Frågor och svar, v18 - Om att investera större belopp, CSN etc
Sök:

Frågor och svar, v18 – Om att investera större belopp, CSN etc

RikaTillsammans-podden #48 - 10 st frågor och svar

Den här veckan passade jag och Caroline att plocka upp några av frågor från ”Frågor och svar”-delen på bloggen som vi tror kan vara av intresse för flera läsare. Det handlar bland annat om att investera en större mängd pengar, betala av CSN-lånet, om det är okej att ha samma fonder i flera portföljer etc.

Jag vill verkligen uppskatta alla er läsare som både ställer frågor och hjälper till med svar här på bloggen. Det är verkligen i vår linje med att göra det tillsammans. Jag vill också tacka för alla de fina kommentarerna och förslagen i den separata artikeln kring hur vi kan göra bloggen bättre. Vi kommer att återkomma om det i slutet av nästa vecka. Jag behöver bara landa från en intensiv men väldigt rolig helg med svensexa för min bror i Prag. Det är svårt att hålla tempot uppe när man blivit lite äldre. :-)

Jag vill också passa på att uppskatta fyra personer som gör stor skillnad, både för mig och andra genom att svara på frågor. Det är John, Nestor, Elin och Fredrik som alla har svarat på långt över 100 frågor per person. Det är helt fantastiskt och något som både jag och alla de som har fått svar, säkert uppskattar. Tack för att ni tar er tiden och hjälper andra människor till en rikare privatekonomi!

Veckans huvudfråga: Hur kan man tänka om man ska investera mycket pengar?

Huvudfrågan den här veckan var hur kan man tänka om man ska investera mycket pengar. Jag rekommenderar att se videon eller lyssna på poddavsnittet, men nedan följer en sammanfattning med några viktiga punkter så som jag ser det.

Får du ”sudden wealth”, gör då inget de första två åren. Ett vanligt råd om man får så kallad ”sudden wealth” är att inte göra något med pengarna överhuvudtaget de första två åren. Träffa en eller flera finansiella rådgivare, lyssna gärna på avsnitt #34 med den oberoende rådgivaren Henrik Tell om vanliga fallgropar. Men även om du träffar dessa så skulle jag inte rekommendera att göra något med pengarna de första två åren, undantaget kanske att betala av dina lån. Gör inga förändringar i din livsstil, säg inte upp dig, konsumera inte mer – lev precis som vanligt.

Fundera på vad som är viktigt för dig. Den andra frågan att fundera på är vad som är viktigt för dig. Jag och Moa pratar om det i avsnitt #24 att pengar är inte en lösning, bara en förstärkare. För att vi ska bli lyckliga, harmoniska och inte ångra oss så är det viktigt att våra handlingar och vår konsumtion går i linje med våra värderingar, drivkrafter och intentioner. För mig är det t.ex. viktigt att vara generös och att göra gott. Det gör att t.ex. att jag bjuder människor på fest kommer jag aldrig ångra, men en statusbil på uppfarten skulle jag högst sannolikt ångra efter inköpet.

Jag tänker även att man behöver fundera vad målet med pengarna är. Vill man öka en trygghet, minska en ekonomisk stress, spara till barnen, gå ner i arbetstid, spendera mer tid med familj och vänner eller våga starta eget. Alla dessa olika mål ger upphov till helt olika investeringsbeslut. Därför är det viktigt att fundera på om ens mål går i linje med en själv och vad man verkligen vill. Ta gärna hjälp av en coach i det här sammanhanget, för det är precis som med Alice i Underlandet. Om du inte vet vart du ska, då spelar det ingen roll vilken väg du tar.

Hitta din risknivå och synkronisera den med tidsperioden. Det här är en av de svåraste sakerna att göra, eftersom vi inte är gjorda för att bedöma risk på ett objektivt sätt. Vi överskattar får egen risktolerans i goda tider och övervärderar faror i dåliga tider. Det finns många tumregler såsom ”10 procent i aktier per år du kan låta pengarna vara”, ”lika mycket i aktier som du är år gammal” och så vidare. Allt handlar om att ge en fingervisning kring att hitta rätt nivå för risken och därmed även tiden. Eller vice versa.

Tiden är nämligen tätt förknippad med den risken du bör ta, eftersom en längre tidsperiod minskar den totala risken, något jag har skrivit om i många artiklar. Den mest utförliga artikeln är spara långsiktigt i indexfonder.

Lägg inte alla äggen i en korg och fördela dina tillgångar. Den andra faktorn som hänger ihop med tiden är fördelningen av pengarna i olika typer av tillgångar. Här rekommenderar jag att läsa på förra veckans avsnitt om ”Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet”. Den visar även hur du kan fördela pengarna i olika typer av fonder, aktiva och passiva samt alternativa investeringar.

Dokumentation, mätning och uppföljning. Den sista punkten som man ofta brukar förbise är att dokumentera sin plan. Det är först när man kan beskriva något som en plan eller en process som man kan börja förbättra, mäta och följa upp på riktigt. Många företag arbetar idag processorienterat av den anledningen och så gör även fonder och professionella investerare. Jag hoppas få återkomma med förslag på hur man kan göra en sådan investeringspolicy eller strategi för sig själv i ett kommande avsnitt.

