Flera av er har noterat att en RikaTillsammans version 3.0 håller på att födas. Jag kommer snart inkludera er och be om er hjälp att samskapa det. Men innan dess skulle jag vilja bolla en stor värderingskonflikt som jag går och bär på. Se det här som ett provprat där jag tänker högt.
Bara för att ta ett exempel från diskussionen om investeringstrappan.
Bortsett från många av er trogna i forumet så upplever jag att:
-
Det finns en önskan där ute är att prata om saker högre och höger ut på trappan. Liksom: “Vi kan allt om indexfonder redan”, “Indexfonder är tråkigt”, “Vad är nästa steg efter indexfonder?” m.m. Jag upplever ett tydligt “drag” åt annat än indexfonder - se bara vad som hände när jag tonade ner de egna portföljerna till fördel för LYSA eller allmänna kommentarer här i forumet. Dvs. att hålla kvar vid indexfonder upplever jag som att stå i motvind på kort sikt.
-
Ju högre och höger ut på trappan du kommer, desto enklare är det för mig att ta betalt. Längst upp skulle jag utan problem kunna ta t.ex. 7 % på rest kapital, 100 000 SEK i förskott och kanske till och med aktieandelar i form av sweat equity. Längst ner till vänster betalar LYSA en engångsersättning om 200 kr per ny kund. De flesta som hänger i communityn är redan dessutom kunder, då ca 10 - 25 % av alla Lysas kunder kommer från RT.
-
Jag bli konstant kontaktad av folk som vill köpa reklam och exponering från “enskikda nischaktier” och uppåt. Jättenkelt att boka gäster, live-event om vi skulle vilja det m.m. När det gäller indexfonder så har jag fortfarande på 10 år inte ens lyckats få hit Länsförsäkringar Global trots många försök. SPP vill bara skicka sina aktiva förvaltare m.m.
-
Det de flesta skulle enligt min mening behöva är mer av indexfond och mindre av allt annat. (givet att målet är att tjäna pengar så klart).
Så här kommer första konflikten:
Ska jag ge den stora massan det som de vill ha eller det som de behöver?
Den andra konflikten blir:
Om jag ger dem det som de behöver och står kvar vid indexfonder så får jag i dagsläget inte ihop affären ekonomiskt.
Och här hamnar jag i rävsaxen. Jag har försökt balansera det genom att ha några fåtal samarbeten - men problemet är att även här hamnar jag i en “dålig” spiral. Genom att inte ha så många samarbeten så uppfattar vissa människor varje samarbete som en implict rekommendation. Det i sin tur gör att jag får kommentarer om att vi är off-brand eller inte håller vår filosofi. Tänk t.ex. Eric Strand eller Coeli-grabbarna. Jag får alltid massor av feedback kring det och att jag säljer ut mig. Tänk då hur det vore med att ta in t.ex. en annan aktör som dessutom inte har de värderingarna som Eric, Andreas och Henrik har. Därav hamnar jag:
Ju mindre samarbeten och reklam jag har, desto mer känsliga blir folk för den reklam / samarbeten som faktiskt kommer.
Ja, jag tror att ni fattar problemet. Och innan vän av ordning gör samma slutsats som SvD - dvs. “men Jans bolag har hög omsättning och vinst”. Håll i åtanke att jag har jobbat många timmar i veckan, som nu t.ex. där jag konsultar 3 dagar i veckan och jag har varit slarvig med att särredovisa inkomster/kostnader på rätt bolag (i en helägd koncern spelar det ju inte jättestor roll). Men kontentan är att de senaste 6 månaderna har RT gått med förlust om det ska betala marknadsmässig lön (under statlig skatt) för mig och Caroline. Särskilt eftersom jag har en önskan att gå ner i arbetstid till normala 40h veckor och caroline också har lite åsikter om mängden av mina arbetstimmar.
Därav mina funderingar, experiment med reklam och lite annat. Så tänker jag, hur tänker ni?