Resonemang och provprat kring bundet eller inte bundet - t.ex. elpriser, räntor, valutor m.m

Jag har gått och tänkt på en kommentar som @Ray skrev i någon tråd kring resonemanget att binda eller inte binda olika avtal. Jag tänker att vi kan resonera lite i denna tråden kring det fritt från att prata el-, ränta, valuta eller något annat. Min tanke är mer teoretiskt / statistiskt.

Det vanligaste argumentet brukar vara:

  • Vill du spara pengar välj rörligt, vill du vara trygg välj bundet

  • Rörligt är ofta bäst över tid eftersom du slipper någon annans försäkringskostnad.

Ovan stöds ofta av historik och logik.

Det andra sättet som @Ray var inne på var att titta på det utifrån ett mer Nassim Taleb perspektiv med asymmetrier, dvs. titta på nedsida i förhållande uppsida. Redan här borde vi konstatera att det i de flesta fall för t.ex. ränta och el finns en begränsad uppsida.

Räntan kan för en privatperson inte gå “oändligt” långt ner, men den kan “oändligt” långt upp. Dvs. det finns ett slags stopp på elpriset / räntan vid 0, men den kan gå högre upp. Det borde ju kanske på sätt och vis tala för att man skulle binda mer. Dvs. om räntan är teoretiskt 2 % så kan jag max få ner den till 0 %, men den kan utan problem gå till bankernas kalkylränta på 7 %. Asymmetriskt åt fel håll.

  • Finns det något sätt man kan resonera rent matematiskt om det här?

Aspekter som jag tänker påverkar det här:

  • Att vi inte resonerar statistiskt utan emotionellt. Perfekt exempel är denna tråd: Vad skulle du välja? 1 000 000 SEK i handen eller 50 % möjlighet på 50 000 000 SEK?

  • Hastigheten i förändringen - i en mer volatil miljö kommer ju den som ska ta en försäkringskostnad behöva störra utrymme vilket borde försämra oddsen för en bindning.

  • Ankring till tidigare värde - vi har ju många gånger ankrat kring vad räntan / elpriset borde vara. Svårt att binda på t.ex. 550 öre/kWh just nu. Man tänker - bundit skulle jag ju gjort för 12 månader sedan.

Ytterligare en lös tanke är ju att bindningen som de flesta gör är ju ändå relativt kort - typ 1 eller max 3 år. Få vet jag binder på längre period än så. Det är ju lätt att tänka att den som t.ex. band elpriset förra året (som min mamma på 30 öre/kWh) var skitsmart, men grejen är ju att det avtalet kommer ju löpa ut och då kommer man få det priset som är aktuellt då. Jag kanske har otur när jag tänker - men jag tänker att “förlusten” i de tillfällen då det rörliga går emot en är ju begränsad i tid.

Hmm… klurigt det här, vad tänker du?

6 gillningar

Ja denna energikrisen lär inte lösas närmsta åren så alla kommer sitta i samma båt…
Jag tror och hoppas att folket säger ifrån snart, det kan inte få fortsätta såhär. Vi i Skåne vill inte betala europeiska priser på elen!

1 gillning

Tack för cred i denna tråd för min ganska alldagliga spaning.

Upplever att osäkerhet och volatilitet är på ATH för tillfället gällande både ekonomin generellt och energifrågan specifikt. Gissar att trygghetspremien därmed är outstanding, varför det nog är tufft att räkna hem en försäkring i bundet. Speciell dynamik också i och med att politiken lär kliva in i de scenarier som är mest angeläget att ”försäkra sig mot”.

2 gillningar

Finns ingen anledning att köra annat än rörligt! Som med allt annat kommer pappa staten och räddar den curlade medelklassen när denne börjar lipa om att det rörliga elpriset blivit för dyrt. Att ta ansvar, har på sistone, sällan visat löna sig…

1 gillning

Tror också ”risken” för varje ”separat rörlig” tjänst delvis adderas ihop av den som ska ta risken.

