Jag velar själv om jag ska byta ut min nu 10 år gamla kia. Jag avskyr den bulriga plåtburken men den är billig och värdeminskningen på en nyare när jag behöver pendla 7 mil enkel resa varje dag DYR.
Ekonomiskt / Komfort- & Driftsäkerhetsmässigt tror jag ändå på en ca 10 år gammal bil bortsett från typ franska märken. Man kan undvika märkesverkstäderna och spara ett par tusenlappar / år bara på servicen.
Jag köpte en lätt begagnad Audi A4 Avant inkl. serviceavtal för lite exakt tre år sedan för 272tkr. Då hade den gått knappt 1800 mil. Listpriset var kring 440tkr. Nu har bilen rullat drygt 7100 mil och serviceavtalet har gått ut. Till min förvåning ser jag att motsvarande bil nu, tre år sedare, ligger kring 225tkr(!). Jag har alltså “torskat” 15% till 20% på tre år, om jag väljer att sälja den idag.
Jag konstaterar följande:
Jag gjorde en riktigt bra affär på bilen när jag köpte den. Visst lönar det sig att pruta.
Bilar som är uttagna innan bonus/malus-regelverket har behållit värde riktigt bra.
Hade jag leasat bilen på 36 månader hade det kostat mig närmare ~150tkr, grovt räknat.
Om man helt och hållet frånser bilen som statussymbol utan bara är ute efter en billig praktisk bil som varenda “verkstad på hörnet” dvs svartverkstad kan fixa så är nog det absolut billigaste alternativet en gammal skattebefriad Volvo 740 från ca 1990 eller sent 80-tal. Alt är en gammal diesel Merca eller bensinare från samma årgångar som även den är skattebefriad. Problemet med Mercan från sent 80-tal är att de är svåra att hitta som lågmilare. 740 finns faktiskt med under 10K ärliga mil på vägmätaren för 15K - 30K kronor.
Vill man däremot betala vägskatten så är väl de flesta bilar som är 10 - 15 år gamla ganska säkra kort med tanke på att de nästan skänks bort, med tanke på vad de kostade nya, så håller man sig bara till “bra seriösa” bilmärken så kan det sällan gå fel.
Största problemet rent allmänt på nyare bilar (12 år och nyare) är elektronikfel och dåligt rostskydd i synnerhet på asiatiska bilar. Men även Volvos nya V90 har ju sågats av bilpressen där det visat sig att en 4 år gammal V90 har kraftiga rostskador. En bil som kostade ny runt halvmiljonen!?? Hur har Volvo tänkt där? Reportage om V90s allvarliga rostproblem finns i senaste Vi Bilägare.
Skattebefriad blir en bil efter 30 år (rullande). Besiktningsbefriad blir en bil efter 40 år (rullande).
En äldre bil klarar sig dessutom med enbart trafikförsäkring vilket innebär en årlig kostnad på mellan 500 - 1.000 kronor
Jag ska lämna in min leasing bil nu i dagarna, kommer sakna den enormt mycket… Men jag får hålla tillgodo med frugans kia, tillsvidare… Den kan dra ett hästsläp på ett vanligt B-körkort, det kan man INTE med någon av dom bilarna jag tittat på… Men det är också det enda som är trevligt med den bilen.
Med det sagt, i vanliga fall då jag kör 9 mil om dagen så tycker jag man ska lägga rejält med pengar på en bil så man åker lyxigt och slipper va orolig att den ska gå sönder (been there), nu när jag inte alls kör lika mycket så tänker jag ta frugans de gånger jag behöver…
Eller får jag ta sonens moppe innan han vaknar…
Jag har ägt bilar ur lite olika prisklasser.
Första bilen kostade ca 30 000:- och den var kanon i 2 år. Sen blev den sliten och gammal fort. Såldes för en mindre peng men kostnaden att fixa till den var inte värt då den troligen inte hade mycket livslängd kvar ändå.
Andra bilen var en s40 för 68 000:- Den strulade av och till under två år sen sålde jag den. Sämsta bilen!
Därefter en Hyundai som var 4 år gammal, den gick 5 år utan en enda krona i reparation.
Kör nu en Toyota Avensis som år ca 5 år gammal. Aldrig strulat.
För mig har bättre begnad funkat bäst. Dvs när jag väl köper kan den få vara 2-4 år och sedan är planen att köra dem flera år. Undviker mycket utrustning då det bara drar upp priset.
Jag räknar dock inte bara på kostnad utan krocksäkerhet och driftsäkerhet är viktigt. Rädd om familjen och vi kör långa sträckor.
Så mellanmjölken blir alltså för mig en bättre begagnad bil.
Det svåra blir om kanske 3-4 år när det är dags igen. Då finns nog mest elbilar och hybrider. Mycket ny teknologi och svindyrt att laga när garantin gått ut. Överväger faktiskt därför att nästa bil blir leasing. Då spelar märket med mindre roll för jag slipper att äga bilen.