Skapa dig en ekonomisk påverkansgrupp. Jag skulle slutligen även rekommendera att prata med andra människor. Jag påstår att ingen har blivit framgångsrik på egen hand och att en stor nyckel ligger i att prata med andra människor. Det finns alltid någon annan som har haft samma problem eller tankar. Det svåra är dock många gånger att hitta dem. Här skulle jag rekommendera att börja testa att prata med människor i din omgivning, eller sätta dig i situationer där du träffar andra människor som investerar pengar, t.ex. Aktiespararna eller liknande. Du kan naturligtvis även ställa frågor här på bloggen.

Frågor i dagens avsnitt

I dagens frågor och svar gick vi genom följande frågor. Jag har även lagt dit en ungefärlig tidpunkt för när vi pratar om frågan. Tidpunkterna stämmer väl överens med videon och du behöver lägga på ca 10 sekunder om du lyssnar på poddavsnittet nedan. Du kan även se en övergripande transkription längre ned i artikeln.

  • 00:00:50 – Bör man ha samma bank till sitt bolag som man har till sin privatekonomi?
  • 00:03:25 – Hur ska jag placera väldigt mycket pengar?
  • 00:14:44 – Betala av CSN snabbt eller långsamt?
  • 00:18:50 – Hur ska man göra om månadssparande inte räcker till för att köpa alla fonderna i en av portföljerna?
  • 00:20:07 – 73-åring dam vill uppnå viss vinst på sina pengar, men hur?
  • 00:24:10 – Köpa portfölj av morsan eller sälja av?
  • 00:26:07 – Samma fonder i flera portföljer, är det okej?
  • 00:29:20 – Hur skyddar jag mina pengar från kronans fall?
  • 00:34:56 – Varför inte 100/0 under uppbyggnadsfasen i pengamaskinen?

Om du vill lyssna på avsnittet så kan du göra det genom att klicka nedan:

Nedan följer som vanligt en transkribering av veckans avsnitt för dig som vill läsa istället för att titta eller lyssna.

Bör man ha samma bank till sitt bolag som man har till sin privatekonomi?

Det är egentligen få fördelar med att inte ha det i samma bank, för allt blir mycket bökigare. Om man ska föra över pengar från sitt företagskonto till sitt privatkonto, så tar det längre tid. Det blir generellt osmidigt. Sedan finns det däremot ganska stora fördelar med det. Vi har ju vårt företag och vår privatekonomi i samma bank, och det har gjort att när vi har möten med bankens rådgivare, så har vi kunnat träffa både privatrådgivaren och företagsrådgivaren samtidigt. Det har ju vissa fördelar, speciellt som företagare är det ganska viktigt.

Det kan till exempel vara så att man har mer pengar i bolaget än man tar ut, och då kan företagsrådgivaren berätta för de på privatsidan att här finns det en möjlighet till en högre lön. Det finns en ekonomisk stabilitet på det sättet – man ser helheten på ett helt annat sätt. Vi är kunder på Swedbank, och de har till och med vissa rådgivare som bara jobbar med företagskunder. Det tog flera år för oss att lista ut tills vi fick en bra bankkontakt.

Det kan finnas andra fördelar att välja en bank till sitt bolag. Det kan vara om man får väldigt bra villkor, eller krediter, eller valutaväxling. Avanza är till exempel mycket bättre på valutaväxling än vad Swedbank är, men som tumregel skulle jag säga att det är bäst att ha båda kontona i samma bank. Man måste däremot inte vara trogen till sin bank. Vårt pensionssparande har vi inte på Swedbank, för de är ganska kassa på det, med fondutbudet, och så tar de avgift för kapitalet och jag tycker inte att det är ok.

Hur ska jag placera väldigt mycket pengar?

CB: Det har kommit in flera frågor från människor som ställer ungefär samma fråga. ”Hur ska jag placera väldigt mycket pengar?” Vi har en från Annika, som har nästan två miljoner som hon vill placera på lång sikt, och vi har en anonym som hade fått 15 miljoner i arv, och sedan hade vi Coco med en liknande fråga. Hur tänker du?

JB: Vi pratade med min coach Moa om det här i ett av de tidigare avsnitten, om att pengar inte är allt, utan pengar är bara en förstärkare. Jag brukar säga att alla har problem, eller utmaningar, med sina pengar. Har man inga pengar så är det ett problem. Har man mycket pengar så är det faktiskt också ett problem, och då kan man ju ha åsikter om att det är mindre. Relativt sätt så är min upplevelse att för de personerna är det minst ett lika stort problem, för det kommer skuld med det, det kommer dåligt samvete, och man oroar sig över att man borde ta bättre hand om pengarna. Man är också rädd för att förlora dem, så det kan många gånger bli till och med värre.

