Rejält omtag på de fyra-hinkarna inför nästa fas i livet - Uttagsfasen

Radikal make-over för nästa fas i livet – uttagsfasen!

Väldigt bra tajming på detta provprat. Vi planerar ett REJÄLT omtag av hela sparandet. En del är nog kontroversiellt. Jag tar gärna konstruktiva kommentarer som övertygar mig att ändra uppfattning :slight_smile:

Den största förändringen är att vi tycker det blivit alldeles för komplext med hinkar och portföljer i det egna sparkapitalet. För mycket snuttar som gör det svårt att få en total överblick. Det är illa nog att man under en karriär samlar på sig en mängd olika pensionskonton vid byte av arbetsgivare och omförhandlingar av kollektiva lösningar. I vårt fall ett 20-tal olika pensionskonton på två personer. Att dela upp det egna sparkapitalet i hinkar och portföljer gör saken än värre.

Dessutom har vi svårt att se hur hink principen ska fungera i vår nästa fas i livet d.v.s. att börja ta ut pengarna. Säg att du har en del av ditt årsbehov som kommer in som pension. Den andra delen behöver du ta ut från ditt övriga sparande. Då ska man ta detta från Buffert hinken, som ska fyllas på av Mellan Risk hinken som i sin tur ska fyllas på av Passiva/Lekhinken (ledsen, aldrig förstått syftet med lekhinken). Problemet är att det är samma sak som att man varje år ta ut pengarna från Passiva/Lekhinken direkt. Den passiva hinken blir aktiv. Den hinken som egentligen blir passiv är Mellan Risk hinken som varje år töms och fylls på så det blir en typ “steady state” i den hinken fast med låg aktieexponering. Känns inte logiskt.

Sammanfattningsvis för vår ”uttagsfas” (utläggningar nedan):

  • Totala kapitalet delas i ”eget” sparkapital (tex. Nordnet/Avanza) och det som finns i olika pensionslösningar (PPM, tjänstepensioner).

  • Vi skyr allt vad räntor heter annat än sparkonto med säker om än låg avkastning (se nedan).

  • Eget sparkapital. Andelarna nedan är dimensionerade för oss (mer nedan) för att säkra att aktiedelen inte ska behöva röras på 10 år och därmed kan vara just 100% aktier (enligt tumregeln 10% aktier per års sparhorizont).

Olika personer kan behöva helt andra andelar.

  • 50% aktieandel i fonder och egna aktier på ISK. Däremot inte fondrobotar (se nedan).
  • 20% bundna sparkonto på 2-5 år med 1-2% ränta hos nischbanker.
  • 20% sparkonto med fria uttag och 0.7-0.8% ränta hos nischbanker.
  • 10% ädelmetaller

Pensionskapital

  • Aktieandel styrt av sparhorisont och tumregeln 10% aktier/spar-år. Tänk ”globala barn” fond-fördelning fast 100% aktier. Vissa pensionskonton får låg aktieandel (kort uttagstid/sparhorisont), andra får hög aktieandel (uttag skjutet på framtiden för att jämna ut pensionen).
  • Ombalansera aktieandelen årligen eftersom sparhorizonten är ett år kortare. Jag har funderingar på att just sparhorizonten under uttag inte är densamma som under sparfasen. Får ta det i en annan tråd.
  • Balansen blir en räntedel i så korta/säkra SEK räntefonder som möjligt och med lägst kostnad (a la Småspararguiden). Tyvärr finns inte möjligheten att bryta ut räntedelen i ren cash med ränta när det gäller pensionskonto.
  • Hellre ökad aktieandelen än att mixtra med olika räntebärande papper (se nedan).

Varför skyr vi allt annat än korta räntor i SEK?

  • Helt medvetna att räntedelen inte kommer att ge reelavkastning. I bästa fall ger det ett visst inflationsskydd (de längre räntekontona).

  • Räntor tycker vi ska var en krockkudde som funkar till så nära 100% som möjligt, annars är det ingen krockkudde. Det ska inte vara en del som bara rasar mindre än aktier, som är beroende av vad olika banker anser om ett företags/stats/banks kreditvärdighet, och som är beroende av en relativt illikvid marknad där prissättning inte är transparent och/eller daglig.

  • När det kommer ett börsras så vill jag ha en tillgänglig räntedel för att kunna öka aktieandelen. Inte sitta inlåst (som i våras med korta svenska räntefonder som investerat i företagsskulder som inte kunde värderas vid tillfället).

  • Avancerade och aktiva ränte-/obligations-fonder känns som ett annat sätt för finansbranschen att mjölka sparare, som typ höga avgifter på aktiefonder.

  • Jag har fruktansvärt svårt för ”långa” obligationer, ens i säkra statspapper. När statsräntorna redan är noll/negativa ser jag inte mycket uppsida annat än vi får ännu mer negativa räntor. Men det skulle också innebär en katastrofal ekonomi, och då har vi nog andra problem. Ju längre obligationerna är, desto större nergång under en lång tid när innehaven får värka ut under många år. Ju mer pengar centralbanker trycker, desto större risk för ”unintended consequences” dvs. att inflationen och räntehöjningar kommer tillbaka. Nej tack till obligationer med låg avkastning och med strukturella risker.

