Buffert - går inte minus :/
Sök:

Buffert – går inte minus :/

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av Adam

ställde för sedan frågan: Buffert – går inte minus :/

Hej,

Jag har börjat se över hela min och sambons ekonomi enligt fyra hinkar-metoden och sitter just nu med buffertdelen. För tillfället har vi runt 150 000:- i buffertsparande, men för att få kläm på om det här är för lite eller för mycket började jag räkna på det hela.

Vi båda är relativt högavlönade och har inkomstförsäkring via Unionen. Detta innebär att vi efter 1 års arbetslöshet ligger cirka 75000:- plus, trots oförändrade utgifter.

Så, ska man bara gå på detta behöver vi ingen buffert alls. Men så klart är inte detta hållbart, för det kan hända andra saker än arbetslöshet (Jans klassiker med att tanka fel bränsle i bilen är ett exempel :)).

Således kommer vår buffert i första hand vara till för att täcka akuta situationer som inte berör arbetet. Jag har två frågor gällande detta:

  1. Vad är en lämplig summa för detta? Jag förstår att varje familjs situation är unik, men jag är ute efter någon form av guesstimate här.
  2. Hur ska vi placera dessa pengar?

Min första tanke var att ha 50 000:- på ett sparkonto med 0,95% ränta. Men, jag vet inte om 50 000:- räcker som buffert, så min andra tanke var 100 000:-. Dessa 100 000:- skulle i så fall delas upp på följande sätt:

  • 10 000:- extremt lättåtkomligt på sparkonto med 0% ränta (samma bank som vi har kort hos etc.)
  • 45 000:- på sparkonto med 0,95% ränta
  • 45 000:- i en räntetrippel

All eventuell avkastning som punkt 2 och 3 genererar kommer investeras i mellanriskhink eller liknande.

Vi har även bolån – kan det till och med vara lönt att sätta av X:- per år och amortera istället?

Tack och bock! :)

Mvh
Adam

Det finns 8 svar till denna fråga

svarade på frågan för sedan

Förutom alla svar som jag helt håller med om i tråden vill jag puffa för följande artikel:

Framförallt överkursdelen som visar på hur man kan ha en minimal/obefintlig buffert om man har möjlighet att låna pengar till en bra ränta.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Jo, jag har läst den (och typ alla andra artiklar på din eminenta blogg), men för stunden är nog överkursen just det; överkurs. :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam
  2. Vit pil

    Haha, inga problem. :-)

    Poängen var som någon skriver lite längre upp. Man kan ha ett kreditkort som buffert bortom t.ex. 20 000 kr under förutsättning att man t.ex. kan sälja av räntefonder eller någon annan tillgång för att täcka kreditkortsräntan. Överkursen visar bara att det här är lönsamt.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Aha, då är jag mer med på noterna. Kanske ska ge överkursen en chans till och sätta mig in i det. :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Vad som är en lämplig storlek på buffert vet jag inte. Men min liknar ditt förslag! Hälften har jag lättåtkomligt i min vanliga bank, andra hälften i en räntedubbel.

Jag tycker att du kan låta räntan stå kvar i bufferten för att motverka inflationen.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Ah, smart att låta räntan vara kvar som en, om än liten, motvikt mot inflationen – det hade jag inte tänkt på. :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Det finns ju många parametrar att ta hänsyn till, det första är boendet.

Har man hyresrätt behöver man nästan ingen buffert alls då värden tar hand om det mesta. Bostadsrätt kräver lite mer om tex kylskåpet går sönder medan en villa kräver ganska stor buffert.

Hur beroende är ni av bil? Kan ni klara er utan den ett tag om den går sönder?

 

Finns det andra utgifter som kan komma och man behöver ta hänsyn till?

 

Personligen har jag en väldigt låg buffert eftersom jag bor i bostadsrätt och inte är beroende av min bil men det kan ju också ändras om jag tex byter jobb och behöver bilen.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Vi har ingen bil, utan kör ex. Sunfleet de få gånger vi behöver tillgång till bil. Exemplet med felaktigt bränsle var just bara ett exempel. :)

    Andra utgifter; ja, det finns det säkerligen, men jag kan inte direkt komma på några just nu – det är just det som gör det så svårt att beräkna en lämplig storlek på bufferten.

    Vår buffert är nog egentligen ”dum i huvudet”-pengar, där vi kan behöva pengar akut när vi klantat till det eller något annat väldigt oförutsägbart händer.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Jag har ett kort med 50 dagars räntefri kredit. Det är tillräckligt med tid för att lösa de flesta situationer. Även om jag mot förmodan skulle behöva vänta ännu längre med återbetalning så är kostnaden lägre än att ha overksamma pengar på ett konto.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Jag kör dels på samma lösning och använder mitt kreditkort ibland för att akut betala större belopp. Funkar fint det och jag får dessutom 1% cashback på kortet som bonus men sedan ordnar jag verkligen att återbetala HELA skulden inom nästa månad för att slippa betala kreditränta. Det låter tveksamt att att ha kvar kredit på kortet är billigare än andra lösningar. Overksamma pengar motsvarar för mig inte 10+% ränta som brukar gälla på kreditkort.

