetall, 25% Räntefonder
    Lysa / Nordnet , För det underskott i livsplanskalkylen vi ser framför oss , vilka ligger inom intervallet 4-6 år frammåt**
  • Hink 4 “Passiva Hinken” 90% Aktiefonder, 5% Ädelmetall, 5% Räntefonder
    Lysa/ Nordnet, Fonder / Aktier, Tjänstepension . Har samlas övrigt kapital som vi inte har för avsikt att röra närmaste 7 åren** (Eventuellt kommer vi göra om denna hink så den ej innehåller räntepapper, utan alla räntepapper samlas i mellanriskhinken istället)

**/ gäller för varje givet tillfälle (årsbasis), ombalansering sker varje år.

I praktiken har jag sett att Hinkförfarandet blir en mer fiktiv hantering, reelt så blir hanteringen att se till att man har totatla fördelningen av Aktiefonder/Ädelmetall/Räntefonder rätt för varje givet år, vilket jag kalkylerat fram via Livsplanskalkylen. Dock känner jag att hinkarna fyller sitt praktiska syfte ändå
Urklipp ur kalkylen:

Där ser man hur fördeleningen behöver omförändras mellan tillgångslagen utefter varje givet år,

Lägger man till grafen för Intäkter/Utgifter för varje givet år så ser man att åren med extremt låga intäkter (hobby/frivillig arbete) föranleds av hur kapitalet flyttas över till Mer räntepapper / Låst räntekonto / Kassakonto(Buffert) i takt med att åren med underskott av kapital närmar sig och infinner sig.

En annan viktig sak vi lagt in i vår livsplanskalkyl är möjlighet att se hur ett scenario ser ut där en av oss avlider. Jag har byggt in så att vi kan simulera detta för olika år för att se vilka år som blir mest kristiska i ett sådant scenrio. Detta har gjort att vi behövt se över våra livförsäkringar för att täcka upp de mest kristiska åren för ett sådant scenario. Det har även gjort att vi har behövt planera hur vi ska skriva testamente för att arv och laglott inte ska få någon av oss att behöva gå från hus och hem ifall något sådant scenario skulle inträffa.
Stort tack till @janbolmeson & @carolinebolmeson för Avsnitt 151 som tydliggjorde detta väldigt bra. Detta avsnitt rekomenderas starkt för de som tänker sig in i en uttagsfas innan pension / går i FIRE tankar.

Nedan simuleras ett worst case scenario där dödsfall/utbetalning av Livförsäkring sker vid 2028. Där ser man att utgifterna gränsar att överstiga intäkterna,vilket innebär att kapitalet då kommer att urholkas något över tid, men att det ändock finns utrymme för detta worst case scenario. Utan livförsäkrning / testamentering såg detta scenario betydligt sämre ut. Observera att vi även i kalkylen räknat lågt på kapitalintäkterna, så förhoppningsvis finns ytterligare en liten buffert där.

5 gillningar

Mm, visst är det lite frestande men jag har samtidigt erfarenhet av RT, så jag kör på RT tillsvidare. Jag har inte studerat GB tillräckligt för att säga det ena eller det andra. RT portföljen känns mer genom-analyserad, inte minst av Mr. Bolmesson himself. Jag får studera GB och i så fall i ett senare skede anpassa. I nuläget är det många andra “pusselbitar” som ska på plats :slight_smile:

Hej!

Underbart hur lika vi tänker i det allra mesta! :slight_smile:

Vi går också lite tidigare och har heller inte ett jättekapital. Vi gör gärna en del materiella avkall för att kunna äga vår tid och göra vad vi vill. Hur mycket prylar behöver man egentligen? Det svåraste är faktiskt att sätta ord på vad man ska kalla det. Pensionering känns helt fel. Såg en amerikan som kallade det ‘rat race drop-out’ men så har det heller inte känts.

Vi har också en liknande simuleringsfil - beräknade kostnader mot förväntade inkomster som simuleras i årtionen framåt. Såklart måste det anpassas varje år men det ger en vettig bild och man får en fingervisning tidigt om det skulle gå åt fel håll.
Din fil känns mycket mer förfinad. Imponerad :blush::+1: Jag får jobba på min!