  • Om möjligt har vi ännu svårare med utländska obligationer (som i RT portföljen). Är där en uppsida som motverkar valutarisken? Valutarisken vill jag ha/tar i aktiedelen som ju är mest i andra valutor/internationella aktier. SEK/USD har varierat mellan 6 och 10 SEK/USD senaste 10 åren dvs.
    +/-20-25% från en snittkurs på ca 8 SEK/USD. Volatiliteten riskerar att äta upp en uppgång i obligationspriset. Det ser inte mycket bättre ut i EUR.

  • Företagsobligationer skyr jag också, vare sig det är korta ”investment grade” (Spiltan Räntefond Sverige) eller långa ”high yield”. Återigen ser jag inte fördelen med en något lite högre avkastning mot att man tar de ökade riskerna och oftast till högre avgifter. Dessutom har många företag under de senaste 10 åren av lågräntemiljö kraftigt ökat sin skuldsättning dvs. ökad risk för företagskonkurser i en framtida svår situation.

Hur har vi tänkt kring uppdelningen av ”egna” sparkapitalet i aktier, räntor och ädelmetaller?

  • Aktier – 50% aktieandel är uträknad specifikt för vår situation. Jag förväntad mig 6% realavkastning och den täcker skillnaden mellan vår beräknade årsbudget och vad vi får i pension. Avkastningen bör kunna ersätta uttagen ur räntesparandet.

  • Räntedelen av portföljen är enbart för att säkra att vi inte ens i värsta fall behöver röra aktiedelen på 10 år, annat än vi vill.

  • 20% i korta svenska sparkontoräntor med fria uttag som ger 0.6-0.8% i nuläget. Andelen är uträknad för att täcka cirka 5 års uttag av pengar (skillnaden mellan årsbudget och pension).

  • 20% i längre sparkontoräntor bundna i på 2-5 år med 1-2% ränta i nuläget för att dra nytta av något högre räntor hos en del nischbanker. Detta täcker ytterligare cirka 5 års uttag för att inte behöva röra aktiedelen under totalt 10 år.

  • Ädelmetaller får 10% allokering för ”svarta svan” risker och hög inflation. Merparten i fysiskt guld via ETFer, samt en del Silver (som även drivs av elektrifiering och digitalisering). En del fysiskt i egen hand kanske.

Varför egna aktier?

Jag gillar indexfonder, men jag gillar även en bred egen aktieportfölj. Har man 30-50 aktier i väl valda globala företag, växande och stabila, i olika branscher både i Sverige och internationellt så närmar det sig en indexfond, med skillnaden att förvaltningsavgiften är 0%.

Coeli Global Selektiv kan vara ett alternativ för de som vill ha en krydda till indexfonder men inte inte gillar egna aktier. Men det ska nog bara vara som en krydda p.g.a. deras avgift (även om de över-presterat senaste åren). Tips är att läsa Andreas Brocks bok som de säljer på siten. Ger djupare insikter i hur han tänker kring aktie investeringar.

Varför inte fondrobotar?

I princip av samma anledningar som jag inte gillar fond-i-fond, mer utvecklat:

  • Varför betala 0.4% i avgift för en breddning av sortimentet som de har tillgång till jämfört med det vi alla har på Avanza/Nordnet? Vi har ju lärt oss här på RT att 80% av avkastningen beror på valet mellan aktier och räntor. Bara 20% av avkastningen beror på typ av fond och den specifika fonden. Kan deras tillgång på ytterligare investeringar verkligen betala en 0.4%ig avgift? Jag är tveksamt.

  • När jag vill sälja av och ta ut pengar från en fondrobot, så sker det enligt den fond-fördelning som gäller vid försäljningstillfället. Man kan inte styra vilka fonder man vill sälja av och ta ut. Sannolikt skulle jag föredra att sälja av fonder som gått bra, och inte de som råkar vara i en svacka, just när man behöver pengarna.

  • Ombalanseringen sker automatiskt/regelmässigt och är inget jag kan styra över, annat än jag går in och förändrar hela %andelen mellan aktier och räntor. Jag vill bestämma själv när och hur ombalansering går till, speciellt i en börskrasch.

Vilka nackdelar ser vi upplägget?

Förutom att vi aktivt väljer bort långa räntor (annat än bundna sparkonto i SEK) är nog den största risk psykologisk. Vi måste hantera att vid en krasch så kommer det att vara blodrött på konto med bara aktier/aktiefonder (-30% eller värre?). Det är ju tryggare att se en RT eller en 60/40 portfölj som rasat mindre, men vi får stålsätta oss och titta på totala utfallet istället. Det blir lättare att göra sin egen sammanställning av totalen och dess utfallet, eftersom det blir färre men större konton. Kanske det gör det lättare att inte stirra sig blind på specifika aktie/fondkonto.