Dvs även om de enbart säljer EN av tjänsterna vill/behöver de väga in att flera/de flesta saker går åt skogen samtidigt.

Har för mig att vissa elhandelsbolag gick i konkurs i vintras pga att de inte kalkylerat in tillräckligt många/mycket risk. T ex Ukraina.

Så den HÄR vintern tar nog många extra mycket höjd med tanke på att flera kända paramterar/risker redan är kända OCH det ändå kan dyka upp fler/nya risker.

1 gillning

Kan ju flika in mitt resonemang varför vi har valt bundet.

Vi köpte hus för 12 år sedan. Vi blev då anvisade till ett bolag och eftersom den rådande konsensusen var att ha rörligt så valde vi Göta Energis ”El till inköpspris”. Mina föräldrar har i princip alltid haft bundna räntor och bundet elpris. Jag tyckte att jag visste bättre.

Första tankespjärnet jag fick var när vi ville bli helt skuldfria (inklusive huset) på fem år samtidigt som vi aggressivt fyllde upp vårt FIRE-kapital. Min gamla kalkyl använde ett viktat medelvärde på elpris samt en kalkylränta.

Hur jag än roddade med Excel så fick jag inte ihop en fungerande plan.

Valde då att binda huslånen så att de skulle löpa ut i takt med att vi hade sparat ihop tillräckligt för att lösa lånen.

Hade möjligheten att välja bindningstid upp till 10 år för 1,28% men vi var lite för sega så det blev 1,38% i stället.

Under 2021 så såg jag stora svängningar i elpriset och pratade med såna som jag trodde hade bra koll men alla sa ”rörligt är alltid billigast”. Hösten 2021 gav mig stora skälvan då för många saker var volatila samtidigt. Bestämde mig då för att binda elpriset på 5 år (59 öre inkl moms etc) hos ett stort bolag som jag trodde inte skulle kunna gå i konkurs.

För räntan har jag gått miste om högst två månader med lägre ränta så här långt. Elpriset har besparat mig många tusenlappar från januari och framåt.

I samband med detta så avvecklade jag mina ISK/KF på Avanza och Nordnet och flyttade till Lysa.

Den stora vinsten är att vi kan sitta lugnt ner i båten och inte bekymra oss för hur dyr en dusch blir eller hur man får störst hävstång på att minska sin komfort och livskvalitet.

Jag raljerar verkligen inte om det här utan försöker bara förmedla vilken fantastiskt skön känsla det är att på förhand veta vad kostnaden blir.

Jag styrs inte längre mot att matematiskt försöka optimera utfallet. Livet är i (bästa fall) för kort för det och i värsta fall åt h——-e för kort för det.

Har vi fortfarande lika illa elpriser när de fem åren är ute så får vi ta den smällen då. Får se hur det ser ut 18-34 månader innan och se om det finns relevanta actions att ta för att sänka energiförbrukningen utan att ge avkall på basala livskvalitéer.

5 gillningar

Det som kanske gör det lite snurrigt i huvudet är ju att det egentligen är två helt separata tjänster som säljs som en. Dels själva bastjänsten ( t.ex. leverans av el), dels en försäkring (skydd mot högt pris).
Om dessa hade sålts separat som två olika erbjudande hade det kanske varit enklare att resonera kring värdet. Kanske kan man med “mental bokföring” dela upp erbjudandet och på så sätt lättare göra ett rationellt val?

4 gillningar

Påverkar uppvärmningen vad som är smartast?

Jag menar har man bergvärme så är elkonsumtionen lägre och fallhöjden lägre om elpriset skulle sticka iväg? Så rörligt bäst.

Eller tvärt om. Med lägre elförbrukning blir det ju inte så vansinnigt dyrt med bundet. Då är det ju iongen idé gambla med ett rörligt avtal.