Jo, det stämmer, det blir ju “hinkar” ändå men förenklat så att varje hink inte innehåller flera portföljer. Det är en nödvändig förenkling eftersom pensionskontosidan är tillräckligt komplicerad.
Vi har följande hinkar

  • Likvidhink
  • Räntespar hink - rörligt till 3 års bundet, snitt ca 1% ränta
  • Fond/aktie hink - blir ju typ passiva hinken, globala barnfond minus räntedel (som vi har i räntespar hinken istället)
  • En “egen fond” bestående av RT portföljen med avsättningar för större inköp, reparationer, hälsa mm. Denna är separat för att kunna öronmärka kapital för större kostnader som kan komma imorgon eller om ett par år. Så att man inte konsumerar det i vardagen så att säga.

Livförsäkring har vi av olika skäl kunnat skippa. Testamente är däremot något vi måste ta tag i. Tack för påminnelsen!

Istället har vi sett till att pensioner utan efterlevandeskydd tas ut tidigare, så finns överblivet kapitalet på egna konto och fryser inte inne. Man får bara se upp med skattesatsen. Det man inte kommer undan är att skatten sänks vid 66 år. Allt man tar ut efter dess blir med lägre skatt. Man kan simulera det på skatteverkets sajt genom att lägga in olika födelseår, så får man en vettig bild av det.

Även pensioner som är i “fribrev” (inga ytterligare inbetalning) där man inte kan själv investera i fonder tar vi ut tidigare. Annars riskerar de att ätas upp av inflationen eftersom de växer så futtigt.

Vi har sett till att allt kapital delas 50/50 mellan oss. Om den ene skulle gå bort finns tillräckligt med likviditet fram till arvskiftet är klart. Kostnaderna går ju även ner (för oss) om den ene faller bort, så enligt vår simulering klarar vi oss utan livförsäkringar.

Övriga pensioner tar vi ut under längre tid, men man får se upp med försäkringsbolagens “livstidsantaganden” så att man inte förlorar där.
Vi lärde oss rätt mycket av Nils Bacos bok: https://www.adlibris.com/se/bok/planera-pensionsuttagen-ratt-en-bok-om-att-gora-ratt-val-9789151956404?gclid=CjwKCAiAudD_BRBXEiwAudakX8k-NcUN0YIR6YHYRYf3e_ANO0n2W-LbM_SeSfyCgoQKfLyZ6ZIgjhoCw_EQAvD_BwE

Den principen vi tillslut fastnade för är att försöka jämna ut pensionerna så mycket som möjligt. Alltså i möjligaste mån hålla nettopensionen som summan från oss båda ungefär konstant. Vi har lite åldersskillnad att ta hänsyn till. Kapitalet används mest i början och gissningsvis när man är 80+ så hägrar nog inte en safari i Kenya så där jättemycket längre.

Det blir sjukt många antaganden i ens kalkyl, men det känns riktigt bra att ha en simulering så kan man uppdatera varje år, ombalansera eftersom sparhorizonten kortas för varje år som går, och att man får en tidig varning om det gått lite för mycket pengar så man kan hålla igen lite om så behövs.

2 gillningar

Hur vi ska planera uttag av pensionen är fortfarande en av de gråzonerna som jag inte ännu hunnit med att bryta ned , så stort tack för din input och boktipset. Boken ligger redan i inköpslistan ! Vi har väldigt ojämn fördelenig av pension. Hur har ni gjort för att jämnar ut detta ? Använder ni er av överföring av premiepensionsrätter ? Vi är inte gifta så vi har inte möjlighet att nyttja det. (iofs enkelt åtgärdat :slight_smile: )

En svår bit gällande pension som jag fastnat på är de tjänstepensioner som är fömånsbestämda , jag har inte riktigt begripit mig på hur dessa slår när man går tidigare. Jag har labborerat en hel del i Minpension.se men känner inte riktigt att de täcker upp tanken att sluta jobba tidiagre. Den är mer byggd för att simulera att man ska jobba ända in i kaklet för att sedan direkt ta ut pension.

I vår kalkyl har vi också med att det blir sänkta utgifter när någon faller bort . Jag har delat upp utgifterna i Personbundna, och Fastighetsanknutna utgifter.Vid ett frånfälle så blir de personbundna utgifterna halverade medans de utgifter som är knutna till fastigheten kvarstår. Men vi har båda särkullbarn vilket gör att arvet kommer att behöva betalas ut med ens någon av oss faller bort, det har gjort att vi är mer eller mindre tvingade till att ha någon form av livförsäkring. Känns dock skönt att ha det på plats och att vi tänkt på det nu redan innan.