Ja, så är det våra tankar går inför ”uttagsfasen”. Någon är i liknanden situation och tänker lika dant, eller helt motsatt?

8 gillningar

@JFB välkommen till(baka) till forumet!

Jag tog mig friheten att bryta ut din replik till en egen diskussion då den både är tankeväckande och förtjänar en egen tråd. Återkommer med mina tankar, men vill inte vara först att kommentera. :+1:

PS. Grattis till att byta fas i livet!

3 gillningar

Vad spännande! Grattis!

Ni verkar ju ha gjort erat jobb med att försöka skydda er så gott ni kan gällande nedsidan. Jag känner att jag inte har kunskapen att ge några tips då ni nog har mer koll än en annan.

Kanske inget ni vill skylta med men jag är nyfiken på eran aktieportfölj. :nerd_face:

1 gillning

Det här kommer styra mycket av erat upplägg. Jag har valt en att även ta in en liten andel långa räntor eftersom de statistiskt sett är de som håller emot krascher bäst, men jag förstår om man inte vill ta in dem.

Jag började tänka lite i samma banor själv. Jag har en betydligt lägre del bankkonto än vad ni har dock (10% jämfört med era 40%), jag gick själv precis igenom alla räntor på olika nischbanker med insättningsgaranti. Ett tips ni kan ta till här om ni inte redan tänkt på det är att investera lite varje månad i bankkonto. På så vis kommer ni få ut pengarna vid olika tidpunkter. Blir lite krångligt till en början men jag har valt att göra på det sättet. Jag har dock begränsat mig till att binda pengarna upp till 1 år och inte upp till 5 år som ni har valt att göra.

Förstår dina tankar här även om jag inte håller med. Långa räntor är väldigt “jobbiga” att hålla rent emotionellt och har man en så negativ syn på dem tror jag du gör helt rätt i att hålla dig utanför dem. Vill du inte ha långa räntor så ser jag inget bättre än sparkonto så utifrån din situation anser jag du gör helt rätt.

Jag ser det inte som en valutarisk utan snarare valutaexponering. Har du redan en väldigt stor del globala aktier är detta en nackdel. Har du däremot en stor del investeringar i SEK (bankkonto eller svenska aktier) så finns det all anledning att exponera dig mot utländsk valuta. Generellt så håller USD emot bäst vid en krasch (negativ korrelation mot börsen). Små valutor som SEK håller generellt emot dåligt vid en krasch.

Jag är personligen allergisk mot silver som investering. Anledningen är att jag inte ser nyttan med det. Ser ut att ha en positiv korrelation mot börsen och inte alls samma trevliga 0 korrelation som guld.

Förvaltningsavgiften är inte riktigt noll här. Har du hittat något sätt att komma undan courtage, spread och valutaväxlingsavgift för aktier utanför Sverige? Bara valutaväxlingsavgiften i sig kan i många fall vara högre än avgiften.

2 gillningar

Hej Daniel!
Tack för dina kommentarer!

Ja 40% på sparkonto är väldigt mycket. Men vi vänder nu flödet och börjar ta ut och leva av pengarna. Där är ingen mer tid att vänta ut / spara sig igenom en krasch. Vi ser det som att vi är som mest känsliga för en krasch precis nu när kapitalet är som störst, och marknaden är på all time high. Alltså en försiktig ansats MEN med en ansenlig aktiedel för att skydda mot att inflationen urholkar köpkraften.

Förstår inte riktigt din aversion mot silver. Om du inte gillar den som ädelmetall tänk på att vi kan glömma smart phones, elbilar och solceller om vi inte får fram tillräckligt med silver (även om det til viss del kan återvinnas ur produkterna). Detsamma gäller koppar, nickel och litium men då är vi inne på rena råvaror, inte ädelmetaller. Elektrifiering och digitalisering kommer att driva behovet av flera olika metaller.

Egna aktier har 0% i förvaltningsavgift - du är ju förvaltaren. Du menar kanske transaktionskostnaderna men det har ju även fonder. Om du köper egna akter som ”köp & behåll” blir även transaktionskostnaderna låga för dig, förvisso något högre för utländska aktier pga växlingsavgiften. Låt oss ta ett ”dyrt” fall med utländsk aktie. Säg att du vill köpa Johnsson & Johnsson som ett världsledande företag inom hälsovård för 20 000 kr och behålla länge, bland annat för det historiskt stabila och växande utdelningen. Säg att du i värsta fall (kostnadsmässigt) köper vid tex tre tillfällen för att sprida ut inköpen över tid. Kostnad: Courtage 3*1 USD för mig dvs ca 25 kr. Växlingskostnad 0.25% dvs 50 kr. Säg att du säljer aktien efter 10 år när du behöver pengarna. 1 USD eller ca 8 kr i courtage och ytterligare 50 kr i växling. Totalkostnad ca 133 kr över 10 år = 13.3 kr per år genom 20 000 kr => 0.07% i transaktionskostnad + 0% i förvaltningskostnad. Rätt billigt men visst egna aktier är inte för alla. Bra fonder är ett enklare alternativ som inte kräver samma intresse.