Jag började faktiskt skriva på ett avsnitt för just de här frågorna, och det handlar egentligen om att man behöver skapa sig en investeringsstrategi. Alltså, ha en plan för sina pengar. Att göra det process-orienterat, så att man har en tydlig karta över hur man ska göra. De flesta av oss jobbar i företag, och där jobbar man med rutiner och processer. Precis på samma sätt behöver man en rutin för att hantera sina pengar. Vi har ju varit och nystat i detta, bland annat med förra veckas avsnitt med hinkarna. Vi har pratat om passivt och aktivt sparande, så egentligen så inser jag att detta behöver sammanfattas i ett avsnitt om investeringsstrategi. Problemet var att när jag hade gjort 82 slides, så insåg jag att ämnet var lite för stort för ett poddavsnitt.

Vi har ju funderat på att göra lite webbkurser framåt sommaren, så detta kommer förmodligen bli en av dem. Det är sju ganska tydliga steg när man skapar en sådan här process. Det kommer vara en investeringsstrategi som passar de flesta. Jag tänkte ta upp de sju olika stegen i korthet här nu, men inte fördjupa mig i det för att det är för mycket information.

7 steg för att skapa en investeringsstrategi

Det första handlar om att bestämma vad man har får mål för sina pengar. Vad vill jag åstadkomma med de här pengarna, vill jag spendera dem, vill jag ha en livsstil, vill jag skänka bort dem, vill jag köpa ett hus? Vårt avsnitt med Moa är så himla bra, där hon säger så här att det handlar om att konsumera och investera i linje med sina värderingar, i sina personliga egenskaper, drivkrafter och intentioner.

I nästa steg så handlar det om att börja titta utifrån ett helhetsperspektiv på sin ekonomi. Att hitta de här ”hinkarna” och det är en stor anledning till varför vi gick igenom strategin med fyra hinkar i förra avsnittet. Om man har en stor summa pengar, så måste man sprida ut den över de här hinkarna. Det normala är att säga, och jag såg att några läsare hade rekommenderat det, att köpa Globala Barnportföljen som är en 90/10-portfölj, alltså 90% aktie indexfonder och 10% räntefonder. Och det kan vara klokt, om man har bufferthinken och mellanriskhinken full, så kan det vara en klok strategi att investera det. Men om man inte har tillräckligt mycket pengar i de första två hinkarna, så är det dumt att lägga allt i Globala Barnportföljen.

Man behöver ha ett helikopterperspektiv på hela sitt sparande, och hinkarna hjälper till. Det handlar om Bufferthinken, som ska stå för utgifterna i början, så i 1-3 år. Mellanriskhinken, som ska ha 3-7 års utgifter. Den passiva hinken, som handlar om det passiva sparandet i indexfonder och sedan den sista hinken var den aktiva hinken, som man kunde ha för att ha roligt. Lekhinken eller alternativa investeringar kan också vara ett alternativ där. Så jag skulle verkligen titta på vad målet är, titta på helheten ur perspektivet med alla fyra hinkar. Det kan vara så att man inte behöver placera de här x miljonerna till en väldigt hög avkastning.

Om man inte har något mål kan det bli lite som Alice i Underlandet. Om du inte vet vart du ska, så spelar det ingen roll vilken väg du tar. Så kan det också bli med investeringar, att det bara ska vara så mycket som möjligt. Det kan resultera i att man tar en alldeles för hög risk, och sedan kanske det kommer en börskrasch, som är lite over-due. Men ingen kan säga om den kommer nu eller nästa år, eller tre eller fem år. Frågan är inte om det ska ske, frågan är när. Även en 90/10-portfölj som är global kan ha en nedgång på 50%, utan problem. De flesta 40-åringarna har ju inte upplevt IT-bubblan, de flesta 30-åringarna har inte upplevt finanskrisen. När portföljerna gick med 48, 50, 60 procent.

Det är viktigt att ta rätt risknivå och ha rätt tillgångsfördelning och hinkstrategin hjälper med detta. En annan strategi är 4%-regeln, som jag har nämnt vid något tillfälle. De gjorde en undersökning där de plockade ut 4% av portföljen. Om vi tar 10 miljoner, så är det 400 000. Sedan kan du plocka ut samma summa nästa år, korrigera för inflationen bara, så det blir bara ett lite högre belopp, kanske 408 000 med två procents inflationshöjning. Då ska en 10 miljoners portfölj egentligen räcka i väldigt många år.

Då har man visat att i de flesta fall så kommer en sådan portfölj räcka för det här årliga uttaget på 4%. Man skiftar synen från hur mycket kan jag tjäna, till hur mycket har jag råd att förlora. Ju mer pengar, desto mer intresserad borde man bli av de här draw downs, alltså hur mycket risk är jag villig att ta an. Hur mycket är en acceptabel förlust. Jag har skapat en intressant övning som kommer vara en del av webbkursen, för att få en liten reality check, som visar om man har rimliga förväntningar i förhållande till risken. För de flesta av oss vill bara ha så hög avkastning som möjligt.

