Är ni absoluta eller relativa tänkare kring pengar?
Sök:

Är ni absoluta eller relativa tänkare kring pengar?

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av Mathias Olsson

ställde för sedan frågan: Är ni absoluta eller relativa tänkare kring pengar?

Rubriken kräver nog en utvecklad tankegång. Vad menar jag? Absoluta tänkare anser att saker och ting är skrivna i sten medan relativa tänkare använder situationen så produktivt det går. En absolut tänkare skulle säga att lån alltid är dåligt. En relativ tänkare skulle säga att lån kan vara bra, ibland.

Jag har tidigare varit en absolut tänkare kring just belåning, men har utvecklats till att bli en högst relativ tänkare kring belåning. Tidigare har jag inte förstått värdet av lån för kassaflödet. Det finns lån som kan sabotera kassaflödet, men också lån som kraftigt kan förbättra kassaflödet. Det är en relativ grej att förhålla sig till. Inte en absolut. Den absoluta hållningen kan hålla en nere i det ekonomiska träsket länge medan den relativa hållningen kan lyfta en långt ovanför det där träsket. I slutänden handlar belåning om kassaflödet – förhållandet mellan inbetalning och utbetalning av likvida medel.

En sak som jag experimenterar med just nu är att låna pengar och sedan allokera strategiskt och koncentrerat (koncentrering krävs om man ska ha råd med effektiv låneränta). Alla överavkastningar gentemot beskattat och inflationsjusterat kapital (det som jag kallar för ”lägsta totalt inköpsvärde”. I detta fall 100% lånat kapital) distribueras (”uttag av”) till mitt kreditkonto och reducerar lånat kapital, finansierar räntekostnad samt administrativa kostnader.

Målsättningen är enkel: låna kapitalet, allokera kapitalet och under inga omständigheter betala tillbaka lån och lånekostnader med kapitalet – enbart beskattade och inflationsjusterade överavkastningar används till att bli av med lånet. Belåningen ökar kapitalvolymen, kapitalinkomster ökar i kronor och ören och jag (om jag fullföljer mina kreditåtaganden med bravur) förbättrar min kredithistorik avsevärt (det är ganska svårt att få en toppnoterad kredithistorik utan att faktiskt belåna sig och återbetala enligt överenskommelse).

Jag är osäker på vem som sa detta (kan ha varit Kiyosaki), men frågan berörde huruvida det går snabbare att spara ihop en miljon kronor eller att låna ihop en miljon kronor. Att låna ihop pengarna känns mindre slitsamt, men samtidigt är konceptet relativt (som nämns ovan). Det är relativt av det enkla skälet att man måste veta vad man ska göra med den lånade miljonen innan man lånar miljonen annars kan nog någon kroppsdel försvinna inom kort. Detta är inget som jag rekommenderar till majoriteten. Detta är en filosofisk tankegång som jag har valt att applicera i realiteten eftersom jag vet vad jag ska göra för att behålla lånat kapital och jag vet också hur jag ska ha råd att återbetala lånat kapital med ränta och omkostnader. Resten är bara en fråga om att skala upp verksamheten över tid.

Frågeställningen jag har lagt fram är dock aktuell i alla sammanhang som har med pengar att göra. Pengar, eller snarare valuta, är en flyktig grej. Att i e tänka i absoluta termer kring sparade medel kan vara direkt skadligt för framtida köpkraft. Om inflationen är i e 2% och sparkontot ger den absoluta tänkaren 1% innan skatt per år, då har inflationen tagit 2%, vilket gör att den absoluta tänkaren ligger -1% i realavkastning innan ens skatt har dragits av på avkastningen. I detta fall förlorar den absoluta tänkaren genom att inte tänka relativt. Relativt mot köpkraft i detta fall. Inflationen. Samma sak gäller löner. Om din lön inte inflationsjusteras fullt ut varje år, då får du mindre betalt med tiden (i e du har inte råd med lika mycket mjölk). Rent köpkraftsmässigt. Kanske borde den absoluta tanken att behålla jobbet med naglarna bytas ut mot en relativ tanke som går ut på att konsultera, byta ut anställning mot egen FA-skattsedel, och där igenom kunna justera upp sina konsultarvoden med inflationen över tid istället för att förlita sig på att en arbetsgivare kanske eller kanske inte lyssnar på din vädjan om justeringen.

Så åter igen: är du en absolut tänkare eller ren relativ tänkare när det kommer till pengar och ekonomi? Och om du är en absolut tänkare, hur planerar du att tänka relativt istället och där igenom öka ditt handlingsutrymme?

Det finns 2 svar till denna fråga

svarade på frågan för sedan

Jag skulle säga att jag definitivt är en relativ tänkare i beskrivningen ovan. Men jag skulle ändå inte följa devisen:

”En sak som jag experimenterar med just nu är att låna pengar och sedan allokera strategiskt och koncentrerat (koncentrering krävs om man ska ha råd med effektiv låneränta). Alla överavkastningar gentemot beskattat och inflationsjusterat kapital (det som jag kallar för ”lägsta totalt inköpsvärde”. I detta fall 100% lånat kapital) distribueras (”uttag av”) till mitt kreditkonto och reducerar lånat kapital, finansierar räntekostnad samt administrativa kostnader.”

Men rent principiellt så är det ju vad jag gör när jag investerar i värdepapper samtidigt som jag har ett bostadslån, men där är det dock inte så höga krav på koncentration för att klara den effektiva låneräntan. Amorterar enbart för att komma ner till amorteringsfri nivå och således kunna sluta amortera (eller ta amorteringen och få avkastning…)

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Jag skulle definitivt säga relativ tänkare. Jag är ju så pass relativ att min default syn på regler är att det är bara ”påhittade” överenskommelser. Allt som inte är en fysikalisk naturlag går ju att förändra eller skifta perspektiv på tänker jag. Pengar är ju ett påhitt på så många sätt och således finns det alltid sätt att vända och vrida på det.

Jag brukar nästan bara ställa mig frågan: ”Gör det här mig rikare över tid, eller fattigare?” Om det gör mig rikare är det en no-brainer. Gör det mig fattigare över tid, då ska det motiveras med mycket energi, tid eller någon annan känsla för att det ska vara värt det.

Kommentera

Skriv ett eget svar till den här frågan

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.


Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.