Med vänlig hälsning,
JFB

2 gillningar

Jag förstår, ni har alltså tagit ett steg längre än vad jag har. Jag är ekonomiskt oberoende men arbetar fortfarande (dock bara 80%), mest för att jag gillar mitt jobb. Detta gör att jag kan ta en något högre risk eftersom jag har ett ben till att stå på. Så här har jag bestämt att bygga upp min portfölj:

Andel Tillgång
60% aktiefonder
20% guld
10% långa räntor
10% bankkonto

Jämfört med eran portfölj som ser ut så här:

Andel Tillgång
50% direktinvestering i aktier
40% bankkonto
10% guld/silver

Sedan är dock frågan om min portfölj verkligen har högre risk (vilket jag inte anser), men den frågan är svårare att besvara så den lämnar jag därhän. Min plan är dock att om jag skulle behöva lite extra pengar så tar jag av mina 10% på bankkonto vilket kommer räcka för mig, sedan ombalansera tillbaka till samma fördelning med jämna mellanrum så att jag hela tiden har 10% i kontanter.

Om jag var i eran situation hade jag nog valt att ha en större mängd i cash dock, troligen hade jag kört på en golden butterfly eller liknande, men då har jag en starkare tilltro för långa räntor än vad ni har.

Problemet jag har är att silver är till stor del en industri metall precis som koppar, nickel och litium. Detta låter bra rent känslomässigt att man inte investerar i en metallklump som inte har något praktiskt ändamål. Men funderar man ett steg längre, när ökar efterfrågan på industrimetaller? Jo när ekonomin blomstrar så att folk vill ha nya prylar, dvs. samtidigt som aktier = hög korrelation mellan aktier och industrimetaller. När börsen kraschar kommer silver också att tappa i värde.

Guld däremot blomstrar när andra tillgångar blir osäkra, som till exempel aktier vilket generellt leder till en negativ korrelation mot aktier.

Föreslår att du går in på Avanza eller liknande och kollar hur silver och guld har ökat/minskat i pris under de senaste krascherna som varit.

Förvaltninsavgift, courtage, spread, valutaväxling, utländsk källskatt är alla saker som ökar kostnaden. Fonder har precis som du säger förvaltningsavgift, men även utländsk källskatt vilket du oftast kan komma runt om man direktinvesterar i aktier som privatperson. Courtage och valutaväxling är betydligt billigare för fonden än för dig som privatperson, spread vet jag inte om fonder har någon fördel på eller inte, men jag skulle tro att fonden kan köpa/sälja fondandelar istället för aktier så jag skulle tro att detta blir billigare för fonden också.

Räknade själv igenom detta och ser ut att stämma om du använder Nordea. Har du hittat något annat institut som erbjuder samma billiga courtage? En sak som du inte räknat med är att du får betala valutaväxling på utdelningar samt kostnader för ombalansering samt att en fond troligen får en lägre spread. En fond behöver inte handla aktier utan kan byta fondandelar vilket gör det billigare för fonden. Dessa faktorer är svåra att bedöma dock men jag skulle inte tro att det ökar kostnaden jättemycket, men du kanske hamnar på 0.1-0.15% i slutändan.

Om vi då tar Länsförsäkringar global indexnära:
total avgift: 0,22%
I ovanstående antar jag att de bakat in transaktionskostnader exklusive källskatt. Källskatt fanns en annan tråd där Jan rättade min beräkning eftersom den siffra jag hade på utdelning var för hög:

Så total kostnad Länsförsäkringar global indexnära: 0.22+0.28 = 0.5%. Så du har troligen sparat in 0.35-0.4% i kostnad eller 3500 kr på ett kapital på 1M på 1 år.
Det du har förlorat är:

  • Diversifiering, 50 aktier vs över 1000 aktier. 50 aktier räcker troligen, men 1000 är bättre.
  • Tid, dels att leta upp företag att köpa men även att handla 50 aktier vid 3 tillfällen = 150 köp/sälj. Dessutom ombalansering och ta beslut ifall en specifik aktie gör nyemission, eller kommer med liknande erbjudanden.
    Tycker man ovanstående är kul så är det ju värt det, men personligen lejar jag gärna bort ovanstående för 3500 kr/år för varje miljon. Jag tyckte inte detta var särskilt roligt när jag själv gjorde det varken för svenska småbolag, Amerikanska REITs eller svenska preferensaktier. Annars så tjänar jag mera på mitt jobb än jag skulle göra när jag höll på med detta och jag skulle dessutom ha roligare på jobbet.
2 gillningar

Tack igen för dina kommentarer! Jag får ta en funderare till kring fördelningen. Tanken med 50% aktier är också att den andelen räcker för oss för att avkastningen bör kunna täcka skillnaden mellan årsbudget och pension. Varför ta mer risk än man behöver när man är i mål.