Vi har aldrig haft en så “hög” ränta sedan första husköpet 2016, vi har nosat på 1 % och ligger idag bundna på 1,17 %. Men jag håller verkligen med om den grundtes du och @janbolmeson presenterar här, det är en otroligt liten uppsida. Jag har inte riktigt tänkt på det sättet tidigare.

Nej, det påverkar bara hur stor insats du går in med i ditt bet mot elbolaget. Högre elkonsumtion blir en högre insats.

Om man har en alternativ uppvärmningslösning (en effektiv braskamin, t ex) blir timprisavtal lite bättre (ur just den aspekten).

1 gillning

Mycket bra inlägg. Jag klarar inte av att göra någon djupare analys ( i alla fall inte just nu), men låt mig ge några spridda synpunkter.

Korta bindningstider på ett eller två år känns närmast meningslösa. Tiden går fortare än vad man tror. Tre år kan till nöds gå, men helst fem år. Tanken är då att inflationen rullar på, och att inkomsterna stiger under tiden. Då blir kostnaderna lättare att bära.

80-talisterna fick aldrig lära sig vad ordet RISK innebär. Med facit i hand är det lätt för en 40-talist att ironisera över unga par med 85 procents belåning och mångmiljonlån som har allt rörligt. Men har man ingen erfarenhet av annat än högkonjunktur och låga räntor så är detta lätt hänt.

Jag efterlyser någon form av riskkalkyl. Köper man en bostad finns i princip två utgifter, driftskostnader och räntor. Köper man en bostadsrätt tillkommer årsavgiften till föreningen. Utgår man från bankens Kvar Att Leva På-kalkyl finns variablerna. Hur mycket tål privatekonomin om utgifterna stiger? Det är ju det som kärnfrågan för alla som inte har obegränsat med pengar.

Låt mig jämföra med den kalkyl Emil Vikström har gjort över köp av bostadsrätt. På kort sikt kanske den inte stämmer alls, i alla fall inte just nu. På tio, i värsta fall femton års sikt bör den ändå vara relevant. Huvudsaken är att man förstår hur man bör tänka! En kalkyl kan alltså vara till stor hjälp även om utfallet i det korta perspektivet inte faller ut rätt.

3 gillningar

@Caspian har du någon tanke i denna fråga utifrån beslutsfattande?

@Jonathan.S - har du någon tanke utifrån ditt ramverk med principer?

Tycker att den här konversationen är för viktig för att den ska försvinna bara för att den är klurig.

1 gillning

Beror ju så mycket på hens personliga situation

Personligen kommer vi nog betala av bolånet i oktober när vår bundna ränta går ut. Sen kanske vi lånar på nytt om set blir lågräntenivåer igen.

Annars håller jag med @Nudeln så länge man inte tar mer risk än medelsvensson så kommer staten rädda mig så fort det blir jobbigt. Det är bara att kolla på vad som skett i nutid med sloppade amorteringskrav, elbidrag och nu diskussion om högkostnadsskydd för el.

Är troligen en långsiktigt dålig ide att minimera risker i privatekonomi, när staten tar konsekvenserna från vårt risktagande.

2 gillningar

Ja, en aspekt är ju att spela spelet på det sättet att man “allierar sig med den stora massan”.

Jag har också varit inne på det här och gjort en relativt stor amortering i år. Men å andra sidan tar det emot för att det är ju egentligen nu man skulle lånat till att investera på börsen, inte som i förra hösten när jag gjorde det då börsen gick bra. :slight_smile:

Brukar fungera i mycket att alliera sig med massan och bara sticka ut inom de områden man anser är viktiga.

Känslor går förre förnuft för oss :joy:.

Sen tror jag inte mitt hjärta skulle klara av att låna upp 6-7 miljoner extra och sätta in på börsen även om det vore det ekonomiskt bästa. Speciellt då jag personligen tror att börsen kan sjunka 10-20% under vintern.