Jag håller med om att det blir många antaganden i kalkylen. Vi har t.ex idag inte kalkylerat med någon sänkt levnadsstandard , så absolut så finns där en uppsida. För precis som du säger, så ser inte jag heller att vi kommet att ha samma utgifter efter 80+ jämfört med vad vi har idag, men vad vet jag :man_in_motorized_wheelchair: :metal:. Lika så så vet vi att våra vardalglia omkostnader kommer att minska då vi idag fortfarande har två av våra barn hemmaboendes. Hur mycket det påverkar är svårt att se, så vi har valt att kalkylera på de utgifter vi har idag, så får resten bli en bonus.

“Egen Fond” tänket var intressant. Öronmärkta pengar för sånt som ger den där guldkanten , Inte dumt alls. Jag har idag lagt in dessa kostnader rakt in i kalkylen utsmetat på vissa förutbestämda år, vilket känts lite fel … för krasst så är det ju inte så att bara för att man budgeterat ett större uttag om 200 000 ett år så är det en sanning. Det kommer ju aldrig att ske i det fallet detta år är ett år där börsen är i botten, då skjuter man ju snarare på det till ett bättre år. Så att öronmärka dessa i en separat fond och hantera det helt separat är ju ett smart drag för att skilja på just dessa utgifter och de vardagliga omkostnaderna, den ska jag helt klart suga på . Tack för tipset :+1:

Ja vad man ska kalla det…jag ser det inte som FIRE eller att vi ens går i pension. Det är mer att ge oss själva och våra äldre kvalitetstid medans de är kvar i livet. Samt att ha möjlighet att spendera mer tid för oss själva och barn / barnbarn.
På intet sätt gör jag detta för att jag misstrivs på jobbet , jag är jättenöjd med mitt arbete. Men skall man prioritera så väljer jag hellre att ge den tiden tilll våra nära och kära medans de finns kvar. Tiden rullar vidare vare sig vi vill eller inte, så har vi nu möjlighet att ge av den utan att ge avkall på något annat (förutom möjligen stimulan av att arbeta hårt och mycket åt någon annan) så gör jag gärna det.

Ingen av oss har heller inte sagt att vi inte kommer att jobba alls. Att jobba timmar extra , eller att hitta något annat/enklare som vi tillsammans kan syssla med och tjäna några kronor är inte alls uteslutet, men där kommer mängden arbete att helt vara på våra vilkor i såfall. Vi ska inte känna att vi måste arbeta, vi gör det i såfall för att vi tycker om att göra det, och vi gör det tillsammans.

Så ja, man får kalla det vad man vill - Vi ser inte heller att vi hoppar ur något ‘rat race’. Vi hoppar möjligen in i något - i en ännu friare vardag. Eller möjligen skulle man kunna se de som ‘Sent uttagna sabbatsår’ :slight_smile:

Nu blev jag pepp på att bryta ned denna för mig gråa zon med planeringen av pensionsuttagen , jag ska in och beställa boken på en gång ! :metal:

Hej!

Kul!

Vi har också ojämn fördelning av pension, sjukt ojämn, och dessutom åldersskillnad. Vi gör som så att vi tar ut tjänstepensioner utan efterlevandeskydd “tidigt” så man har rimlig chans att leva hela uttaget :slight_smile: Vi tar även ut “fribrev” (ingen mer inbetalning) tidigt - det gäller både småkonton (där avgifterna äter upp sjukt mycket kapitalet, i vissa fall 3-5% av kapitalet per år) och även ITP 2 fribrev (som har mycket låg avkastning). Alecta ITP 2 är som “förmånsbestämd” nog en tråd i sig för det är en liten djungel, precis som du säger. Vi har inte överfört pensionsrätter trots att vi är gifta. Däremot har vi försökt fördela det egna kapitalet mellan oss så totalen blir rättvis, så att säga.