Jag var nog otydlig. 50% är aktieandel BÅDE indexfonder och egna aktier, cirka 50/50 mellan dessa. Som sagt, egna aktierna är inte för alla. Jag tycker om att ha det som en helt egenkontrollerad del av portföljen (och till mycket låg totalkostnad) tillsammans med indexfonder. Jag ser det inte som en motsats mellan aktier och indexfonder. Men ibland känns det som att många tycker så här på RT. Att aktier är lottsedlar men att fonder som i sin tur äger aktier är något helt annat. Skapar man en vettig portfölj av enskilda aktier och håller sig borta från tokvändningar (ex Tesla) så tycker jag att aktier fungerar utmärks som komplement till fonder.

Med en köp & behåll metod för mina egna aktieinnehav har jag mycket låg totalavgift. På totalen under 0.05% om jag hade sålt allt idag trots att en del hade blivit väl korta innehav. Betänk att du i en fond även får betala för all handel andra gör. Fonden måste köpa/sälja aktier dagligen pga andras handel, men det får ju du också betala för genom avgiften, även om du bara håller dina andelar. Varje dag, varje år får man betala fonden. Med egna aktier betalar man bara för sig själv, köp och sedan sälj. Ingenting däremellan. Visst blir det ett lite växlingsavgift på utdelningen men det tar jag gärna eftersom jag får in pengar varje år, ofta kvartal, där jag sedan kan köpa nya aktier eller kan ta ut pengarna. Fonden måste ju också växla in utländska utdelningar till SEK, om än med lägre växlingsavgift än jag har Jag har ingen ombalaseringskostnad eftersom jag håller aktierna. Visst är del lite klurigt med utländsk källskatt men man får göra avräkning mot svensk skatt så man får tillbaka den så att säga. I ISK får man automatisk avräkning dock bara upp till schablonskatten. Jag har räknat ut att i mitt fall med min aktiemix att om utdelningen på totala portföljen blir uppemot 6% så kan det vara värt att byta till kapitalförsäkring där försäkringsbolaget ser till att man får tillbaka även den andra delen av källskatten. Jag föredrar dock ISK så länge eftersom jag slipper motpartsrisken med att ett försäkringsbolag rent legalt äger aktierna i en KF och min utdelningsprocent är en bra bit under 6%.
Jag tog ett ”dyrt” exempel med flera köp, ett lite mindre innehav och bara 10 års innehav. Färre köp, större innehav och längre tid sänker kostnaden ytterligare. Svenska aktier har närmast 0% i totalavgift med köp & behåll.

Silver är inte bara en råvara det är också tillsammans med guld ”pengar” och har så varit i årtusenden. Jag gillar denna grafen med Silver i SEK per gram i åtminstone 20 år. https://www.libertysilver.se/diagram/. Jag fick silvermynt av min far på 80 talet så jag har följt priset ett tag :wink: Syftet är mest inflationsskydd men gillar också att silver även drivs av industriell användning. Nu är det ju bara runt 3% av portföljen så inte mycket att hetsa upp sig över :slight_smile :slight_smile: Guld är bulken.

Vårt upplägg är mest skapat utifrån en tanke att ta risker/få möjligheter på den del av kapitalet som behövs, med att säkra den andra delen just för att ge aktiedelen av portföljen en chans att vara orörd i 10 år, vilket vi ser som lämplig sparhorizont för aktier/fonder. Några tankar kring det?

1 gillning

Jag har inget emot direkinvestering i aktier som sådant. Jag tycker bara det är så oerhört tråkigt och pilligt att hålla på och spana in aktier, köpa+sälja osv. och jag tror inte heller det i mitt fall kommer skapa något mervärde.
Jag ser dock helt klart att det finns tillfällen när det kan vara en fördel att direkinvestera i aktier, men för mig är det helt enkelt inte värt det tidsmässigt och känslomässigt.

Japp, ingen big deal i din portfölj. Men om jag jämför guld och silver som investering:

  • Guld är billigare att investera i och inneha. Det kräver mycket mera utrymme och vikt för silver vilket ökar kostnaderna för transport och förvaring.
  • Guld har mycket lägre korrelation mot aktier än silver.
  • Silver är mera volatilt (högre risk), men jag kan inte se att det är så stor skillnad i förväntad avkatning.

Jag tycker om tanken utifrån det perspektivet att pengarna på något sätt känns mer “säkra” på ett bankkonto och upplägget känns väldigt genomtänkt.
Om man däremot tänker utifrån perspektivet vilket som ger bäst skydd vid en börskrasch (vilket är det tankesätt jag har) så blir resultatet ett annat. Du har ett stort emotionellt motstånd mot långa räntor villket bör leda till att du har ett lägre inslag av det än jag har precis som jag inte har direktinvesteringar i aktier. Du kan ju fundera på andelen guld i portföljen och ifall du vill till exempel ta in fastigheter om ni inte äger en villa för att öka avkastningen på delen som inte är investerade i aktier.

2 gillningar

Mm, du har rätt, jag får fundera på guldet. Silver köper jag lika billigt som guld som ETC plus att jag har de där gamla silvermynten.

