Det har pratats om det ett tag, men nu börjar rubrikerna dyka upp.
Är detta början på den befarade varselvågen? Med tanke på att sysselsättningsgraden fortfarande är hög och vissa branscher skriker efter folk kanske det bara är en krusning på ytan? Men blir statistikerna poliser och blir butikspersonalen busschaufförer och lokförare?
Statistiken säger i alla fall något annat än tidningsrubrikerna. Fast oktober har ju givetvis inte passerat än!
Varslen om uppsägningar ligger dock på låga nivåer, 1 900 i september jämfört med nästan 3 000 i augusti.
Man brukar ju kunna ta pulsen på byggindustrin då dom är en bra referens. 1 byggnadsarbetare ger ca 5 andra jobb. Vet dock inte om det stämmer längre men förr var det så.
Jag som är i branschen läser att än så länge är orderstockarna ganska fulltecknade, men nystarterna och nya projekt störtdyker.
Gissningsvis bör ju varselvågen börja komma när dom stora byggbolagen börjar få slut på projekt.
Hos mej surras det nu om restauranger/bageriet, pizzerior som drar ner öppettiderna till helgerna. Några har fått kasta in handduken.
Främst då på grund av elpriserna och råvarorna. Tror att även där kommer nog den stora smällen i vinter, när människor betalar elräkningen istället för att köpa pizza.
Då kvarstår kanske slutklämmen på min inledande post. Kommer dessa som får gå att byta kurs? Det är ju så arbetsmarknaden är tänkt att fungera. Finns inte behovet av fysiska klädbutiker på samma sätt är det väl rimligt att söka sig någon annanstans? Samma sak med institutioner, myndigheter och vissa större organisationer. När man digitaliserat klart och är redo att ägna sig åt kärnverksamheten igen borde ett skifte mellan sektorer ske.
Men jag önskedrömmer väl… 
Om man försöker gissa baserat på bakomliggande faktorer har vi minskat konsumtionsutrymme, högre ränteläge för företag och höga energikostnader för företag som kommer att leda till uppsägningar.
Konsumenterna drar enligt undersökningar först in på resor och restaurangbesök.
Hotell och restaurang är en branch som även drabbades under pandemin och har släpande skatteuppskov.
Här kommer säkerligen uppsägningar i vinter.
Ränteläget slår hårt mot byggbranchen så varsel inom bygg lär också dyka upp i vinter.
Elkostnader är svårare då man inte vet vilka företag som har långa billiga avtal men de som inte har det och inte kan ta hem kostnaden på högre pris får det tungt.
Exportindustrin borde gynnas av den svaga kronkursen.
Kan bekräfta att det dras åt också inom mitt område som IT-konsult. Brett och tydligt över små och stora bolag.
Utan att på något sätt värdera arbetet, men kan anlitandet av IT-konsulter vara företagsekonomins motsvarighet till privatekonomins restaurangbesök?
Jag tror att den största majoriteten av konsulter inte kan anses som det. Självklart finns det företag som använder sig av sådana konsulter, men de är inte i majoritet. De flesta företagen lägger ju ut icke-kärnkritiska funktioner på konsulter. Att ta fram en ny digital produkt kan göras med några få egna anställda och sedan en hel hög konsulter. Om ett företag då bestämmer sig för att sakta ned sin expansion, fördröja en nylansering av något eller liknande, leder då till att det är konsulterna som får gå.
Priserna för konsulter är sådana att de ligger marginellt högre än en anställd om företaget har kollektivavtal. Det är alltså inte att konsulterna numer skär guld med smörkniv. En del fall har de egna anställda bättre “totalt erbjudande” än de konsulter som anlitas.
Stora företag och offentliga verksamheter använder ju också konsulterna som buffer vid dåliga ekonomiska tider. Det tillåter dem att anpassa kostnadsvolymen utifrån förutsättningarna och utan att inleda MBL-förhandlingar med mera. De kan behålla sin kärnkompetens och samtidigt anpassa sig till de ramar som finns, vilket är nedsidan av konsultandet.
Stort varsel i Piteå inom byggsektorn.
Ja, jag menade inte att de var “vardagslyx”, utan just det du skrev ovan, att konsulttjänsterna kanske inte är en del av den absoluta och nedbantade kärnverksamheten.
Det förstår jag verkligen. Det blir väl en känsla av att sitta ytterst på grenen när arboristen kommer… s a s.
Stämmer bra. Jag jobbade tidigare på ett stort amerikansk börsnoterat företag i Sverige som hade som riktlinje att ligga på 10 % konsulter för att enkelt kunna skala upp och ner. Oftast ner i samband med Q4 när siffrorna skulle friseras. Vid ett tillfälle togs det in ett helt gäng konsulter som fick läras upp och sedan gå igen efter en månad. Enormt slöseri, men head count såg säkert bra ut.
Jag har jobbat som konsult, dock inte IT, men någorlunda närliggande.
När företaget jag hade uppdrag hos hade “samarbetsförhandlingar” (så varsel i princip) innefattades endast fast anställd personal, ej konsulter av någon anledning.
Jag antar att anledningen i det fallet var att de ville ha kvar konsulterna som “buffert” för snabb avskalning i framtiden.
Jag är säker på att varselna kommer å öka. Å företag med hög elförbrukning kommer få de svårast, om inte kwh priset går ner…
Många service tjänster kommer å minska för med ökade kostnader så drar folk å företag ner på kostnaderna…
På det temat:
Ja lite så. Teamet där jag är nu är 6 konsulter och 1 fastanställd. 
Nyregistrering av bilar är en ganska träffsäker indikator för konjunkturen, månadsvis är nästan realtid.
I september sjönk bilförsäljningen.
Jepp men har man 80% så kan man välja och vraka bland sina konsulter efter guldkornen.
Fördelen med konsulter är också att de har 14-30 dagars uppsägningstid (beror på avtalsvillkor) vs 6 månader vid större varsel…
Absolut. Det är därför man ska debitera minst dubbla lönekostnaden för en anställd (och vara egen och inte anställd på en konsultjätte)
Svenssons i Lammhult varslar 22 av 100 anställda. De ägs numer av Nordic Nest som i sin tur ägs av Bygghemma. Just Bygghemma håller på att rasa ihop finansiellt för tillfället.