Jag skulle även säga att fundera på målet. Vad vill jag med de här pengarna. Ett bra tips för sudden wealth, när man får mycket pengar på en gång, brukar också vara att inte göra någonting med pengarna över huvud taget, under de första två åren. Utan att bara låta de ligga, för att undvika hastiga och felaktiga beslut. Ett annat tips är att bolla med en finansiell rådgivare. Man kan bolla med en oberoende rådgivare, som Henrik Tell från avsnitt 36, eller bolla med de på private banking på sin bank. Man kan testa något annat företag, och få lite olika förslag.

Sedan tror jag att det är viktigt att se på hela sin ekonomi, och exempelvis betala av på huset, vilket skapar känslomässig trygghet. Fundera återigen sedan på målen. Vill vi ha ett hus i Frankrike? Vill vi öka vår pension, eller gå i pension tidigare? Man får räkna på det där. Därefter skulle jag säga fördela det på de fyra hinkarna: bufferthinken, mellanriskhinken, den passiva hinken, och gå sedan på den aktiva risken till sist. Sedan skulle jag säga låt pengarna vara i fred. Se det på lång sikt. Jag rekommenderar avsnitt 47, som handlar om hinkarna.

De andra punkterna som vi får återkomma till handlar om att mäta och följa upp sin strategi och inte minst när man ska förändra den.

Betala av CSN snabbt eller långsamt?

Vissa betala av CSN för att det ger dem en känslomässig vinst, men tittar man rent finansiellt på det så skulle jag säga så långsamt, så långsamt, så långsamt som möjligt. Ett studielån kan ligga på cirka 200 000, med en ränta på 0,13%. Det betyder 130 kronor på 100 000, så räntan på ett 200 000 lån är 260 kronor. Du får inte låna 200 000 kronor billigare någon annanstans.

Om man har 200 000 och ska välja att antingen betala av CSN-lånet eller investera 200 000 i ett sparkonto med fast ränta på 0,85%, så är det mer lönsamt att investera. Sedan kan man se det på lång sikt, och då kommer avkastningen vara mycket större. Så CSN-lånet kan man verkligen använda för att skära mellan, ungefär så som bankerna gör. Vi har valt att inte amortera mer än nödvändigt på det. Så det skulle jag säga är det korta svaret. Men återigen, det här är inget som är svart eller vitt. Är det så att det ger en känslomässig vinst, att det känns bättre och du sover dåligt om natten, då är det bättre att amortera.

Över en tioårsperiod, säg att räntan går upp till 1%, som är högt för CSN. Då har jag betalat 20 000 på tio år. Om jag har 200 000 och investerar det i tio år, då har jag en ganska stor sannolikhet att jag kommer tjäna 8% årligen. År ett har jag tjänat 16 000.  År två 32 000. Nu har jag inte ens räknat ränta på ränta, så redan efter två år har jag tjänat mer i avkastning än vad jag har betalat i ränta till CSN under tio år.

Det betyder att jag har 8 år där all avkastning kommer vara vinst. Så, finansiellt är det dumt. Den enda gången det skulle löna sig att betala av CSN är om räntan blev 4, 5, 6, 7%. Så det handlar om att jämföra, vart jobbar mina pengar mest effektivt? Och det är så man behöver resonera kring alla sina lån. Det är därför man ska betala av sitt kreditkortslån så fort som möjligt, för räntan är 15%, 16%. Att betala av på ett kreditkortslån, det är som att få 15% avkastning om året. Det är supersvårt att göra med aktier och fonder, så därför är det bättre att först amortera på kreditkort och konsumtionslån, innan man börjar investera. Men har du sedan lån på 0.13% eller 0.12%, då är det bättre att investera.

Hur ska man göra om månadssparande inte räcker till för att köpa alla fonderna i en av portföljerna?

Detta är en ganska vanlig fråga som jag har svarat i många av artiklarna. Det handlar om att om man sparar 500 kronor och har exempelvis Nybörjarportföljen eller Globala Barnportföljen, då är det kanske 10 fonder, och minsta insättningen är 100 kronor i respektive fond. Då brukar jag säga välj de största fonderna, som Länsförsäkringar Global Indexnära, den är med i nästan alla portföljer.

Då skulle jag säga månadsspara hela beloppet i den, sedan balanserar man om kanske 1-2 gånger per år. Till midsommar så säljer man av lite av den och flyttar till de andra fonderna, för då har beloppet blivit större. Så det är ingen fara. Månadsspara i den största fonden. Om det är 500 kronor så skulle jag säga 400 kronor i den Globala Indexfonden och 100 kronor i en räntefond.

73-åring dam vill uppnå viss vinst på sina pengar, men hur?

Jag skulle säga att det är precis som när vi pratade om att placera ett större belopp. Tänk i hink-strategin. Som rådgivare skulle jag vara väldigt försiktig med att rekommendera aktiesparande för att tidshorisonten, även om kvinnor har en förväntad livslängd på 84 år i Sverige, så skulle jag verkligen räkna på hur mycket pengar man kommer behöva under de kommande 20 eller 30 åren.