1 gillning

För mig är ovan nyckeln.

  • Om en kostnad går dramatiskt åt fel håll (10 X tex) men det är ändå inom marginalen för vad man klarar - absolut, kör rörligt.

  • Om däremot kostnaden riskerar att ödelägga ens ekonomi under åratal (eller värre) så bör man självklart binda.

Valet mellan de två måste göras av var och en eftersom förutsättningarna och kostnaderna är så extremt olika. För vår del är det helt meningslöst att binda el. Om kostnaden 10 dubblas så rör det sig ändå om Max 2000 kr/mån i BRF med gemensamhets avtal. Det fixar vi. För min kompis med direktverkande el i stor villa är det en helt annan fråga.

Sen tror jag att @Nestor är inne på en viktig sak och det är att många ”yngre” inte varit med om lite tuffare tider. Som 60-talist var vi kanske med om den senaste riktigt tuffa perioden på tidigt 90-tal.

Har man inte varit med om tuffare tider så riskerar man att landa i att ”det är onödigt att betala försäkringskostnaden av att binda”. Men ibland är det faktiskt smart att söka skydd i kollektivet.

Hur många kan tänka sig att inte ha en hem/hus försäkring? Eller bilförsäkring? Få skulle jag tro eftersom en assymetriskt dålig händelse skulle riskera sätta en på bar backe.

Jag tycker man kan tänka likadant kring andra ”försäkrings” situationer som att binda olika kostnader.

Allt handlar om konsekvensen vid ”fel” utfall. Såklart måste man själv kunna tänka igenom hur fel det kan gå och göra sin bedömning tänker jag :slight_smile:

5 gillningar

Jag har fokuserat mycket på processen som leder till beslutet snarare än beslutet i sig när jag funderat på det här. Dvs är frågan inte relevant i sig, men ett väldigt bra exempel.

Den första frågan jag skulle ställa i det här fallet är Vad vill och behöver du optimera på? Och se det inte som en binär prioritering utan som en skala.

Du kan med andra ord optimera 60/40 på pris/bekvämlighet osv.

@htguy är inne lite på det - det låter som att ni optimerar för ekonomi samtidigt som det finns en gräns för vilka bekvämligheter ni är villiga att dra ned på.

Prioritering av optimeringen görs med fördel förankrad på ett känslomässigt plan. Det är skitenkelt att säga att man optimerar 100% för bekvämlighet, men var då ok med en elräkning som skulle få en annan att gå i personlig konkurs.

Här kommer dessutom assymmetrin in. Vill du optimera på att det ska vara ”korrekt” assymmetriskt eller på att ni har det najs i familjen?

Efter att du har bestämt dig för hur du ska optimera skulle jag ta fram ett par alternativa lösningar. Det för att i nästa steg undersöka fördelar och nackdelar med alternativen. Prata med kompisar som känner dig väl. Gå promenader och fundera. Gör saker som du vet funkar för att du ska kunna tänka så klart som du bara kan och utmana dig själv.

Först därefter skulle jag överväga att fatta beslutet. Möjligtvis iterera ovanstående tills det känns bra nog. (Vet du att du kan gå med en sånhär grej hur länge som helst så skulle jag sätta en deadline för när beslutet ska vara fattat.)

Passar det dig som person skulle jag göra ovan till en att-göra-lista. Det blir något greppbart (tangible) i en process som är ganska diffus och flummig.

Sist skulle jag sätta ett datum (i det här fallet möjligtvis andra KPI:er som priset om du väljer rörligt osv.) för när du får ifrågasätta beslutet igen. Annars riskerar du att hamna i ältande och ånger. Fram tills datumet eller KPI:er möts är beslutet inlåst och får helt enkelt inte ifrågasättas.

Vanligt förekommande i den här typen av beslut är två saker (jag tittar på dig @janbolmeson :wink: ):

  1. Man kommer inte till beslut. Därav deadline för när beslutet ska fattas och en konkret att-göra-lista för processen som leder dit.
  2. Man fortsätter ifrågasätta sitt beslut även efter att det är fattat.