Att ta bort långräntor är absolut ett aktivt “bet” där jag avviker från investeringsnormen, men det är också i en uttagsfas där jag tycker det kan vara lämpligt. Jag ser det dock som en logisk motstånd inte ett emotionellt. Lite samma sak som att jag inte skulle köpa Tesla annat än det jag tvingas till via indexfondernas innehav.

Jag skulle nog nämnt att portföljen är exklusive boende som jag höll separat. Inklusive bostad blir aktieandelen lägre men det är jag OK med eftersom 50% aktieallokering räcker för att en rimlig avkastning ska täcka skillnaden mellan pension och behov.

Jag funderar vidare. Kanske mer guld. Kanske ökad aktieallokering. Tveksam till långräntor men kanske en mycket liten andel så att jag ser om/hur de klarar sig över tid - alltså att mitt “bet” skulle vara fel och jag kan senare öka på långräntorna.

Stort tack för alla dina kommentarer :blush::+1:

2 gillningar

En egen kommentar för transparens.

Efter att ha läst om material kring RikaTillsammans portföljen här https://rikatillsammans.se/en-portfolj-for-alla-vader/ och här RikaTillsammans-portföljen 2021 | Låt oss samskapa och hjälpas åt och på lite andra ställen så har jag bestämt mig för att behålla vår RT portfölj trots de långa och utländska obligationerna!
Varför?

  1. Vi får ett tydligt utfall i en egen portfölj om vår ansats kring långräntor skulle vara fel. Alltså att RT portföljens obligationer (mot vår tro) ändå skulle gå bra och inte sänka RT portföljens avkastning (som jag befarar). Det ger oss chansen att ändra även på andra portföljer i framtiden.
  2. RT portföljen har fungerat länge länge (åtminstone i “back test”) så vem är jag att ifrågasätta :wink:
  3. Vi behöver ett medelrisk sparande och RT känns bättre än en traditionell 60/40 p.g.a. guldet.

Övrigt sparande på kort respektive lång sikt påverkas inte utan ovanstående. Guldandelen grunnar jag vidare på.

Så får det blir! :slight_smile:
Mvh

3 gillningar

Haha, tack @JFB för din kommentar. Det roliga är att mina tankar de senaste dagarna går i exakt samma riktning.

1 gillning

Håller helt med här. Även om jag inte föredrar räntor så tycker jag att portföljen ska behålla sin nuvarande tillgångsallokering så att den får göra det den är tänkt att göra. Enda som är “nytt” är vi med större sannolikhet tror oss veta att det nu är räntor som kommer gå sämre den kommande perioden.

Kanske tänker helt fel här… Men skulle en mellanriskportfölj på 60/40 med guld istället för räntor kunna vara ett alternativ för mellanriskhinken det kommande deceniet? Skulle den ersätta nybörjarportföljen eller RT-portföljen om så vore fallet?

Hej!

Njäe, 60/40 aktier/guld är inte aktuellt att byta RT eller någon annan portfölj. Det skulle vara ”nyis” och det vet jag inte hur det går.

Däremot kan jag tänka mig AUAG Precious med grön el aktier i aktie delen och guld till 40% men som en krydda i en portfölj inte som en hel portföljs.

En fundering, själv föredrar jag Golden Butterfly portföljen (40/20/20/20) framför Rika Tillsammans (25/25/25/25). Vad är det som får dig att väga över mot RT istället? För hög risk?

Här är en tabell som säger rätt mycket från https://fourpillarfreedom.com/heres-how-18-different-portfolios-have-performed-since-1970/ :

På årsbasis har Golden Butterfly större chans att gå plus än Rika Tillsammans portföljen (“Permanent”).

Intressant! Bara funderat på GB lite då och då. Att lägga in 20% small cap känns dock som att det ökar risken även om back-test inte visar det. Jag kan däremot absolut tänka mig small cap som en del av aktiedelen i RT men nog inte som ett stort inslag som i GB.

Jag vill ha något som jag kan hålla med en sparhorisont på så lite som 3 år men som ändå kan ge vettigt resultat på 10 års sikt. RT Kontantdelen hjälper och 25% aktier begränsar nersidan.

Jag är som sagt mest skeptiskt till långa obligationerna.

Inget som hindrar att du byter ut de 20 procenten som finns i small cap mot large cap om det känns bättre. Samtidigt får du fördelen att du “bara” har 20% guld och långa obligationer. Tänk också på att guld har ungefär samma risk som aktier och långa obligationer är också väldigt volatila. I de fall då dessa två tillgångar går ner så måste aktierna hålla emot. Min känsla är att 25% aktier kan vara något lite ibland så jag är inte så säker på att Permanent portfolio är så mycket säkrare faktiskt.

Men min tolkning av det du skriver är att Permanent portfolio har du tidigare erfarenhet av men inte Golden Butterfly? Kan vara en intressant synpunkt för mig i så fall att ta hänsyn till när jag hamnar i din situation.

