Tankar om lojalitet mm

Ju mer jag lär mig desto mer förstår jag hur lite jag vet.

Nulägesbeskrivning:

55 år, ensamstående (m särbo), vuxna barn. Bor i BR, belåningsgrad ca 60%.

Bra inkomst de senaste åren (efter att jag bytt tjänst). Novis på ekonomi/investeringar/sparande. Jag kan spara/investera minst 10k/mån i nuläget. Det generella målet med mitt sparande är väl större ekonomisk trygghet när jag blir äldre.

Efter att ha prickat av ”De 10 viktigaste punkterna för varje privatekonomi” - Tack Jan o Caroline, så har jag ”mellanlandat” i följande:

Amortering 3000kr/mån

”Buffert” (har redan en buffert för oförutsedda händelser, men sparar till t ex resor) 2000kr/mån

Opti (50/50) 2000kr/mån (nystartad med en första insättning på 40k)

ISK enl RT:s basportfölj, 2000kr/mån

Målspar (resa m familjen). 600kr/mån

Målspar (damklubbens årliga resa) 300kr/mån.

Utöver dessa månatliga sparanden har jag:
En fondportfölj på Avanza dit jag för över pengar så fort det finns utrymme (vilket blivit ganska ofta på sistone).

En ”lekhink” på Avanza (som mest liknar nån slags sponsring av sånt jag tycker är viktigt).

Ett IPS på Swedbank (självklart med en dyr fond som såldes på mig för många år sen, med en teknik-del på 40% :flushed: och där jag just idag har registrerat ett byte till 85% access global och 15% access Sverige).

Nu kommer det ett par frågor också :wink:

Jag har alltid tänkt att det är bra att amortera, åtminstone ner till 50% belåningsgrad. Efter en tid här på forumet har jag fått en annan förståelse för ”totalekonomi” och att amortering, i ett ekonomiskt perspektiv” kanske inte är det smartaste valet, MEN om jag ser amorteringen som en del av diversifieringen så får den ett annat värde för mig. Jag menar att istället för att ha en 60/40-portfölj med räntor/sparkonto med ränta så kan väl amorteringen vara ”räntedelen”? Eller tänker jag helt galet nu? (Jag blev iaf glad när tanken föddes :stuck_out_tongue:)

Jag har varit kund på Sparbanken i hela mitt liv. Det låter säkert knäppt, men det känns tryggt på nåt vis. De senaste åren har jag inte känslan av att ha ”mössan i handen” i kontakterna med banken. Jag vet att styrkeförhållandet ser annorlunda ut nu, men jag är ändå starkt präglad av min ”arbetarklassuppväxt”. När jag, för ca tre år sen, skaffade konto på Avanza kändes det rebelliskt. Nu, när jag bytt ut flera dyra fonder som bankens rådgivare rekommenderat mig, bytt fonder i mitt IPS, och dessutom blivit kund hos Opti, känner jag mig lite som ”en svikare”. Jag vet att det är irrationellt, men likväl är det sant. Lite förvånande också, för jag gillar logik. Vet inte riktigt vad jag vill med detta svammel, men finns det nån stödgrupp för Storbankens ”avfällingar” så är jag gärna med. :sweat_smile:

Tankar om detta?

Jag tycker också det är trevligt att amortera, det är iaf ~1% efter ränteavdrag som dras, så mycket kan jag inte få på sparkonto efter skatt.

Eller är det bättre att inte amortera, eftersom inflationen och därmed vår löneförhöjning är högre än bolåneräntan, och att lånet därmed späs ut och blir mindre och mindre med åren? Eller är det en tankevurpa?

Problemet med din 60/40 idé är väl att du inte kan ombalansera om det blir kraftiga rörelser. Pengarna ligger ju inte tillgängligt på ett räntekonto eller på ett sparkonto, du har ju gett dom till banken och är inte längre dina.

Bankens rådgivare kommer nog inte gråta i duschen för att du säljer ditt innehav :slight_smile: Glöm inte att bankrådgivaren är en säljare, de vill att banken får mer pengar, inte att du får mer pengar.

Lojalitet är något för mig som ska gå åt bägge håll för att vara värt något.

  1. har banken gett dig något för att ha varit kund hos dom så länge? Nej?

  2. erbjuder banken dig ett marknadsmässigt konkurrenskraftigt utbud? Uppenbarligen inte, ifall du nu byter bort deras produkter.

  3. kommer banken tycka synd om dig när dom tar avgifter och ökar din ränta? Antagligen inte.

Hej!

Jag har nån liknande situation. Bor i brf, har betalat av ca halva lånet och det känns BRA att amortera :blush: Jag gillar inte skulder, så har gjort “misstaget” att prioritera amortering (samt spara på konto utan ränta​:stuck_out_tongue_closed_eyes:) i mitt tidigare liv innan jag började intressera mig för ekonomi. Jag ser det lite som du, i värsta fall får man väl belåna lite igen eller om man ska göra nåt större med huset.

I övrigt låter det väldigt bra och strukturerat som du styrt upp. Jag tycker det är lite svårt att tänka med olika hinkar och scenarior, men har en del i cash, och sen lite olika konton med olika riskspridning i Lysa till pension, övrigt, barnspar, samt sparar till bil och hus, typ. Samt till semester på vanligt konto.

Jag vågar nästan inte berätta vad jag gjorde förra veckan, men då samlade jag ihop mod och gick in på en bank som jag haft lite konton på för länge sen men inte kommit åt pga avsaknad inlogg. Visste inte riktigt vad som fanns och för folk här är det väl ingen större grej, men jag hittade både både det ena och andra :rofl::sweat_smile: Banktjejen måste verkligen ha undrat…

2 gillningar