Uppskovskalkylator på bloggen | Jämför amortera eller investera

Det kanske skall klargöras att uppskovskalkylatorn INTE gäller om man
som ex.vis jag, sålde min bostadsrätt med vinst men valde att bosätta
mig i en hyresrätt och således betalade skatt på vinsten direkt.
Rätta mig om jag har fel.

MVH o God Jul !

Har du testat skatteverkets kalkylator? Den kommer ju svara på frågan ganska omgående. :slightly_smiling_face:

Blev själv mycket nyfiken på svaret. Borde ju gå tänker jag.

Uppskov gäller bara om man köper en ny bostad. Däremot finns det regler för hur långt det får gå mellan försäljning och köp av ny bostad. Har för mig att det heter preliminärt uppskov och att det krävs att ny bostad köps senast året efter försäljningen.

Det har jag gjort och det faller på kravet:
köpa en ny bostad senast 31 december året efter försäljningsåret

So, inga pengar till mig. :worried:

Därav mitt första inlägg.

Aha, det är min miss. Jag är ju en typisk buy-and-hold, så jag har ju bara köpt mitt boende och bott i det. :rofl:

Jag hade gjort över 1 miljon i vinst efter skatt och jag är 63 år fyllda så det har
blivit en “sen” extra pensionsförsäkring.
Så jag cashade helt enkelt in :grinning:

Grattis, hoppas att du firade ordentligt! :clinking_glasses:

Sjukt ovanligt att göra så som du gjorde. Jag och Caroline är inne på något liknande. Har väl efter snart 5 år i villa konstaterat att det inte är vår grej. Kommer bo kvar så länge barnen bor hemma, men sedan lär det bli en lägenhet, gärna hyres.

Jag har firat genom att gå med i patreoncommunityn :slight_smile:
och fått en och annan ny lärdom.
Sedan har ju ni några fler år kvar till pension än jag.

Det uppskattar jag ju så klart. Samtidigt kan jag ju inte låta bli att tänka på Ramit Sethis råd:

Gör varje år något som du kommer att komma ihåg om 30 år.

Det är något som jag själv kan bli betydligt bättre på. Det är därför jag kommer med oönskade råd till vänster och höger om att fira mer… :joy:

2 gillningar

Hej @janbolmeson
Tack för allt jobb du lägger ned. Jag gillar din artikel och din kalkylator. Jag tror dock att det smugit sig in några faktafel/otydligheter:

  1. I bakgrunden skriver du

då kunde du köpa något nytt för 4 Mkr (eller mer)

Det är faktiskt inte ett krav att det nya boendet ska vara dyrare än det gamla för att man ska få göra uppskov. Reglerna har ändrats några gånger så de exakta reglerna får man läsa om på Skatteverkets hemsida. Generellt kan man säga att man beroende på hur mycket billigare ersättningsbostaden är kan få göra uppskov med en mindre del av vinsten.

  1. I samma stycke tycker jag man kan tydliggöra att uppskovsräntan 0.5% av hela vinsten är en årlig ränta. Det syns tydligt längre ned i artikeln, men man skulle kunna nämna det även här.

  2. I stycket “Konsumera pengarna?” skriver du

någon gång i framtiden kommer du att behöva betala tillbaka det.

Du får det att låta som om man har ett val av återbetalningstidpunkt. Det har man ju i och för sig i så motto att man alltid kan välja att frivilligt återföra uppskovet till beskattning i sin deklaration (eller omprövning av en tidigare deklaration), men det finns också en definitiv återbetalningstidpunkt i samband med att man säljer sin nuvarande bostad. Möjligen kan man då få ett nytt uppskov, under förutsättning att man köper en ny bostad, men det är en annan fråga. Just detta med kravet att återföra uppskovet till beskattning vid försäljning av bostaden tycker jag är en viktig aspekt att ta med när man tittar på alternativet “Investera pengarna?”. Den “tidshorisont” du där skriver om handlar inte bara om horisonten på ditt sparande utan också på hur länge man tänker sig att bo kvar i sitt nuvarande boende. Om det bara är några få år kanske investeringstiden inte räcker till för att täcka “uppskovskostnaden”. Ännu viktigare blir detta i alternativet “Gör en extra-amortering?” som rimligen kräver en längre period givet dagens låga bolåneräntor.