P.S: Har skrivit en text om en metod som jag kallar beslutslådan som går ut på att fatta ett beslut och sedan hålla sig till dem. Lägger den här, för det är grunden till det jag skrivit ovan: The decision box. “Don’t make 1000 decisions when 1 will… | by Caspian Almerud | Medium

3 gillningar

Jag håller inte med om att man ska söka skydd i kollektivet/ta rygg på massan/förlita sig på too big to fail. Våra politiker och myndigheter må ha välsmort munläder, men de är inga trollkarlar. Venezuela var en gång Sydamerikas rikaste land, idag står de i kö för att få sin ranson ris och olja. När man ser katastrofen komma är det redan försent att agera. Men det behöver inte handla om total kollaps, utan det räcker med att titta på många pensionärer som ”förlitade sig” på att staten hade koll på läget. Idag står de där med lång näsa.

Normala handlingar ger normala resultat. Nej tack.

Så egentligen samma tänk som man alltid ska ha kring försäkringar, dvs. man avstår försäkringen om man själv har råd att täcka det man försäkrar.

Många skulle inte ha ”råd” med att räntan steg till det KALP-kalkylen säger att de klarar. Inte bara för att kalkylen görs i ett vakuum som inte tar hänsyn till andra förändringar i ekonomin, utan för att de helt enkelt inte pallar att äta blodpudding varje dag i tio år.

1 gillning

Ja det är ju precis det jag skrev :slight_smile:

Ibland är det smart att ta skydd i kollektivet.

Om man inte behöver, gör det inte.

1 gillning

Det finns två varianter här:

  • Söka skydd i kollektivet när några alltid drabbas, men stora massan drabbas inte (ex 1 av 10 får cancer, så försäkring för sjukvård)
  • Söka skydd i kollektivet när ingen generellt drabbas, men ibland drabbas alla samtidigt (ex jättehöga elpriser just nu, eller höga räntor för alla plötsligt)

För den första varianten funkar försäkringsbolag och statens skyddsnät, men för den andra varianten är det lätt att skyddsnätet inte funkar/går i konkurs när det väl behövs, för alla drabbas och ekonomin håller inte (se typ arbetslöshetskassa när alla förlorar jobbet, osv). Kollektivet kan i praktiken få samma risk som personen, man jämnar inte ut den lokala verkligheten jämfört med statistiken.

Vi ser ju den risken nu när elbolag vill komma loss från fastprisavtal, t ex.

Jag tror särskilt på att söka skydd i kollektivet när det är små risker per individ/men statistiskt säkerställt att det händer i populationen, och när man inte kan göra något själv för att påverka risken. Därför är jag starkt för att staten ger alla skydd för t ex sjukvård, speciellt när det gäller medfödda skador, otursskador osv. Kan man inte påverka risken själv bör alla få tillgång till likvärdigt skydd och därför kan samhället vara den som behöver skydda mot den risken. Så jag gillar Sveriges system/syn på detta med breda försäkringssystem som alla får tillgång till utan att behöva gå igenom t ex hälsodeklarationer innan de får rätt att teckna sig.

3 gillningar

Alla försäkringar har såklart begränsningar.

Om för många hus brinner ner samtidigt så går försäkringsbolagen i konkurs.

Jag menar att man får ta höjd för att saker går fel inte ragnarök. I ragnarök så gäller inga försäkringar alls.

Men det är lite extremt att gå från - allt rörligt alltid - till det är inte lönt att försäkra sig pga Ragnaröks risken. Från en ytterlighet till en annan.

Att elbolagen tar sig ur fastprisavtal håller jag som väldigt osannolikt, annat än de går i konkurs, men då träder sannolikt staten in dvs vi gemenast dvs kollektivt skydd

1 gillning