Minpension hanterar inte ITP 2 fribrev/förmånsbestämd pension så bra tycker jag. Jag ringde Alecta vid minst tre tillfällen för att förstå tillräckligt för att kunna göre en egen simulering. De har också en rätt OK räknesnurra på deras sajt där man kan göra vissa enklare simuleringar. Det som inte framgår på minpension är att man oftast kan ta ut ITP 2 från 55 år. I vårt fall funderar vi på att ta ut i 2-3 delar för då måste man inte heltidspensionera sig, utan kan välja att arbeta om man vill under en period. Tar man tex ut 1/2 så kan man jobba 1/2tid osv. Men det är svårt att förklara i text, om jag ens själv helt förstått det :slight_smile: Enkelt sett är ITP 2 bra om du jobbar hos en arbetsgivare med ITP 2 tills man är drygt 62 år. Om ITP 2 hamnar i fribrev så ska man nog titta på hur man kan ta ut det tidigare. Fribreven räknas bara upp med typ 1% om året de åren jag har hittat. Inte lätt att hitta info om det. Inte direkt transparent.

Mm, intressant. Jag får nog också titta på det där med person/fastighets-anknytna även om vi inte har riktigt så komplex situation.

Vår “egen fond” är inte för guldkanten. Det är för stora tråkiga utgifter tex. bostadsrenovering, privatvård (om man behöver sånt i framtiden) etc. Tanken är att den ska täcka det “tråkiga” så detta inte stjäl från det roliga :slight_smile: Men man kan ju göra på olika sätt!

Exakt samma situation! Trivts bra med spännande jobb men just det där med att äga sin tid. Den tanken fångade oss för en 10 år sedan och har inte kunnat släppa den. Också samma med att det inte handlar om att inte göra något - tvärt om - precis som du säger, ströjobb eller mer, eller resa, eller någon ny hobby. Att bestämma själv.

Nyckeln för oss var två insikter (1) att vi inte kommer att leva för evigt och (2) att vi egentligen inte kräver så mycket materiellt. Då kan man sätta ungefär hur mycket kapital man behöver. Hur många gånger har man pratat om hur fantastisk den nya bilen är? Jämfört med hur många gånger man pratar om hur kul det var på den där festen eller på resan med kompisar. Det är upplevelser och umgänge som är kul. Man har väl klättrat upp i Maslow pyramiden antar jag :grinning_face_with_smiling_eyes:

Vi får fundera på en bra benämning … inte pensionär, inte ‘rat race drop-out’, inte FIRE… hmm

2 gillningar

Jag har nu precis gått i pension vid 62,5 år och har under hösten jobbat en hel del med uttagsplaneringen för mig och min fru som också går i pension nu. Nils Bacos bok “Planera pensionsuttagen rätt” har varit en stor hjälp. Lyssnade nu på avsnitt #190 som tog mig till denna intressanta tråd om “stay-rich” :+1:

Jag har tittat en del på och räknat på just detta med förhöjt grundavdrag från året man fyller 66 år och landat i att inte jämföra före och från och med 66 års ålder, utan snarare när får jag tillbaka pensionsinkomsterna efter skatt jag skulle avstå ifrån innan året jag fyller 66 år? Jag har landat i att gå “all-in” redan nu med pension och inte leva på egna besparingar i 2,5 år för att året då jag fyller 66 börja ta ut pension pga lägre skatt. Det enda jag tar hänsyn till är att inte ta ut på så kort tid att jag går över brytpunkterna på 537 100 kr (44 758 kr/mån åren före jag fyller 66 år och 596 800 kr (49 733 kr/mån) från och med året jag fyller 66 år. . Enligt “min pension” och Alecta blir min pension ca 9 % högre per år om jag börjar ta ut från året jag fyller 66 år i förhållande till 62,5 år och ser jag på inkomsten efter skatt så skulle jag vara närmre 90 år innan jag har hämtat in inkomsterna efter skatt från de 2,5 åren innan året jag fyller 66 år.

Ett annat sätt att se på det är ju att de 9% läggs på toppen eftersom det förhöjda grundavdraget redan är gjort, och då blir marginalskatten densamma för de 9% som läggs på toppen som om jag tagit ut dem före året jag fyller 66 år.
Så summering: Tråkigt att det är högre skatt innan 66, men jag ser det som pengar som jag annars inte får tillgång till förrän jag är 90 år och då väljer jag att få dem nu.
Vore intressant att få era övrigas reflektioner på detta.