Sedan verkligen räkna vilken avkastning man behöver för att uppnå den levnadsstandard man vill ha. Om man har en levnadsstandard som man är nöjd med och det handlar om extrapengar, så kan man återigen fundera på den passiva och den aktiva hinken. Man kanske vill fundera på att göra gott samtidigt som man sparar sina pengar, och ta Trine eller Better Globe, eller något av de här exemplen, så återigen kommer det tillbaka till målet. Är målet att ha en viss avkastning, att upprätthålla en viss livsstil, eller är det att ha roligt? Vad är syftet med sparandet?

Här kan det dessutom vara så att det som ger mest känslomässig energi är att åka på en resa med barnen eller barnbarnen, eller att göra en utflykt med en väninna. Det behöver inte handla om att avkasta så mycket pengar som möjligt. Jag vet inte, men jag har fått en känsla på sistone att det är en liten fallgrop, att rätt svar alltid ska vara att tjäna så mycket pengar som möjligt. Jag tror inte alltid att det är så. Särskilt i den åldern. Det viktiga är att konsumera i linje med sina värderingar och sina drivkrafter, och att se pengar som ett verktyg för att kunna göra någonting. Jag tror inte att det är många som har som mål i livet att ha en stor hög pengar så att man kan vakna tidigt på morgonen och titta på den. Inte ens jag som är nörd tycker att det är så roligt att titta på fonder, utan det handlar om vad pengarna kan ge.

CB: Jag tror också att det kan vara en fallgrop, att man känner att om man har mycket pengar så slipper man bry sig om pengar. Men så är det ju inte. När man väl har mycket så bryr man sig kanske lite mer.

JB: Ja, det där är också en sådan fallgrop. Det är som att säga att jag vill ha så mycket kompisar att jag inte behöver bry mig om dem. Om man har det förhållningssättet så lär man inte har så mycket kompisar. Jag tycker att man behöver lyfta blicken lite bortom fonderna och se på det utifrån ett livsperspektiv. Allt brukar hänga ihop med vart man själv är i livet

Köpa portfölj av morsan eller sälja av?

Om jag förstod frågan rätt när jag läste den, så var det att han hade satt upp ett sparande till sin mamma på tio år, sedan skulle det börja avvecklas och sedan skulle han ta över den. Visst, så kan man göra. Det blir oftast inga merkostnader. De flesta fonder har inga köp- & säljavgifter. Det hade kunnat vara en poäng om man hade en aktiedepå där man hade 30% skatt på vinsten, men sparar man i ett ISK-konto, så är det en marginell skatteeffekt på det där. Men jag skulle nog rekommendera att inte klydda till det, som vi säger här i Skåne.

Låt henne sälja av det där och avveckla. Om man har tio år idag, så har tidshorisonten minskat till nio år nästa år, om fem år har tidshorisonten minskat till fem år, och då behöver man ju sänka graden aktier, så att det går från kanske 90/10, till 80/20, till 70/30, för varje år. Så det är bättre att isolera det, för den vinsten man kan göra på att ta över eller betala av, det blir så komplext. Det man tjänar på skatten där är marginell, och så blir det klydd med ägande. Vem det står på, och så vidare. Nej, jag skulle nog inte göra det själv. Men, det kan vara någon annan effekt som jag har missat, så i så fall hoppas jag att det är någon lyssnare eller tittare som kommenterar på det.

Samma fonder i flera portföljer, är det okej?

Jag tycker att det är jättebra, det är inget konstigt. Vissa ägg funkar i flera krogar, och andra ägg bör man inte ha i någon korg. Så här tänker jag, att 80% av avkastningen ges av vilka tillgångsslag man väljer, så aktier eller räntefonder är de två primära inkomstslagen som vi pratar om. Sedan finns det andra, som råvaror, guld, fastigheter, skog, alternativa investeringar, onoterade och en massa andra.

Men om vi bara håller oss till aktier och räntor, så är det viktigaste att titta på fördelningen mellan dessa. Den enda skillnaden mellan Lågriskportföljen, Nybörjarportföljen och Globala Barnportföljen är ju bara fördelningen. Lågriskportföljen har 30% aktier och 70% räntor. Nybörjarportföljen har 60% aktier och 40% räntor och Barnportföljen har 90% aktier och 10% räntor. Det är egentligen det som är den enda skillnaden, vilket påverkar avkastningen mest.

När man sedan har valt att ha exempelvis 60% aktier, så får man titta på nästa nivå på legobitarna. Alltså, vilka legobitar är det som passar här? Då får man titta på sin investeringsstrategi. Jag som förespråkar en passiv investeringsstrategi kan välja mellan några specifika legobitar som är bra. Vad man vill göra är att sätta ihop en liknande figur, och då gör det inget om man har samma fonder i flera portföljer, eftersom portföljerna har olika syften, som långsiktiga- & kortsiktiga syften.