  1. Småspararguidens kryphål tror jag beskrivs som lite bättre än vad det egentligen är. När de säger att lånet under åren 2021-2023 är gratis givet att man gör en ny omprövning senast 2023 för att återföra uppskovet till beskattning. Det är rätt att man då får tillbaka en uppskovsränta man betalat och att man själv måste betala tillbaka de pengar man fick ut i samband med den första omprövningen. Men eftersom det man faktiskt gör är en omprövning av en 6 år gammal deklaration som innebär att man får högre skatt 2017 så blir man även skyldig att betala kostnadsränta på sitt skattekonto från och med 13 februari 2018 (tidpunkten då man enligt omprövningen skulle ha betalat in skatt överskjutande 30 000 kr) fram till den tidpunkt 2023 då pengarna återbetalas. Denna ränta är för tillfället 1.25%. Så det innebär att “gratislånet” i detta fall kostar ungefär 6 * 1.25% = 7.5% icke avdragsgill ränta som en engångskostnad.

Så avslutningsvis en egen spekulation:
Hela artikeln, och även Skatteverkets nya tjänst och allt de hittills skrivit om förändringen, fokuserar på att den som sålt en bostad med vinst 2014 eller senare och avstått från att begära uppskov nu har möjlighet att begära omprövning och få ett uppskov retroaktivt.
Min spekulation är att givet att denna möjlighet helt baserar sig på de generella reglerna för omprövning av deklaration borde det även gå att få tillgång till uppskovet retroaktivt för den, som likt mig, sålt en bostad före 2014 och då begärt uppskov som sedan i en deklaration 2014 eller senare frivilligt återförts till beskattning (via blankett K2, inte genom att göra omprövning på den tidigare deklarationen). Genom att nu begära omprövning av den deklarationen och helt enkelt ångra återföringen borde resultatet kunna bli detsamma som för den som gjort sin bostadsaffär i perioden från 2014 fram till nu. Jag har inte sett något som direkt motsäger detta, mer än möjligen att Skatteverkets nya tjänst inte har höjd för det. Jag tänker att det kan vara värt att prova att skicka in en begäran om omprövning på vanligt blankett och se vad som händer.

1 gillning

Med en natts eftertänksamhet kom jag på ytterligare två saker som jag tycker kan vara värda att notera i artikeln:

  1. I avsnittet “Ytterligare två anledningar att begära retroaktivt uppskov” skriver du om möjligheten att kvitta den vinst man har uppskov för mot en kommande förlust. Detta handlar vad jag förstår om överskott/underskott i inkomstslaget kapital. Därmed borde vinsten från en tidigare bostadsaffär kunna kvittas mot vilken som helst förlust under kapital, exv förlust vid försäljning av aktier/fonder från en vanlig depå. Förutsättningen för att det ska vara en bra affär är dock rimligen att förlusten är så stor (över 100 000) att skatteavdrag inte får göras för hela beloppet.

  2. Upplägget innehåller ytterligare en potentiell politisk risk som kanske förtjänar att nämnas i artikeln, nämligen att skatten på vinst vid försäljning av bostad höjs i framtiden. Det uppskov man får är inte ett uppskov med att betala vinstskatten, det är ett uppskov med att föra vinsten till beskattning, vilket innebär att det år man för vinsten till beskattning (frivilligt eller pga att ersättningsbostaden säljs) betalar man den skattesats som då gäller, inte den skattesats som gällde vid den ursprungliga försäljningen.
    Det innebär att man, om man väljer att ha ett uppskov, behöver vara lite uppmärksam på regelförändringar i detta område så att man kan planera för ett eventuellt förtida återförande om skatten skulle höjas i framtiden. Det är också något som riskerar att förkorta den tidshorisont man kan använda för att räkna hem vinsten på en investering eller amortering.
    Personligen tror jag inte att denna risk är så stor, men man ska aldrig säga aldrig.

1 gillning

Jag kan bara ta av hatten, bocka och säga TACK @jorander.

Sjukt bra kommentar. Har klippt in dem i artikeln nästan “as is” och hänvisat till dig som källa.

Det här gjorde hela min dag Jörgen. Det är verkligen det som var min dröm med rika tillsammans. Tack än en gång. :pray:

Efter att ha läst lite mer om detta på Skatteverkets hemsida så verkar det som att man inte får tillbaka något om man gjorde uppskov direkt efter försäljning.

