Det dröjer minst 10 år vad vi än gör. Kolla och bli förfärad. Och strunta i vem avsändaren är. Bara lyssna på vad han säger. Det är bara en professor i kärnfysik som pratar. ingen annan.
Han liknar det vid att om man hugger ner en skog så kan man inte komma en vecka senare och säga. “Förresten jag vill ha en skog.”
svårt att inte bli lite grinig
Jag undrar själv vad fan jag ska ta mig till. Sälja av från börsen och låta pengarna dö av inflation? och nästa år blir det med all säkerhet lågkonjunktur. Ska man behålla sin svenska PLUS alla bolag-fond när man förväntar sig att det kommer gå ner? 
jag måste säga att hon ofta kommer med rätt vettiga artiklar. Och den här var spot on.
Tack för övrigt för input. En del riktigt bra synpunkter som jag ska försöka förhålla mig till. Ta mig tusan det vettigaste forum jag läst. Och det enda som jag valt att vara aktiv i.
Jag känner också igen mig. Pluggat och jobbat som ett svin och klarar sig precis… Min slutsats är att det inte lönar sig att vara “duktig” i Sverige. Skatter och avgifter äter upp den lilla lön man får. Det finns ingen morot för att kämpa i detta land. Jag kunde lika bra ha blivit bilmekaniker (som jag tycker är minst lika kul), och tjänat marginellt mindre efter skatt.
Skillnad är det i Tyskland där man betalar 14% skatt upp till 5 miljoner i årslön. Dessutom har de betydligt högre löner, i alla fall för oss civilingenjörer. Om man kämpar och sliter, med plugg och jobb så belönas man och slipper huvudvärken om elräkningen går upp.
//En till grinig gubbe
känns bra att inte vara ensam. Vi kanske ska starta ett parti. “Gringubbarna” som inkluderar alla som är griniga i Sverige. Borde lätt passera 4%… 
Mår bättre sedan jag slutade titta på nyheterna.
Det som man behöver veta får man reda på ändå.
Börsen är framåtblickande. Om det är generellt konsensus kring att det kommer gå ner är det redan inprisat, och således för sent att sälja. Om det inte blir värre på ett sätt man inte redan tänkt, då, såklart. Och det vet man ju per definition inte.
Kan bara hålla med. Varit sur gubbe på hur svenska politiker hanterat vårt energisystem i 25 år nu. Det är någon typ av politisk sandlåda från de flesta partierna.
Ingen verkar fatta, speciellt inte politikerna, att vårt energisystem är minst lika kritiskt för vår överlevnad som tex försvaret.
Bor utomlands i ett relativt fattigt Europeiskt land. 15-20% inflation där man ser mjölkpriset gå upp vecka för vecka. De flesta här lever på låga löner med mycket mindre marginaler än vi. De känner inflations/pris nypen mycket hårdare än vad vi gör.
Fler gamla som rotar i papperskorgarna. Fler tiggare. Fler barn som sitter och säljer något när de skulle vara i skolan. Stöttar välgörenhetsorganisationer för att inte locka fler ut i eländet, men visst skär det i hjärtat ibland … eller ofta om jag ska vara helt ärlig. Kanske nyttigt! Kanske det som håller min surgubbe på avstånd 
Visst kollar vi priserna i butik, på restaurang mm betydligt mer nu. Handlar hellre grönsaker av gummorna på torget än i mataffären. Väljer en billigare restaurang istället för att dra ner på besöken. Känner väl att nettoupplevelsen är ungefär densamma och man behöver söka ny alternativ vilket är kul.
Värme (kall vinter), kyla (het sommar) och lite andra bikostade ligger på ungefär 2000-2500 kr/mån senaste året på en normalstor 3a. Dyrast på vintern. Räknar med det dubbla framöver. Och då är vi smarta med när och var vi värmer/kyler och undviker det så mycket som möjligt. Inomhustemp på 17-18C förra vintern eftersom vi är vana från andra länder att man byltar på sig inomhus istället för att dra på med värmen.
Inte känt än att surgubben tagit över än (annat än med Sveriges energisystem men det är ju sen gammalt). Tycker att livet ändå är schysst så långt men visst, jag håller med om att, generella surgubben lurar där i vassen 
Tänker: This to shall pass 
Hantera det som din ISK. Lyssna inte på politikerna och alla korkade utspel hit och dit.
Rösta med magkänslan.
Man ska ju inte tajma marknaden men jag har sålt av det som gått upp för att ha en rejäl buffert och lägga på andra investeringar utanför börsen. Så man kan sova gott åtminstone. 
Det är guld värt.
En del i min mentala sköld är mitt månadssparande och går det ner månad efter månad kan man tänka att man köper billigare.
Blanda inte ihop skattesatser och nettoskatt vid sambeskattning med hemmafru/man och barnbidrag. Då kan man ju bli jäkligt grining om man flyttat till Tyskland utan fru och barn och tror att man nu ska tjäna 100k i månaden och betala 14% i skatt…
Ja, det kommer att gå över. Som allt annat.
Problemet är att det finns signifikant risk att många inte kommer att överleva ekonomiskt tills dess.
Med resultat som konkurs, förlorad bostad och stora skulder.
Lite positivt i eländet även om jag i princip är emot bidrag så tar jag gärna detta 
Man ska inte vara för principfast, det är bra att vara lite flexibel.
Välkommen till livet, tänkte jag när jag läste detta. Vill inte låta elak, men det finns mycket erfarenheter bakom min tanke.
Kanske blir jag lite träffad, för jag har i många år jobbat mentalt med att det är ok att vara till last som människa.
Alla kan och kommer vi troligen hamna i situationer där vi hamnar i en sits där vi är beroende av stöd från andra och det förminskar inte vårt värde som människa.
Det handlar ofta inte om att vi brustit i vårt eget ansvar, vår motivation eller vår drivkraft att vara till nytta i samhället. Ibland dyker hinder upp på vägen i livet, både vad gäller hälsa, ekonomi och trygghet. Ofta handlar det om saker helt utanför vår kontroll, hur ”duktig” man än är som individ spelar då ingen roll.
Men med dina förmågor och din hälsa, som jag hoppas du har, så kommer det högst troligt gå ok, trots att det är tufft just nu.
En KBT uppgift jag en gång fick på en smärtklinik, var att när jag fastnar i katastroftänk, är att löpa linan ut. Det vill säga att besvara de frågeställningar som dyker upp, ända till sista möjliga scenario och att även skriva ner det!
Då blir det ofta tydligt vad man själv kan ta ansvar för i olika livssituationer och vilka scenarier man inte har möjlighet att påverka.
Att anklaga andra för sitsen vi alla är i just nu förändrar den inte, vi måste fokusera på det vi kan påverka. Annars kan det slå slint med både svåra mentala svackor och en stor känsla av hopplöshet som följd. Både för oss som individer och kollektivt.
Det är tufft att vara optimistisk när livet är jävligt, men det är då vi har som mest nytta av den. Vi måste hitta vägar mot framtida lösningar och för det krävs alltid hopp om att det kommer bli bättre. 
30 miljarder i elprisstöd… Undra hur stor den (ökade) intäkten i form av enerskiskatt och moms är i sammanhanget. Spontant ger de väl inte tillbaka ens lika mycket som de extra pengar de får in? Det går säkert att räkna på.
30 extra till de 60 de redan ”lovat” och ja detta är bara en del av det de tjänat tror jag