Man vinner ingenting på att byta ut fonder bara för att man inte vill investera i samma fonder i olika portföljer. Den enda gången detta kan spela roll, är om man är nere på enskilda aktier. Då vill man kanske inte ha exakt samma aktier, för då har man helt andra risker. Men jag brukar avråda från att direktinvestera i aktier, om man inte gör det i den aktiva hinken, som vi pratade om i 4-hinkar strategin. Så om man har samma Länsförsäkringarfond i sin pension, som i sin kortsiktiga portfölj, som i Barnportöljen, som i Nybörjarportföljen. Det är helt ok.

Hur skyddar jag mina pengar från kronans fall?

JB: Detta var en ganska intressant fråga, som flera stycken har svarat på. Frågan här kom från en person som hade en del pengar, det var någon miljon, som inte ville investera de för att han var rädd för att förlora pengarna. Så han frågade hur han kan investera pengarna säkert. Kronan har fallit mot till exempelvis euron, den var ju på nio kronor för ungefär två år sedan, och nu är den över tio kronor. Då kan man resonera som att det inte spelar någon roll. Om man bor i Sverige och har sin lön i svenska kronor, och man konsumerar i Sverige, då spelar det ingen roll hur den svenska kronan jämför sig mot andra valutor. Det som däremot är skitviktigt det är att titta på hur kronan jämför sig med inflationen. Det vill säga hur mycket värde förlorar jag per år.

Venezuela har till exempelvis flera hundra procents inflation, där pengarna bara försvinner. De har inget värde. Men i Sverige har vi en inflation på kanske 2%. Så det betyder att om man har en miljon och inflationen ligger på 2%, så förlorar man 20 000 kronor i värde per år. Inte som att pengarna minskar, men det betyder att i december är miljonen bara värd 980 000. Det är det där vi pratade om i ett tidigare avsnitt där jag använde min mammas hus som exempel. Säg att i 1988 kostade det en miljon, och att det i dag hade varit värt 1,8, bara som teoretiskt exempel.

Då hade flesta tänkt att hon hade tjänat 800 000, men det har hon inte för att kronan har så förlorat så mycket i värde, så att en miljon i 1988 är samma sak som 1,8 miljoner idag. Och hade hon bara haft en miljon stående på ett konto, då hade den mer eller mindre förlorat hela sitt värde. Det hade bara varit värt 200 000, give or take. Utifrån att skydda sina pengar så påstår jag att inflationen är mycket viktigare än kronkursen.

Normalt sätt är min tes att väldigt många människor har alldeles för hög risk i sina portföljer, att de borde sänka sina risker. Men sedan finns den andra sidan också. Att ta för låg risk är inte heller bra, då förlorar du pengar på inflationen. Så man behöver hitta den här sweet spotten någonstans mitt emellan. Och att försöka tima marknaden för att undvika krascher, det är helt omöjligt att säga. Du förlorar mer pengar på att stå utanför över lång tid, än vad du förlorar i börskraschen, för där brukar det återhämta sig.

Erik skrev själv i sitt inlägg att nu får jag väl rådet att sprida ut pengarna över tre eller fem år, i portföljer. Och det är det som är det bästa rådet, faktiskt. Om man är alldeles för orolig över valutor då kan man börja hedga dem eller ha en del av sitt sparande i andra valutor. I Avanza kan man öppna ett valutakonto och ha en del av sina sparpengar i en annan valuta. Å andra sidan, om du investerar i fonder så har du en valutaexponering, för att andra fonder äger företag, som tjänar pengar i andra valutor. Jag hade inte tänkt för mycket på valuta. Inflation är en betydligt värre fiende än kronans fall. Sedan kan man spekulera, men om man tycker att aktier är svårt, så är räntor värre, och valutaspekulation är bland det svåraste man kan göra. Så återigen är det bättre att tänka på de fyra hinkarna och höja beloppet i sin buffert- & mellanriskhink.

Varför inte 100/0 under uppbyggnadsfasen i pengamaskinen?

JB: Jag skulle säga att det kommer komma krascher, det är bara en tidsfråga, och det hänger ihop med en den grafen som jag brukar visa. En förlust på 50% kräver 100% uppgång. En förlust kräver en exponentiell återhämtning, och att ha 100/0 är att ta en onödigt stor risk, tycker jag, och fallhöjden blir större. Det kommer kräva en mycket högre avkastning när du har haft de där stora drawdownsen. Sedan skulle jag säga att det är psykologiskt jobbig grej, för det kommer förmodligen falla mer än index och det kommer vara psykologiskt jobbigt.

Medans om man har en 80/20 eller 90/10 portfölj så kommer du alltid att falla under index, och då kan man alltid känna att det är lite bättre, för jag har ändå inte gått som index. Det hänger också ihop med den psykologiska faktorn, att vi värderar en vinst lägre än vad vi värderar en förlust. Så att ha en lägre avkastning än index är inte alls lika känslomässigt jobbigt som att förlora som index, eller mer än index. För mig handlar det där mest om psykologiska faktorer. Man bör heller inte förändra typen av sitt sparande baserat på vilken fas man är i, utan snarare efter vilka mål man har.