Har man alltså gjort uppskov och “bara” betalat uppskovsräntan så kan man inte få denna tillbaka retroaktivt. :worried:

@Qwertan
Så är det absolut. Detta beror på att uppskovsräntan inte tas bort retroaktivt, utan först från och med 2021. Det är därför den som nu vill ompröva sin deklaration och ta ut ett uppskov man inte haft kommer få betala uppskovsränta för åren fram till och med 2020.
Så den som redan har ett uppskov och har betalt uppskovsränta under åren kommer att göra det ytterligare en gång för 2020 (i deklarationen i maj 2021) och därefter vara i exakt samma läge som den som nu väljer att ompröva och begära ett uppskov man inte haft.

1 gillning

Tack @janbolmeson. Vad roligt att höra.
Bara kul att kunna bidra. Nöjet är helt på min sida.

Har följt er sedan i april då jag hittade din artikel om Spiltan Räntefond Sverige via en googling. Har lärt mig mycket och fått många nya tankar från er.

Hejsan,
För ett par några månader sedan lusläste jag alla tips på hur man gå tillväga vid köp av bostad och landade därmed familjens drömlya med tillträde i sommar.

Nu har jag precis sålt min/vår nuvarande bostad och gjort en bra vinst på nästan 2msek. Självklart så började jag kolla runt på forumet på info som kan hjälpa mig i beslutet om jag ska betala reavinstskatt eller begära uppskov för att extraamortera. Anledningen till extraamorteringen är rädsla för höjda räntor.

Hittade då den fina räknaren men skulle gärna se att den uppdateras @janbolmeson samt jag tycker att den uppför sig märkligt när jag experimenterar med räntor. Får alltid 0år 6mån. Använder mobilen fom plattform.

Sedan så vill jag gärna få tips och råd… hur hade ni gjort? Betalat hela/delar av skatten eller begärt uppskov. Investera är inget alternativ för mig.

Så länge du får ”gratis” lån från staten skulle jag säga uppskov, när (om) beslutet ändras och det införs ränta igen då kan du öka lånet för att betala in uppskovet! Såklart alltid en individuell bedömning men gratis är gott :slight_smile:

@Haakon menar du att sålänge jag håller mig ajour med bostads/skattepolitik så lånar jag tills den ändras till det negativa för mig?

Kan jag betala in vinstkatten när jag vill om jag har sökt om uppskov eller fungerar det som räntor dvs bundet över tidsperioder?
Tack för att du svarar såhär under påsktider! :hatching_chick:

Du kan ha uppskovet tills du köper ny bostad eller reglerna ändras till det negativa för dig, man gör uppskovet en (1) gång på deklarationen sen flyter det på och du kan betala in beloppet till skatteverket om du känner att du har för mycket pengar över eller reglerna ändras, så det blir dyrare att låna av staten än banken.

En annan grej är ju att om dessa regler nu ändras om tex 7 år och du då värderar om bostaden kanske du för att låna upp till uppskovet hamnar på samma/lägre belåningsgrad ändå.

Som sagt ingen vet hur räntor/skatter eller bostadsmarknaden kommer att utvecklas i framtiden men ett lån med 0% ränta är aldrig fel!

Skulle reglerna för uppskovsräntan ändras igen kommer det bli löpsedlar så nån direkt koll tror jag inte man behöver ha :slight_smile:

Trevlig Påsk!

1 gillning

Det går jättebra att göra en frivillig återföring av uppskovet, Det görs isåfall i samband med den årliga deklarationen via blankett K2. Dvs en gång per år har du möjlighet att göra detta. Du kan då återföra hela eller del av uppskovet. Dock inte ett lägre belopp än 20 000.

Men jag ser ingen egentlig risk för dig om du väljer att lägga uppskovet till att sänka lånebeloppet. Ser bara uppsidor för dig. Jag hade alla dagar i veckan gjort just det, (om man bortser från investerings alternativet)

Den enda egentliga risken du sätter dig i är att du glömmer att ni har ett uppskov liggandes, och att när ni ev planerar att sälja bostaden och flytta till en hyresrätt alternativt köpa en bostad som kostar mindre än vad ni säljer nuvarande bostad för, att ni då felaktigt räknar med att få ut mer pengar än vad ni kommer att få.

1 gillning