Som tillägg kan man dessutom se att långa räntor och guld verkar ha en ganska stark positiv korelation:
https://www.investopedia.com/markets-press-higher-as-gold-and-bonds-show-correlation-4775626#:~:text=Market%20Moves&text=While%20bond%20and%20gold%20prices,strong%20throughout%20most%20of%202019.

Det betyder alltså att det är rätt troligt att de kommer gå neråt samtidigt och oftast betyder det då att aktierna går upp. Tänker jag fel eller känns det inte då rimligt att ha 40% aktier som kan väga upp en nedgång på 20%+20% tillgångar som riskerar att gå ner samtidigt?

1 gillning

Hej @JFB
Bra initiativ att ta upp detta, jag känner att just uttagsfasen har inte lyfts fram ordentligt i RikaTillsammans (Blink blink @janbolmeson, tips för framtiden)

Du kanske är några år före oss, men vi har också börjat kika på uttagsfasen, vi planerar att kunna gå i förrtid och leva på det sparade kapitalet under några år innan den ordinarie pensionen börjar rulla in (hur många år är inte beslutat). Detta skulle betyda att vi kommer ha ett undersott av kapital ett antal år. För att få en bild av hur vi ska hantera dessa uttag under dessa år så har jag skapat en Livsplanskalkyl i Excel där jag lyft in de årliga intäkterna och utgifterna + de “livsmålsutgifter” vi kalkylerat för (större semestrar tillsammans med barn/barnbarn, möjlighet till ekonomisk hjälp/stöttning för barn vid första boendet etc.), samt innehållandes en översikt över hur mycket vi behöver plocka ut från sparandet för varje år och hur hinkarna ska omfördelas. Det har gett oss en bra överblick och skapat en trygghet i att vi faktiskt har den möjlighet att leva på kapitalet (trots inget jättekapital) under ett antal år innan pension. Detta utan att vi känner att vi kommer att behöva offra något, snarare tvärtom ! Vi ser tydligt möjligheten att kunna unna oss och våra famlijer lite extra utan att vi känner att vi behöver riskera något själva mot ålderns höst.

Gällande:

Jag håller till viss del med , och vi har också förenklat en del. Men vi har behållit de fyra hinkarna strategin i stort. Våra fyra hinkar består idag av:

  • Hink 1 Kassakonto/Buffertkonto
    Nishbank, räntekonto med fria uttag, där vi samlar kapital för att täcka varje innevarande års underskott av kapital, + budgeterade livsmålsutgifter+ buffert
  • Hink 2 Låst räntekonto
    För det underskott av budgeterat kapital vi ser framför oss, vilka ligger inom intervallet 1-3 år framåt**
  • Hink 3 “Mellanrisk hinken” 65 % Aktiefonder, 10% Ädelmetall, 25% Räntefonder
    Lysa / Nordnet , För det underskott i livsplanskalkylen vi ser framför oss , vilka ligger inom intervallet 4-6 år frammåt**
  • Hink 4 “Passiva Hinken” 90% Aktiefonder, 5% Ädelmetall, 5% Räntefonder
    Lysa/ Nordnet, Fonder / Aktier, Tjänstepension . Har samlas övrigt kapital som vi inte har för avsikt att röra närmaste 7 åren** (Eventuellt kommer vi göra om denna hink så den ej innehåller räntepapper, utan alla räntepapper samlas i mellanriskhinken istället)

**/ gäller för varje givet tillfälle (årsbasis), ombalansering sker varje år.

I praktiken har jag sett att Hinkförfarandet blir en mer fiktiv hantering, reelt så blir hanteringen att se till att man har totatla fördelningen av Aktiefonder/Ädelmetall/Räntefonder rätt för varje givet år, vilket jag kalkylerat fram via Livsplanskalkylen. Dock känner jag att hinkarna fyller sitt praktiska syfte ändå
Urklipp ur kalkylen:

Där ser man hur fördeleningen behöver omförändras mellan tillgångslagen utefter varje givet år,

Lägger man till grafen för Intäkter/Utgifter för varje givet år så ser man att åren med extremt låga intäkter (hobby/frivillig arbete) föranleds av hur kapitalet flyttas över till Mer räntepapper / Låst räntekonto / Kassakonto(Buffert) i takt med att åren med underskott av kapital närmar sig och infinner sig.

En annan viktig sak vi lagt in i vår livsplanskalkyl är möjlighet att se hur ett scenario ser ut där en av oss avlider. Jag har byggt in så att vi kan simulera detta för olika år för att se vilka år som blir mest kristiska i ett sådant scenrio. Detta har gjort att vi behövt se över våra livförsäkringar för att täcka upp de mest kristiska åren för ett sådant scenario. Det har även gjort att vi har behövt planera hur vi ska skriva testamente för att arv och laglott inte ska få någon av oss att behöva gå från hus och hem ifall något sådant scenario skulle inträffa.
Stort tack till @janbolmeson & @carolinebolmeson för Avsnitt 151 som tydliggjorde detta väldigt bra. Detta avsnitt rekomenderas starkt för de som tänker sig in i en uttagsfas innan pension / går i FIRE tankar.