Man kan titta på artikeln som vi gjorde för cirka två veckor sedan, avsnitt 45, där vi tittar på just det där med drawdowns, alltså hur mycket backar en sådan här portfölj. Människor som väljer 100/0 överskattar sin egen risktolerans. Jag skulle inte tillåtit någon att sätta 100/0 om man inte har varit med om en eller två krascher. För man vet inte hur man kommer reagera. Jag vet själv att köpa aktier i 2008 var bland det jobbigaste man kunde göra, och då tyckte jag ändå att jag var insatt. Sedan fattar jag att alla inte är som jag. Man får välja själv, men jag argumenterar som sagt emot en 100/0-portfölj.

Relaterade artiklar

Kommentera

12 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    CSN har jag som ett handpenningssparande. Jag bor i hyresrätt och kanske någon gång i framtiden vill jag köpa en bostad. Studielånet på drygt 200k skulle jag kunna betala av efter några års flit,systematik och repeterbarhet men jag bestämde mig för att sätta allt extra över minumum amortering på ett 30A/70F depå.

    De bör kunna göra 3-4% hoppas jag på men målet är igentligen bara inflationsskydda dom. Köper jag ingen bostad har jag kvar pengarna om 10 år men CSN lånet har automatiskt minskat 2% per år pga av inflationen :).

    Skulle jag köpa bostad så är 0,13% ett riktigt bra topp-lån. Sedan får vi se var räntan tar vägen. :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  2. Vit pil

    Om en valutas relation till andra valutor inte hade varit ett problem hade Sverige aldrig övergått till rörlig växelkurs och ingen devalvering hade behövts. Kraftiga fall i dollarn och amerikanska marknaden skulle då inte haft någon effekt på svenska ekonomin eller kronan, eftersom kronas relation till andra valutor inte spelar någon roll. Men vi vet båda att så inte är fallet. Det du säger går emot ekonomisk teori och empiri. Länder påverkar varandra. Det har en betydelse. Inflation är viktig, men det är även den relativa köpkraften mot andra länder.

    Om svenska kronan tappar mot andra valutor blir vi de facto fattigare relativt dem, speciellt om vi brukar importera från dessa länder. Vi kan då inte importera lika mycket och resor i länder vars valuta kronan har tappat i värde mot blir dyrare att besöka. Detta gäller även vår exportindustri, även de behöver importera varor för att kunna producera sin slutprodukt.

    Det är ytterst förenklat att säga att man bara behöver titta till inflationen. Även om vi lever, arbetar och konsumerar i Sverige med svenska kronor betyder det inte att vi lever i en isolerad värld där andra länder inte har en påverkan på oss. Man ska inte stirra sig blind på inflationen eller på valutans ställning utan på helheten.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    E
    1. Vit pil

      Tror du missförstod Jan här. De portföljer Jan förespråkar har som mest 10% investerat i svenska bolag, de är därför de inte spelar någon roll. Tar vi tex globalfonderna så investerar de i de 1600 största bolagen i världen så du har alltså alla större valutorna redan med i din portfölj.
      Går de dåligt för dollarn så går de bättre för euron tex och då du har investerat i alla bolagen så jämnar denna risken ut sig.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jimmy
    2. Vit pil

      Det spelar såklart roll att valutan går upp och ner. Varje krona blir värd mindre men i längden får vi nog fler kronor också. Så inte säkert att det är dåligt på längre sikt att valutan går ner.

      Men det är nästan omöjligt att förutspå när den går upp och ner
      så det går inte att skydda sig på annat sätt än genom att äga tillgångar i olika valutor. Jag skulle försöka ha sparpengarna utspridda i olika valutor genom att investera i aktier från flera länder, t.ex. en globalfond.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
    3. Vit pil

      Allt handlar inte om långsiktigt sparande. Det var min poäng. Jan pratade inte endast om hur man kan minska valutarisk. Han gav ett råd som gällde i nutid och i framtiden. Han pratade om konsumtion idag och att relationer mellan valutor inte spelar så fruktansvärt stor roll. Det är ett felaktigt påstående. Det har enorm betydelse.

      Det är skillnad på att ge råd på kortsikt och långsikt. Jan pratar om båda. Ni har rätt, på långsikt kommer en global fond minska risken, precis som Jan pratar om. Men på kortsikt kan man inte säga att ”m man bor i Sverige och har sin lön i svenska kronor, och man konsumerar i Sverige, då spelar det ingen roll hur den svenska kronan jämför sig mot andra valutor.”, för det har betydelse.

