Jag har ett vanligt fondsparande sen gammalt hos min storbank i tre fonder (ägda av banken).
Det är fonder med ganska dyr avgift på 1,3-1,65 %. och värdet är 132k kr varav 67kkr är orealiserad vinst
Jag funderar på att sälja av dessa och istället investera det i min nybörjarportfölj.
Jag ser det som att jag dels sänker avgiften och förbättrar spridningen. Eller bör jag låta pengarna ligga kvar i de gamla fonderna tills jag verkligen behöver dem?
Finns det några nackdelar jag inte tänker på förutom att jag får skatta på vinsten?
Fint att du upptäckte detta och vill åtgärda problemet.
Det generella svaret är att du bör snarast sälja bankernas fonder, betala skatt och flytta allt till din externa fondportfölj. I längden är det värt det.
Jag säger “generellt”, för vill banken vara taskig för att du flyttar dina investeringar, kan de bestraffa dig med t ex högre bolåneränta (om du har någon). Jag hävdar dock att i längden kommer du att tjäna pengar på att flytta dina investeringar mot att du får lite sämre bolåneränta (som handlar om kanske tio punkter eller liknande), för de små bolåneränterabatter banker erbjuder sina trogna kunder överväger sällan den mycket sämre, långsiktiga avkastning som deras onödigt dyra fonder resulterar i. På ett par decennier kan ditt pensionssparande gröpas ut med kanske 25-30% pg a höga fondavgifter. Ränta på ränta magin, som räknas som ett sjunde underverk, gäller nämligen åt det andra hållet också!
Testa att räkna på ränta-på-ränta effekten samtidigt som hur mycket pengar du kommer att ha kvar om, säg, 20-25 år när du sparar i bankens fonder vs billiga indexfonder.
Ett annat alternativ, om du inte vill bli bestraffad på samma sätt, eller lika mycket, som när du flyttar allt kapital till en extern fondplattform är att du letar efter bankens egna indexfonder och sparar i dem. Bankernas egna indexfonder är sällan top-of-the-line och oftast lite dyrare än de billigaste indexfonderna, men de är ändå bättre än deras utbud av blandfonder och dylikt med medioker avkastning och dyra avgifter.