Nedan simuleras ett worst case scenario där dödsfall/utbetalning av Livförsäkring sker vid 2028. Där ser man att utgifterna gränsar att överstiga intäkterna,vilket innebär att kapitalet då kommer att urholkas något över tid, men att det ändock finns utrymme för detta worst case scenario. Utan livförsäkrning / testamentering såg detta scenario betydligt sämre ut. Observera att vi även i kalkylen räknat lågt på kapitalintäkterna, så förhoppningsvis finns ytterligare en liten buffert där.

5 gillningar

Mm, visst är det lite frestande men jag har samtidigt erfarenhet av RT, så jag kör på RT tillsvidare. Jag har inte studerat GB tillräckligt för att säga det ena eller det andra. RT portföljen känns mer genom-analyserad, inte minst av Mr. Bolmesson himself. Jag får studera GB och i så fall i ett senare skede anpassa. I nuläget är det många andra “pusselbitar” som ska på plats :slight_smile:

Hej!

Underbart hur lika vi tänker i det allra mesta! :slight_smile:

Vi går också lite tidigare och har heller inte ett jättekapital. Vi gör gärna en del materiella avkall för att kunna äga vår tid och göra vad vi vill. Hur mycket prylar behöver man egentligen? Det svåraste är faktiskt att sätta ord på vad man ska kalla det. Pensionering känns helt fel. Såg en amerikan som kallade det ‘rat race drop-out’ men så har det heller inte känts.

Vi har också en liknande simuleringsfil - beräknade kostnader mot förväntade inkomster som simuleras i årtionen framåt. Såklart måste det anpassas varje år men det ger en vettig bild och man får en fingervisning tidigt om det skulle gå åt fel håll.
Din fil känns mycket mer förfinad. Imponerad :blush::+1: Jag får jobba på min!

Jo, det stämmer, det blir ju “hinkar” ändå men förenklat så att varje hink inte innehåller flera portföljer. Det är en nödvändig förenkling eftersom pensionskontosidan är tillräckligt komplicerad.
Vi har följande hinkar

  • Likvidhink
  • Räntespar hink - rörligt till 3 års bundet, snitt ca 1% ränta
  • Fond/aktie hink - blir ju typ passiva hinken, globala barnfond minus räntedel (som vi har i räntespar hinken istället)
  • En “egen fond” bestående av RT portföljen med avsättningar för större inköp, reparationer, hälsa mm. Denna är separat för att kunna öronmärka kapital för större kostnader som kan komma imorgon eller om ett par år. Så att man inte konsumerar det i vardagen så att säga.

Livförsäkring har vi av olika skäl kunnat skippa. Testamente är däremot något vi måste ta tag i. Tack för påminnelsen!

Istället har vi sett till att pensioner utan efterlevandeskydd tas ut tidigare, så finns överblivet kapitalet på egna konto och fryser inte inne. Man får bara se upp med skattesatsen. Det man inte kommer undan är att skatten sänks vid 66 år. Allt man tar ut efter dess blir med lägre skatt. Man kan simulera det på skatteverkets sajt genom att lägga in olika födelseår, så får man en vettig bild av det.

Även pensioner som är i “fribrev” (inga ytterligare inbetalning) där man inte kan själv investera i fonder tar vi ut tidigare. Annars riskerar de att ätas upp av inflationen eftersom de växer så futtigt.

Vi har sett till att allt kapital delas 50/50 mellan oss. Om den ene skulle gå bort finns tillräckligt med likviditet fram till arvskiftet är klart. Kostnaderna går ju även ner (för oss) om den ene faller bort, så enligt vår simulering klarar vi oss utan livförsäkringar.

Övriga pensioner tar vi ut under längre tid, men man får se upp med försäkringsbolagens “livstidsantaganden” så att man inte förlorar där.
Vi lärde oss rätt mycket av Nils Bacos bok: https://www.adlibris.com/se/bok/planera-pensionsuttagen-ratt-en-bok-om-att-gora-ratt-val-9789151956404?gclid=CjwKCAiAudD_BRBXEiwAudakX8k-NcUN0YIR6YHYRYf3e_ANO0n2W-LbM_SeSfyCgoQKfLyZ6ZIgjhoCw_EQAvD_BwE

Den principen vi tillslut fastnade för är att försöka jämna ut pensionerna så mycket som möjligt. Alltså i möjligaste mån hålla nettopensionen som summan från oss båda ungefär konstant. Vi har lite åldersskillnad att ta hänsyn till. Kapitalet används mest i början och gissningsvis när man är 80+ så hägrar nog inte en safari i Kenya så där jättemycket längre.

Det blir sjukt många antaganden i ens kalkyl, men det känns riktigt bra att ha en simulering så kan man uppdatera varje år, ombalansera eftersom sparhorizonten kortas för varje år som går, och att man får en tidig varning om det gått lite för mycket pengar så man kan hålla igen lite om så behövs.

2 gillningar