En bekants föräldrar åkte på batteribyte i sin elbil, gick på 100 000:-
Intressant! Undrar om värdeminskningen skiljer sej massor beroende på bil och om man kan lista ut vilka modeller som sannolikt kommer minska minst i värde?
Tack, detta var helt nytt för mej men låter helt logiskt! Hur listar man ut vilken generation en specifik bil på tex Blocket är i?
Man brukar ju benämna dessa fel som barnsjukdomar, dvs de första årsmodellerna lider av dem men efter ett tag har tillverkaren liksom vaccinerat sin produkt. För att veta om en modell ligger tidigt eller sent i en generation får man nästan försöka googla sig till. Det är ju inget man kan ha koll på i huvudet. Kan rekomendera https://www.car.info/ . Där kan du exempelvis söka på “mercedes e-klass” så får du upp samtliga generationer av dessa med bilder så det är lätt att hitta.
Men som sagt, det är svårt att generalisera, men vill man öka sannolikheten för att mindre fel skall uppstå så kan det vara på sin plats att kanske skippa den där 2021 årsmodellen om den är precis sprojlans färsk.
Kan man leva med en äldre generation men av 2020 årsmodell så har man ju i alla fall större sanolikhet att grejerna håller. Man brukar dessutom få fin rabatt på utgående modeller. Modeller som är utgående och av sista årsmodell kan ibland ha vissa namn. Volvo benämner dessa “Classic” är är ofta väldigt välutrustade och har få barnsjukdomar. Eftertraktade på begagnatmarknaden
Jobbar på en stor fordonstillverkare, men ej inom bilar. Och uppdateringar hos oss sker löpande, i slutskedet av en generation är det mesta åtgärdat. Det kan vara allt från bristande svetsfogar, uppdateringar av motorer och transmission till problematiskt placerade komponenter som blir utsatta för onödigt mycket väta och slitage.
Har ett exempel där tidigare en styrenhet satt med kontaktstycket uppåt, där väta kom in genom fönstret och grillade en ecu. Man uppdaterade så att fönstret slutade läcka/samla kondens och roterade ecun 180 grader så att kontaktstycket placerades nedåt. Idiotgrej från början, men den som placerade ecun hade inte räknat med läckage från fönstret. Bristade sammarbete och FMEA jobb.
Har själv två bilar (tillsammans med sambon).
En av dem är andrabilen som går väldigt lite typ 5-700 mil per år eftersom jag och sambon kan samåka till jobbet. Denna har prion att vara billig men ingen “konservburk”, alltså något som gör att man blir moooos om man krockar med en älg.
Det blev lite av en tillfällighet som vi kom över en Volvo 940 årsmodell 1993. Efter att ägaren som jag känner hade råkat ut för bränsletjuvar som borrat hål i tanken två gånger hade den blivit stående några månader och han tänkte skrota den innan jag räddade den.
Nu hade inte detta blivit lika billigt för någon som inte gillar att skruva själv, men ändå. I mitt fall är värdeminskningen 0 eller snarare negativ. Har haft den kanske fem år och den gick nyss igenom besiktningen utan anmärkning trots sina ca 47000 mil på mätaren.
Alla delar är billiga och det dyraste jag lagt ut är nog en halvsats på avgassystemet som en verkstad bytte för knappt 3000 kr inkl material.
Min rekommendation blir alltså äldre Volvo, om man inte kör väldigt många mil och bränsleekonomin är prioriterad.
Kanske var det denna artikel Henrik? De menar att värdeminskningen ofta “spurtar” första året (inte sprillans längre) och fjärde året (garantier går ut). Så att äga år 1-4 kanske är en bra strategi också.
It sells new for $50,154, on average. In the first year, the truck depreciates by $14,349, losing 28.6 percent of its value. The next year it loses much less: $2,440, or a 6.8 percent drop in value. The third year is even less painful: The F-150 depreciates by $1,690, a 5.1 percent drop in value. At the four-year mark, however, the depreciation takes a sharp dip. The truck loses $4,765 of its remaining value, or about 15 percent.
Jag har försökt minnas var jag läste min artikel. Men jag har fått ge upp på det, minnet är för dåligt helt enkelt.
Men det är en intressant artikel du hittade! Det känns ändå som rätt logiska svar de kommer fram till, och om man vill äga en relativt ny bil är det nog inte en dålig strategi.
Jag skulle aldrig (aldrig säg aldrig!) köpa en “gammal” bil. Jag förespråkat alltid konceptet “lätt begagnad”. Anledningarna är förstås inte rationella, varför jag inte gör en djupdykning i dessa. Notera att jag arbetar med elektronik och mjukvaru-utveckling inom automotive-klustret i Gbg sedan 12 år tillbaka. Jag vet liksom inget annat.
Häng med så berättar jag hur jag resonerar.
Min rekommendation, baserat på mina insikter, förutsättningar och tidigare erfarenheter är därför en lätt begagnad bil. Gärna en som varit tjänstebil med ordentlig servicehistorik, och där bilmodellen nyligen uppdaterats med en facelift (1). Jag kan leva med att inte ha den senaste signaturdesignen på strålkastarna.
