Helt rätt men bara en lite brasklapp, för det är arvslotten som TS ska begära och inte laglotten.
Laglotten är bara hälften av arvslotten och den är aktuell ffa i de fall där föräldrarna försökt göra ett barn arvlöst genom att skriva testamente. Laglotten (halva arvslotten) kan de aldrig frånta barnet även om de försöker, men de kan via testamente ta ifrån sina barn halva deras arvslott och ge till ngn annan.
Ett helt förskräckligt föräldrabeteende enligt mitt sätt att se på saken, men inte desto mindre ett trist faktum Men finns inget testamente, då är det isf tack och lov en ickefråga för TS.
Faktum det finns ett testamente där det står att maken ska få bo orubbat men att arv ska fördelas enligt lag. Ett tvetydigt testamente. Nu när det har gått lite tid så har saker förändrats och jag vet inte vad hon hade tyckt idag vid sina sinnessfulla bruk. Jag utgår alltså här ifrån vad som är mest praktiskt och rätt
Okej, som jag läser din text mellan raderna så tycker jag att du absolut ska följa juristens råd och även ta hens hjälp med att få det här processat och avslutat så fort och korrekt som möjligt
Inte expert, men säg att du kan få ut 12,5% kontant vi att han tar et lån (eller hur mycket han kan låna). Sedan kan du äga 12,5% av huset tillsvidare.
Då är du i alla fall mer säker på att inte bli helt utan i framtiden.
Men beror ju så klart på er relation, mwn ett alternativ/kompromiss.
som jag skrev innan är det inte så simpelt och saker har förändrats därav dessa tankar. Han har tex pratat om att han är ute på dejtingsidor. Jag måste alltså ta in att det finns en risk att en för mig okänd kvinna flyttar in
Vad din bror gör med sin del är upp till honom. Han kan låta det ligga kvar med maken och få ut det vid dennes bortgång eller begära ut det nu. Det som du kan göra är att begära att Maken löser dina 25%. Detta baseras normalt på värderingar av oberoende mäklare, oftast vill man ta in priser från 3st för att få ett snitt av dessa. Man kan med fördel låta samtliga parter boka med egen mäklare och begära att värdering skickas till samtliga arvsberättigade eller till den som företräder dödsboet som sedan får redovisa underlagen till arvingar.
Då får maken belåna bostaden för att kunna köpa ut dina 25% eller ta från eget kapital.
Kom ihåg att mannen om han nu känner osäkerhet i situationen kan vara på sitt bästa kanske inställsamma uppförande. Hur blir det sen?
Har han undersökt möjligheten för lån?om inte, varför?
Tycker juristens kommentar om att man ofta ångrar sig låter märklig.
Kommer han vara en ”morfar” för dina barn?
Om du kommunicerar att du behöver pengarna, hur tas det emot? Du kan ju få dina 25% om din bror inte vill göra något. Kanske han hoppas att du ska tvinga fram arvet nu för er bägge?
Enligt min mening är det just i sådana här situationer som man behöver professionell juridisk rådgivning.
Juridik i allmänhet och arvsrätt i synnerhet är oerhört mycket mer komplext än vad många tror.
Som jag ser det, är första steget att få juridisk hjälp med att i detalj gå igenom testamentet och eventuella andra relevanta dokument (äktenskapsförord, gåvobrev etc) och reda ut eventuella tvetydigheter eller oklarheter.
Jag har ingen juridisk utbildning eller kompetens, men som jag har förstått det är t ex “orubbat bo” en något föråldrad juridisk term, som anses otydlig, och därför sällan används idag.
När du med juristens hjälp har fått klart för dig vad som gäller i just din situation strikt juridiskt, vilka handlingsalternativ du har och vad konsekvenserna av dessa blir, så blir det sannolikt lättare för dig att bestämma hur du ska agera.
Oj, det låter knepigt. Din mamma har alltså önskat att han ska få bo kvar, men samtidigt menat att ni ska få ut era arv? Och vad säger juristen? Att testamentet går att köra över eller inte är korrekt formulerat så att det kan köras över?
Jag kan förstå att du blir tveksam om han ger sig ut på dejtingmarknaden.Särskilt om det står honom fritt att sälja huset och leva upp pengarna med ny partner. Även om det kanske går emot din mammas vilja så är det som du skriver inte säkert att hon kunde förutse det scenariot.
Juristen verkade mena att testamentet inte kan kränka på min rätt till 25% oavsett.
Enligt det skiftet som jag ännu inte skrivit på - som dock övriga parter har - så kommer han ändå inte kunna fritt sälja huset och leva upp pengarna då jag skulle äga 25%
Juristen tyckte också att skiftet som gjorts lämnade alltför många frågor i luften. Vad händer om huset får en vattenläcka osv. Enligt skiftet ska också maken ta över det kvarstående lånet. Det står inget om vad som händer om lånet inte betalas av. Och vi skulle ju i värsta fall få betala lånet då huset är pantsatt
Vet inte om jag fattat rätt men fri förfoganderätt innebär väl bara att vederbörande inte får ge bort (som gåva) eller testamentera bort det som ingår i första läget. Vilket betyder att den dagen vederbörande avlider och du/ni skall få ert efterarv kan det vara värt mer, mindre eller i värsta fall inget alls beroende på hur vederbärande förvaltat det som ingår. Skulle allt gå åt skogen kan alltså både ert kommande/framtida efterarv och era nuvarande andelar vid arvsskiftet gå upp i rök.
Som skrivits tidigare, följ juristens rekomendationer. Hen är satt att företräda dina och ingen annans intressen!
Har du barn. Om ja, känner du ett större ansvar för dem eller för din avlidne mors man?
Jag hade troligen krävt min rätt. Du har bara ett liv och t ex 20 år är rätt många förlorade möjligheter där ditt arv hade kunnat ge dig (med/utan barn) värde.
Blir han mkt upprörd för att du förväntar dig att lagen ska följas så säger det I mitt tycke mest om honom. 70 bast är lite gammalt att förvänta sig att leva över sina medel. Vad säger din bror? Spelar det mkt roll för dig vad din bror tycker?
Han kan leva många år till. Jag hade nog begärt försäljning. Om inte din mor hade något önskemål, då hade jag följt det. Hennes pengar även när hon dött.
Alltså det föreligger väl lite missförstånd i tråden. Frågan är inte om du ska äga din andel eller inte, utan om du ska kräva försäljning av den till marknadspris eller inte?
Självklart inte en enkel situation. Om jag tolkat siffrorna rätt så är det kanske möjligt för den efterlevande att lösa ut en av er båda som äger 25 procent, men troligen inte båda. Pensionärer har inte lätt att få lån och huset är redan belånat.
Om du eller brodern väljer att inte begära ut er arvsrätt så blir ni i praktiken delägare på 25 procent, kanske under lång tid. Under denna tid kommer huset att behöva underhåll som kan vara dyrt (fasad, tak, badrum som exempel). Hur ska sådana beslut fattas och framför allt hur ska det betalas. Det rimliga är troligen att visst underhåll bör betalas enligt ägarandel. Det finns också en risk att den efterlevande i längden inte klarar av att sköta en fastighet och att fastigheten minskar i värde utan bra skötsel.
Men finns inget testamente, då är det isf tack och lov en ickefråga för TS.