      Om kronan faller kan det komma att påverka ekonomi i sådan grad att ni måste spara mindre och därmed påverka ert långsiktiga sparande. Säg att importen skulle bli mycket dyrare. Det betyder att de varor ni köper kommer bli dyrare. Beroende på era prioriteringar och hur stor disponibel inkomst ni har kan eran ekonomi bli hårt påverkad av en fallande krona. Därav är det inte så enkelt som att säga att global fonder minskar risken så pass mycket så att man inte behöver oroa sig. Så tänker åtminstone jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      E
  3. Vit pil

    Ytterligare en bra sak med CSN-lånet är att det skrivs av om man skulle dö – vanliga skulder kvittas ju mot ens tillgångar men CSN försvinner automagiskt. Att ha 200 tkr i skuld hos CSN och 200 tkr på ett sparkonto innebär alltså att man har en ”gratis” livförsäkring på 200 tkr.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Morgan
  4. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag har en fråga som kanske inte är av intresse för många i och med att det är en förmån på det företaget jag jobbar.

    Det är så att företaget jag arbetar på har ett erbjudande till sina anställa där man kan sätta av 2.5% av lönen till att köpa aktier i bolaget, på månadsbasis. Bolaget i sig dubblar också detta, så man kan säga att det är en gratis investering för de anställda som är med, väldigt förmånligt tycker jag. Bolaget är globalt och ligger på ca 550kr aktien, dock inte noterat på börsen i Sverige.

    Det är fritt fram att sälja av sitt innehav hur och när man vill, och som du kan förstå så blir det snabbt en ganska bra summa pengar som avsätts. Det rör sig för mig om ca 2500kr i månaden som sätts av. Det är heller inget svenskt bolag som håller pengarna, utan det är placerat i Kanada, vilket gör att vinsten man gör när man säljer av innehav beskattas som vanligt. Aktierna köps och säljs också i USD.

    Min fråga rör sig om min egna situation. Jag sparar utöver det som sätts av på min lön ca 8-10 000 i månaden, och det känns som att sparandet som sätts av på lönen är en för stor del, vilket gör att risken ökar betydligt totalt för min portfölj. Aktien har ökat totalt sett 82% över 5 år, vilket är väldigt bra. Men som sagt, jag tycker det blir lite för stor risk och funderar på att ta ut större delen, kanske allt och placera själv? Man skulle ju till och med kunna ta ut allt direkt varje månad efter insättning och placera själv, det är ett antal anställda som gör det.

    Ursäkta om det blev lite långdraget, hoppas det är OK!

    Tack för en bra blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus P
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och fråga, jag skulle rekommendera att ställa den i ”Frågor och svar”-delen på bloggen, då det är fler som ser den där och kan hjälpa dig till klokare och bättre svar. Tack än en gång för att du läser bloggen!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Värdet på en miljon fran 1988 som legat stilla borde motsvara 550.000 i köpvärde. tror du tänkte lite snabbt där med 200.000

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Conny
    1. Vit pil

      Det var ju mest för att illustrera

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
  6. Vit pil

    ”Om man bor i Sverige och har sin lön i svenska kronor, och man konsumerar i Sverige, då spelar det ingen roll hur den svenska kronan jämför sig mot andra valutor.”

    Det gäller väl möjligtvis om man nöjer sig med att köpa potatis från sin kufiske, självhushållande grannbonde, men om man konsumerar en vara tillverkad i utlandet borde det valutamässigt vara lika riskfyllt att ta sina kronor och åka utomlands och konsumera den som att importera den.

    Av någon anledning anses det ofta helt OK att gå all-in i en enda valuta (läs: SEK) på sina sparkonton, men när det gäller aktier ska man diversifiera så mycket det bara går och köpa breda globalfonder.

    Borde man inte spara i en valutakorg som motsvarar ens egen konsumtion?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas A
    1. Vit pil

      Hej Jan!
      Du nämner det här med att inflationen äter upp sparandet med 2% om året men samtidigt har vi inte sett något börsras värt namnet på 10 år. Tittar man på AFGQ kan man inte hitta särskilt många 20 årsperioder utan ras på mer än 20%. Om man nu antar att Erik tänker att det inte finns någon anledning att tro att ”this time is different” och att vi kommer få uppleva ett ras på 20% under kommande 10 årsperiod bör det inte rimligtvis vara rätt safe att ta en ”förlust” (inflation) på maximalt 0,98^10 = 0,817, d.v.s. ca 18% och har man tur kanske -20% hinner komma tidigare än så för att isåfall exponera sig med sitt sparande då kontra att exponera sig nu och ta en större förlust än 18% tidigare än 10 år från och med nu? Man borde ju kunna tjäna mer på att ta tillfället i akt att gå in när det gått ner lite iallafall eller tänker jag fel? Visst kan man missa lite avkastning på vägen när man håller sig utanför men att ha missat en vinst är ju inte en förlust.

      Sen funderar jag också kring det här med bostäder. Gäller inte samma påstående med inflation när det kommer till bostäder och bostadslån? Det är väl alltid bättre att köpa sig en bostad om man har för avsikt att bo i Sverige och om man får sin lön i SEK? Kollektivavtalen är så pass bra utformade att man oftast är garanterad inflationen i löneökning vilket innebär att ens lån minskar i värde med tiden i förhållande till ens disponibla inkomst men om man hyr ökar hyran i motsvarande takt med inflationen?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      T

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.