Kalla mig enkelspårig, men jag kollar främst på BMW, Audi, MB och eventuellt Volvo (2). Är pengar ett problem så skulle jag hellre välja en mindre modell med mindre motor från dessa märken än exempelvis en bil från ett koreanskt märke. Liknelsen jag vill få till är som följer: jag köper helst det minsta huset på den finaste gatan än ett slott i den sämsta stadsdelen. Jag är övertygad att dessa märken håller värdet bäst över tid. Min utgångspunkt är att de alltid är eftertraktade på begagnadmarknaden (3).
Ett annat alternativ är Toyota som verkligen gör solida bilar, men jag kan inte identifiera mig med märket. Återigen, detta är en brist hos mig och inget annat.
(1) Se också upp för omkostnader rörande bonus/malus. Se gärna länken i mitt tidigare inlägg.
(2) Jag var med och utvecklade infotainmentsystemet till XC90, S/V90. Senare arbetade jag med aktiva säkerhetssystem som numera sitter i Polestar.
(3) bytbil.se listar dessa märken som mest eftersökta.
Kan flika in att även jag är ägare till en tio år gammal V70. Jag vill gissa att orsaken Jens ska nämna är reparationskostnader. Detta år kommer vi att ha lagt runt 20k i service och reparation. Men över tid har vi räknat på att bilen ska kosta oss 2500kr i mån (inklusive allt möjligt och drivmedel).
Mina tankar gäller såklart inte alla bilar, men många.
Vi pratade om en Kia Niro i en annan tråd så vi spinner vidare på densamma och ponerar att den köps genom ett billån med restvärde (50%), samt att den behålls i tre år.
Bilens pris 260 000kr ink vinterhjul, har uppgift om detta pris så det är realistiskt.
Kontantinsats 52 000kr
Miljöbilspremie att få tillbaka ca 26000kr, detta ska stämma men är lite osäker på om min lathund stämmer över år 2021.
Ingångsvärdet till nya bilen är alltså 234000kr och uträkningen bygger på att premien används för att betala ner lånet.
Belånat belopp 182 000kr.
Med detta skall bilen betalas ner 52 000kr över 36 månader för att nå sitt restvärde. Alltså 1444kr per månad.
Eftersom bilen har vagnskadegaranti så behövs endast en halvförsäkring, denna kommer ligga på ca 220kr per månad då den rabatteras eftersom man har finans på bilen. Totalpremien blir då 7920kr över 36mån.
Serviceavtal 99kr / månad.
Månadskostnaden är med detta 1764kr för en ny bil.
Totalkostnaden över perioden är 115 520kr/3208kr per månad.
Har inte räknat med räntan som idag enligt erbjudande finns till 1,9% samt årsskatten på 360kr.
Med detta har man en bil som inte ger någon oväntad kostnad gällande reparationer, däck, tokdyra servicar eller andra konstigheter.
Säg att du köper en Volvo v90, 4 år gammal som rullat 8000 mil. Då kan du vänta dig att du förutom kostnaden av bilen behöver lägga pengar på däck, bromsar och helförsäkring som uppgår till mer än att köpa kian i ovanstående exempel och betala denna i 18 månader för bara de extra kostnaderna som Volvon har utöver inköpspriset.
Intressant exempel, tack! Tycker det är ett bra pris för en ny bil men jag räknar med att man kan äga bil för mindre än 3200 kr per månad.
Min Kia ceed köpte jag fyra år gammal för 85 kkr för 6 år sedan. Har tappat 65 kkr i värde på den tiden. Alltså runt 1000 kr per månad. Om jag lägger skillnaden 2200 kr per månad till reparation, nya däck, service osv skulle det ju innebära över 25 kkr varje år i sådana kostnader. Det har jag inte varit i närheten av.
Det kan man absolut göra, jag kommer till fler exempel. Lite klurigt att skriva från luren bara.
Man kanske inte ska jämföra äpplen (Kia) mot päron (Volvo) men det spelar väl ingen roll om ekonomin är det viktiga.
Jag ska plocka fram exempel på hur man kan göra liknande de åtgärder ovan fast på en äldre bil och försöka hamna runt en totalkostnad om 2000kr per månad.
Tittar man på din Kia så är det bra att du kommit billigt undan, men de facto är att det år du får byta bromsar fram, köpa 4 nya däck och göra en stor service så kommer det kosta mellan 24-28 000kr under samma år.
Ett tips är att använda autobutler för att jämföra verkstadspriser. Flera tusenlappar att spara på service och reparationer. Tips dock, kolla omdömen och sortera på betyg framför lägsta pris.
Yes, förra året åkte jag på precis det. Bromsbyte, nya däck och service. Landade på runt 20 kkr. Men de 5 åren innan har jag snittat på runt 5 kkr, så ett enskilt dyrt år vattnas ut om man ser över en hel period.