1 gillning

Tack för svar! Ja, håller med! Nils bok hjälpte oss också mycket att lägga upp strategin. Inte tagit ut ”pensionen” ännu men rätt nära :slight_smile:

Jag menar bara att man ska vara medveten om att skatten sänks efter 66 år så man har det i kalkylen. Det ska i min mening inte styra när man tar ut pensionen, men däremot taktiskt hur man tar ut pensionen.

Effekten slår olika beroende på pensionsnivå. Mindre effekt när man har hög pension som räcker länge (som du verkar ha).

Har man däremot (som i vårt fall) ett lägre pensionskapital och mestadels eget kapital utanför pensionslösningar så påverkar 66 års gränsen mer, i min mening. Tar man ut en stor del före 66 och räknar med att ha tagit ut hela tjänstepensionskapitalet relativt tidigt (för att leva på eget kapital utanför tjänstepension senare i livet) så påverkar en ”front load” totalsumman av nettopensionen över åren en hel del.

Alltså man kan kan/ska såklart ta ut pensionen när man vill, bara en fråga i hur hög utsträckning man ska ”front load” mht sin situation och 66 års gränsen :slight_smile:

Blir du inte väldigt beroende av SEK som valuta om du lägger så mycket i sparkonto på svensk bank? Nu är jag inte alls i denna fas, men om jag vore det så tänker jag att pengar i olika valutor vore en bra diversifiering. Främst USD, EUR, CHF och JPY. Men det är ganska meckigt att få till rent praktiskt.

Det får man ta in i sin aktieandel, och beror som sagt mycket på ens specifika situation:
Dels är fondportföljer mestadels i utländsk valuta (90/10 är cirka 80% i utländsk valuta).
Dels har jag mycket aktieinnehav i utländska bolag.
Dels har vi inte tänkt tillbringa helåret i Sverige och kommer därför att ha mycket utgifter i annan valuta.

Så det känns rimligt exponering för SEK mot andra valutor för vår det :slight_smile:

1 gillning

@JFB , tack för bra feedback! Det är precis detta man vill ha i ett forum där man antingen stärks i vad man själv sett eller får hjälp att se saker ur andra perpektiv. När det gäller pension är det väldigt snårigt och definitivt inte “one size fits all”.

2 gillningar

Tack! Ja det är ju precis så forum ska vara. Dela med sig, få ny kunskap och alternativa synsätt.

Helt enig! Pensionssystemet är sjukt komplicerat speciellt för de av oss som tillhör ITP 2 och nu är i 50+ års åldern eftersom det var riktig ”high chapparall” på pensions och rådgivnings marknaden under 00 talet.

Jag borde nog uppdatera min ursprungliga text för jag har gjort vissa förändring pga av kommenterar. Framförallt två förändringar:

  • Jag behöll RT portföljen, trots att den innehåller långräntor (som jag fortfarande inte gillar), eftersom den har så lång historisk stabilitet. Denna portfölj ska räcka större kända utgifter som man inte vet när de kommer. Tex större renoveringar.
  • Jag fick tillslut inse att jag har lekhink (3-4 mindre konto där jag testar investeringsmetoder) och att jag bör hålla det separat från övriga högrisk hinken. Modellen var rätt, det var jag som inte förstod syftenät förrän nyligen när jag skulle göra en ny översikt på totala kapitalet :slight_smile:
    Så du vet!
2 gillningar

Jag kan bara bekräfta den dåliga avkastningen på ITP2 förmånsbestämd med fribrev. Har ett hos SPP sen 2002. Som inte går att flytta och där det inte skett någon uppräkning av förmånsvärdet sen 2009. Här är det ingen transparens och man är helt i bolagets händer. Hos SPP-webben finns dåligt med info och inte heller något stöd för att testa olika scenario som hos Alecta. Testade istället via ”min pension” och den schablonen visade sig sen vara glädjekalkyler jämfört med offerter från SPPs beräkningsavdelning som jag begärde om olika uttagstider i förhållande till 65 år livslångt. Jag hade kanske agerat annorlunda om jag varit uppmärksam på detta tidigare och till exempel tagit ut den pensionen från 55 år och istället löneväxlat del av löneinkomst mot ITPK. Nu var det något som uppdagades när jag började med min uttagsplanering i höstas.
Summering: Skaffa dig överblick tidigt och lär dig systemet för att se konsekvenser och möjligheter.
.

1 gillning