    Det händer alltså att jag använder kortet för att ordna själva betalningen men pengarna kommer sedan fortfarande ur min buffert som ligger på ett räntebärande konto hos en nischbank.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adde
  2. Vit pil

    Dom overksamma pengarna ligger ju alltid där medan kreditkortsräntan gäller bara exakt den summa som behövs och en kortare tid.

    Det kräver ordning och reda och jag skulle nog inte rekommendera det till någon men jag är rätt säker på att räntan som krediten innebär vid dom mycket få tillfällen av kortare perioder som man behöver använda sig av det understiger kostnaden att ha 100k eller mer alltid liggande på ett konto.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
  3. Vit pil

    Problemet jag ser med att använda ett kreditkort som enda buffert är att jag är osäker om vi kan betala av hela beloppet på ett bräde om skiten verkligen träffar fläkten.

    I så fall tror jag, i vårt fall, att det är bättre att ha en mindre summa på ett räntebärande konto och använda de pengarna för att betala av kreditkortsfakturan.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Låter som en lösning hur du tänkte lösa din buffert. Du skulle kunna blanda in användning av ett kreditkort också som nämns senare bland svaren. Du köper mest tid med kreditkort, men använder du ett kort med cashback och betala hela summan nästa månad då kan det fungera bra.

Vi har även bolån – kan det till och med vara lönt att sätta av X:- per år och amortera istället?

Egentligen en hel annan fråga som i och för sig inte har så mycket att göra med den om bufferten förutom att ni kommer ha en hög pengar om ni väljer att minska på den nu. Själv bor jag ensam i hyresrätt och har inte så bra koll men det finns gott om artiklar på bloggen hur mycket man vinner genom att minska belåningen på bolånet. Det är en form av garanterad avkastning, men pengarna är borta och kan inte investeras om efter amorteringen. Tror det rekommenderas oftast att minska belåningsgraden på huset till 50% och sedan sluta extra-amortera och investera beloppet istället.

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Hej!

Jag har i en linkande tråd (du hittar den här) haft samma fundering. Att sitta på onödigt stor buffert på ett sparkonto utan ränta känns ju mer jag sätter mig in i privatekonomi desto dummare. Bufferten som jag sparat ihop ökar dessutom snarare än minskar (överskottet hamnar i annat sparande och/eller amortering).

Jag har därför resonerat fram att jag åtminstone på prov nu kör 1/3 av min buffert i en räntetrippel, Förhoppningen är en årlig avkastning kring 2%. Jag kommer också som andra skribenter ovan skrivit knyta till mig ett kreditkort, mest för att ”köpa tid” att kunna sälja av fonderna om det tryter. Tycker jag att det fungerar väl kommer jag lägga 2/3 av bufferten i räntetrippeln och sista 1/3 på vanligt sparkonto för supersnabb access.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Jag har faktiskt läst din tråd, och funderar på något liknande upplägg. :)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Adam

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Vad tänker ni kring att ha 50 000 av bufferten i Akelius för att öka avkastningen och resterande del i exempelvis Nordax (som för närvarande har högst ränta?) eller SBAB (i o f s låg ränta, men känns som absolut säkraste alternativet i o m att det är statligt)?

Jag vill gärna att bufferten inte helt äts upp av inflationen.

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Jag hade inte valt att ha min buffert hos Akelius. Kontot saknar insättningsgaranti och det tar tre dagar innan du får utbetalningen. Det är inte buffertens ränta som kommer göra dig rik.

    Jag har ett konto hos Akelius som jag håller på att avsluta nu. Pengarna är till ett målsparande. Istället kommer jag lägga dem på ett sparkonto via Avanza. För min del uppskattar jag enkelheten med att inte sprida ut pengarna på för många aktörer och att Avanzas sida är en dröm jämfört med Akelius sida.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Björnen

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Björnen. Jag tänker väl så här att buffert och kanske målsparande för korta mål (såsom en resa) är i samma pott. Buffert för mig är pengar man aldrig rör. Av denna anledning tänker jag mig att det är bra att varva Akelius med ett räntekonto med insättningsgaranti. Sen kan man ju alltid ha minst 10000 på nollräntekontot i storbanken.

kanske vi ska definiera det som likvider istället för buffert?

Kommentera

Skriv ett eget svar till den här frågan

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.



Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.